Skötsel och utfodring av den äldre hästen

Tara 25 år.

Det finns inte så väldigt många källor kring skötsel och utfodring av gammal häst, så jag blev väldigt glad när jag såg att Hevosurheilu 21.9.2018 hade en artikel om utfodring av gammal häst.

För det första är det inte helt klart när en häst är gammal. Vi vet att shetlandsponnyer kan bli ganska gamla och även vissa ursprungsraser. Ändå hör man väldigt mycket om att unga hästar dör i kolik eller annat. Enligt Hevosurheilu anses en 18-20 årig häst som gammal, men en del kan visa ålderstecken vid 15-16 års ålder. Skötsel, användning och sjukdomar påverkar hästens åldrande och dens symptom.

Tara 26 år

Vissa hästar kan leva länge på normalt foder och jobba passlig mängd trots att de är ålderstigna. Efter att hästen fyllt 25 år så är det oundvikligt att hästen åldras och att den behöver ses om på eget sätt. Det som ofta märks först är att musklerna förtvinar och de är omöjliga att få tillbaka. Det bästa för hästen är regelbunden lätt motion, helst dagligen. Motion underlättar tarmarnas funktion  och matsmältningen hålls igång. En äldre häst kan ha samlat sand  i tarmarna under årens gång. Vår veterinär rekommenderade att Tara skulle äta Psyllium varje dag, samt Masch, linfrö och greenline. Vi misstanke om kommande kolik 1-2 dagar 500g psyllium, svälld linfrö och greenline. 

Tänderna börjar peka utåt och det kan bli svårare att bita av grässtrån och äta. Ändå är färskt gräs bästa fodret, den smälter bra och innehåller fukt. När tuggandet blir allt svårare, så minskar salivutsöndringen och magsäckens surhet kan öka. Tänderna skulle vara bra att kontrollera två gånger per år. Veterinären kan behöva RASPA tänderna två gånger per år. Piggar uppstår lätt, likaså kan mat samlas i kinderna, tänderna och t o m under läpparna.

På vintern är lättsmält, ungt torr- eller ensilagehö att föredra. Vi gav Tara den här vintern dubbelt mer greenline än tidigare. Vi ökade greenlinen till 6dl. Man kan ytterligare ge melass och hömjöl. Vi ger Tara upptill 3 dl (1,5-2 dl rekommenderas) rypsolja, när hon börjar magra på vintern. Täcke är också bra, för det tar mycket energi av en gammal häst att hålla sig varm. Tara är mycket ute, så hon behöver nog det lilla extra. Dessutom ger vi Tara seniorfoder för att tillgodose behovet av 0,4-0,6 % fosfor och kalcium i förhållande 1/1. Undvik dock fosforprodukter om du följer tidigare angivna rådet.

Vitamin C och B behövs för att tarmarna och levern. B-vitaminet påverkar hårremmen, hyn och avföring. V-vitaminet kan öka motståndskraften mot sjukdomar. Av antioxidanterna förespråkas A och E vitaminerna. En äldre häst behöver 1000ky/dag.

Seniorfodren på marknaden fungerar bäst på magra hästar. Om hästen är rund ska du undvika dem, samt om hästen har en njur- eller leversjukdom. En rund gamling behöver inte heller olja eller produkter som innehåller stärkelse.

Pohkeen paikka ja tehtävä

Pohkeen paikka

• ·         hieman satulavyön takana
• ·         ratsastajan painon alla. Pystyisitkö seisomaan?

• ·         Pohje lepää lähellä hevosta jotta ratsastaja pystyy vaikuttamaan hevoseen helposti, nopeasti ja kevyesti säilyttäen tasapainonsa..Hengittää hevosen mukana

·         Kokeile! 

     Ratsastaja kääntää polvensa rennosti aavistuksen ulospäin että pohje laskeutuu lähelle hevosta. Kokeile toisinpäin. Paina polvet kiinni, mitä tapahtuu?

Pohkeen tehtävä

• ·         pyytää hevosta eteenpäin
• ·         kääntää ja siirtää sivulle paino ja ohjasapujen kanssa

Pohkeen käyttö

• ·         merkinanto. Siirrä pohje eteen/taakse noin 1-2cm! ei kymmeniä cm. Jos siirtää paljon hevonen ei tunnista merkkiä ja ratsastajan tasapaino järkkyy.
• ·         koskettaa tai puristaa/nostaa
• ·         molemmat pohkeet -> eteen
• ·         toinen pohje -> siirry pohkeesta poispäin
• ·         purista -> rentoudu
• ·         tahdissa hevosen liikkeen kanssa

Edistynyt pohkeen käyttö

• ·         väistöt
• ·         etu- ja takaosa käännökset
• ·         lisäykset
• ·        " ratsasta hevonen pohkeen eteen" tai "ratsasta hevonen ylämäkeen"
•         = pyydä hevosta käyttämään takajalkojaan tehokkaammin, 
•            helpompi kantaa itseään ja pysyä tasapainossa.

Jalustinhihnan pituus

• ·        huomioi  hevosen ja ratsastajan ruumiinrakenne,
• ·         este-, koulu-, yleissatula tai joku muu. Yleensä esteisiin lyhennetään jalustihihnoja kaksi pykälää. Myös maastoon on hyvä lyhentää hiukan. 
• ·         lyhyet maastossa, nuoria hevosia kouluttaessa, hypätessä
• ·         pitkät kouluratsastus, tasaisella
• ·         jalka pysyy jalustimessa vaivatta. Jos jalustin tippuu koko ajan kannattaa lyhentää jalustinhihnoja, jotta saa tuntuman hevoseen ja istunta vakautuu. Hölskyvä pohje ei ole kiva.
• ·         voidaan mitata maasta koskettamalla suorin käsin jalustinhihnan kiinnitystä ja jalustin yltää kainaloon
• ·         selästä oikea pituus kun vapaasti roikkuva jalustin ylettyy juuri ja juuri nilkkaluun alapuolelle

    

     Jalustin

     *  päkiän alla, niin että pikkuvarvas koskettaa jalustimen ulkokaarta

*  turvajalustin on hyvä, mutta 

     *  pidä jalustinhihnojen koukut auki kaiken varalta. 

        Hihnat irtoavat jos on vaara jäädä jalasta raahautumaan.

Yleisiä virheitä

• ·         puristaa koko ajan ->oppii että ei tarkoita mitään
• ·         nostaa pohkeen liian ylös/taakse
• ·         liian pitkät jalustinhihnat: pitää varpailla jalustin paikallaan, nilkka jäykkänä
• ·         painaa kantapäät turhan rajusti alas
• ·         ratsastaja istuu tuoli istunnassa. Polvet nousevat ylös, pohje siirtyy painopisteen eteen
• ·         jalustin liian kaukana, jalkaholvin alla
• ·         liian suuret jalustimet -> jalka voi luiskahtaa läpi
• ·         liian pienet jalustimet -> jalka voi jäädä kiinni

Vinna <-> Vardag

Inom senaste år har tävlingshästars skötsel och hantering varit på tapeten i otroligt många forum. Det är inget nytt fenomen, hittade ca femton år gamla hästtidningar där rollkyr och betsel diskuterades. Att försöka klara sig eller vinna med fula konster är inte heller nytt. Hittade en lista förbjudna sätt att att få hästen att springa snabbare, vilket betyder att att även dessa sätt använts.

Man kan nå en viss platå av framgång med våld, piska och fula metoder, MEN
eftersom man:

• inte lärt sig något
• inte utvecklats
• brukat våld på muskler, senor och ledband
• brukat våld på sinnet

kommer man att rasa till startpunkt eller under den, fort loppet eller tävlingen är över.

I Hevosurheilu 22.3.19 (huvudredaktör Stina Ikonens kolumn) diskuteras Aki Hinsanens verk Vinnandets anatomi. Hintsanen betonade att välmående inte är en följd av framgång, utan att framgång kommer som en följd av välmående. Detta gäller både människor och djur. 

Hintsanens filosofi bygger på sex delfaktorer: 

1. allmänna hälsotillståndet
2. biomekanik - rörlighet och muskelstyrka
3. fysisk aktivitet
4. näring
5. vila och 
6. psykisk energi

I de bästa träningsmetoderna förstår man kropp och själ som en helhet. En psykiskt, fysiskt eller socialt utmattad person uppnår sämre resultat.

Man behöver dock inte vara toppidrottare för att förstå detta. Vi kan ta till oss detta gällande hästar (och det gör vi också), men även överföra det till vår vardag om det så gäller hem, skola eller arbete. 

Försök inte bli perfekt, försök bli det bästa jag du kan bli!  Eller bara lite bättre ;)

Batterierna måste alltid laddas lite mer, än vad som behövs av dom. 

Kör inte slut på dina batterier!

I samma tidning samlade psykoterapeut Harri Virtanen tio punkter som travkuskar kunde använda.
Jag omskriver dem, så de passar oss.

1. En prestation börjar med att ditt privatliv är i balans och med att du sköter om dig själv. Om du har ett väldigt passionerat förhållande till din hobby, ditt arbete eller din idrottsgren, så se till att du har också annat liv. Det kan vara vänner som inte har samma hobby, andra intressen eller familj och skola/jobb.
2. Skapa egna rutiner gällande förberedelser. Jag har satsat på att alla gör lite stallarbete innan vi rider. Det tar bort största spetsen av nervositet, stress eller annat som upplevts under dagen eller  alltför starka känslor innan vi hoppar upp på hästryggen. När vi mockar hinner vi prata om dagens händelser och landa. Om ryttaren är väldigt spänd, är det lättare att lugna sig och slappna av, när man är en aning fysiskt trött.  Före hundutställningar, tävlingar eller happenings strävar jag till att förbereda trimning, kläder och skor, bilen, utrustning mm enligt en lista. Man är ofta nervös innan en tävling och kan därför glömma saker eller göra något tokigt (tappa saker i golvet mm). Om allt går på rutin blir det lättare och lättare. När jag börjar på något nytt är det inte viktigaste att genast vinna, utan analysera situationer och hitta vettiga lösningar.
3. Lär känna dig själv i tävlingssituationer. Pirrar det i dig? Behöver du vara ensam eller vill du folk runt dig? Hur är din häst/hund, behöver den få sova, värma upp sig eller tränas lite? Någon hund kan man ta direkt från boxen i ringen och någon annan måste man promenera med för att den inte ska explodera av glädje. Någon sover djupt i boxen och är sömnig och stel en stund när den kommit ut. 
4. Kom ihåg att hästen/hunden är din jobbkompis. Ni är ett ekipage. Ni är ett. Ni är inte där för att kämpa mot varandra, utan kämpa tillsammans. Lämna aldrig en häst psykiskt ensam. Våra försvinner från platsen. Kommunikationen mellan er är det absolut viktigaste!
5. Om nervositeten överraskar dig. Händerna darrar, musklerna stelnar och andningen blir kort- andas djupt några gånger, gäspa (vårt eget tips, det använder vi ofta). Koncentrera dig på din hund eller häst och tänk inte på dig själv. Analysera absolut inte dina reaktioner. -flytta din koncentration till djuret, omgivningen, domarens instruktioner, funktionärer och det du ser och hör. Hälsa på dina medtävlare. Prata något om vädret, platsen, cafe't :D. Tala med ditt djur (på dressyrtävling bara tyst i huvudet). Kämpa inte emot spänningen, utan se det positiva i det. Jes, jag orkar springa bättre när jag är nervös, jag är skärptare i kroppen mm.
6. Lita på dina instinkter och känslor. Största delen av dina beslut är omedvetna och sker inom nån hundradelssekund. Jag brukar tänka att jag vill förmedla till mitt djur att jag är glad för att jag får vara där just med den. Le i ringen eller på plan. Sen brukar jag följa med att inte förmedla busglad. Då tar jag genast lite tillbaka och påminner om uppgiften. Jag tycker bara det är så sorgligt om man ser arg ut på tävling. Det är ju frivilligt och många fotar.
7. Risker hör till tävlingar, speciellt när du börjar bli mer rutinerad. Du kan be det lilla extra, men vara förberedd på att det kan slå över.
8. Bete dig sakligt och trevligt mot dina tävlingskumpaner. Då har åtminstone du betett dig bra.
9. Medge missar och mokan. Konstatera dem, ta lärdom, men låt dem inte påverka din självkänsla eller ditt självförtroende. Ta emot kritiken sakligt, men osakliga kommentarer kan du glömma. Om någon kilar dig, kommer för nära för att skapa oro, ger fula blickar, ser nedlåtande, suckar, kommenterar fult -  ta det som en komplimang! De skulle inte göra det, om ditt djur inte ansågs hota dem i tävlingen. Räta ryggen och var skärpt. Du kan be sakligt dem t ex ta ett steg framåt, överdriva oj oj sorry det var min tur och skratta. Säger de fult om djuret kan du säga  att den är bäst för dig! osv.
10. Bygg din självkänsla på teamarbete, teknik, uppgifter. Låt aldrig den dumma papegojan på axeln börja  tjata om något negativt. 

Det du tänker på- det kallar du!

Yttre framgång -= lycklig person?

Höjdhoppare Patrik Sjöbergs tragiska barndomsår, med utnyttjande tränare, har på senare tid varit på tapeten i Finland. Läste just i veckan en intervju med honom och slogs av hans enorma framgångar kontra tragiska år i barndomen. Egentligen bygger framgång på helt annat, än det Patrik råkade ut för. Jag antar att det måste ha funnits andra starka vägar för hans framgång, om vi bara tänker på höjdhoppningen. Men som person och individ är hans liv förstört, som han själv ser det.

Starka, traumatiska händelser, som man inte förstår och som händer som barn, kan hamna i skymundan, gömmas i minnet, för att senare plötsligt aktiveras och dra krokben så man faller, sjunker, hamnar på den platå där alla minnen, händelser, orättvisor och hemskheter plötsligt kastar sig över en, utan att man alls hunnit förbereda sig.

Patrik säger i Huvudstadsbladets intervju att han när som helst skulle byta sina hemska barndomsupplevelser mot framgångarna! Värsta är att detta verkar vara vanligare i förhållandet tränare-idrottande barn, än vi förstått och förekommer inom många grenar. Hur som helst så är det kriminellt och därmed också marginellt. Det ska vi också komma ihåg.

Hur går man vidare? Det kan nog ingen annan svara på, än de som råkat ut för det. Allt annat är överslätande. Långvarig terapi, goda stärkande upplevelser senare i livet, förståelse av att de vuxna bär ansvaret kanske att börja med. 

Jag brukar inom socialpedagogiska verksamheten tala om det egna utrymmet - bubblan, dit ingen får komma utan lov, inte ens hästen. Den är ofta ca 50 cm runt oss. Vi kan säga nej, även om vi är rädda och den andra parten är större. Ibland måste man skrika nej. Barn blir lätt handlingsförlamade, men de förstår inte heller alltid vad som kommer att hända eller att det är fel. Därför är det bra att kända personer tar upp saken.

Jag vill tala om betyg, hedersomnämnanden, bonus och priser.

Läste Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019 i går och blev inspirerad att skriva ner några ankar. Jag har ända sedan liten tänkt på det här med betyg. Min pappa sa alltid när jag stressade eller var missnöjd, att försök få ett sådant betyg att du kommer dit du vill, högre behövs inte. Det var lite ovanligt förhållningssätt, några av mina vänners  föräldrar pressade sina barn till högre och högre. Jag blev alltid och fundera på detta...  Detta inlägg blev inte som jag trodde jag skulle skriva - det får bli en annan gång. Det finns så många synvinklar på detta ämne och ingen har egentligen det slutliga svaret för var och en.

Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019

Amanda diskuterar i sin kolumn 

högpresterande flickors usla självkänsla och 

bristande självförtroende

Familjer är olika. Vi värdesätter olika saker, strävar olika långt och har olika utgångsmöjligheter. Det finns alltid ytterligheter av rika, intelligenta, ambitiösa, friska och energiska i samma paket. Liksom det det finns andra ytterligheten av människor som inte har något alls i starten. Fattiga, utan utbildning, födda i kriszoner, sjuka och trötta. Sen finns det massor däremellan. Alla kombinationer

Tänk dig en sån här tankelek

rik, men 

     ->      utan utbildning,
     ->      född i kriszon,
     ->      sjuk
     ->      trötta

intelligent, men

      ->     fattig
     ->      född i kriszon,
     ->      sjuk
     ->      trött    och så vidare...


eller

fattig, men

->   intelligent
->   ambitiös
->   frisk
->   energisk

utan utbildning, men 

->   rik
->   intelligent
->   ambitiös
->   frisk
->   energisk

Du kan kombinera dessa hur länge som helst. Sätt till landförslag, religioner, traditioner... för att få tankeleken ännu intressantare

Sätt alla ord i en påse och plocka därifrån utan att titta. Plocka en egenskap eller fler och tänk efter vad det skulle innebära för dig. Ingen av oss är vid födseln egentligen förtjänt av varken goda eller dåliga förutsättningar. Det är lotteribollar som avgjort att just du är född där du är (förutsatt att du inte har religiösa eller världsåskådliga grunder att tänka annorlunda). 

Oberoende, så ligger min poäng i det att lottobollarna påverkar oss redan innan vi hunnit ens få en start i livet. 


Nu till sak. Lärare och skolvärlden vill att du ska få goda betyg. Det är prestige för dem och ger dem feedback för sitt arbete. 

Jag hör ibland av eleverna, att den och den läraren tycker inte om dem. Det kan vara uttryck för vad som helst, kanske bara något att säga, när det inte gått så bra som eleven menat. Men om du tror att lärare inte vill att du ska lyckas, så kan det bero på dålig kemi mellan er, tidigare negativa händelser som du kanske inte ens är delaktig i (bråkiga äldre syskon, besvärliga föräldrar), eller lärare som inte borde vara lärare för att de överför sitt illamående på elever. 

Samma sak gäller dina föräldrar.  De vill att du lyckas, det ger dem plus i sitt fostrararbete som föräldrar. Om de inte vill eller försvårar din skolgång kan det bero på deras eget illamående, avundsjuka för din framgång eller maktbehov.



Det är trevligt med höga betyg som kommer lätt. Det kanske leder till stipendier, uppskattning av lärare och föräldrar och i förlängningen en bra studieplats. Problemet är att de lär dig inte om livet. Höga betyg betyder nior och tior i betyget just då, men det betyder inte nior och tior i livet. Det kan betyda att du har lätt att lära dig och får feedback på det. Du kan vara glad och känna dig nöjd just med den aspekten i ditt liv. Din utmaning kommer senare i livet, när du möter motgångar, inte får uppskattning eller misslyckas första gångerna. 

MEN tro inte att de som kämpar för  sjuan eller åttan (i skala 4-10) inte lärt sig något. De kan ha lärt sig att jobba hårt, kämpa trots dåligt självförtroende, de kanske måste hantera sin avundsjuka för dem som har det lättare. De får sin belöning senare, bara de inte ger upp. De väntar sig inte framgång, utan jobbar på. De kanske får belöningar på vägen, kanske inte.

Vad har den lärt sig som kämpar om femman? Att den är dålig, dum och lat eller? Hur är det med den som inte har skrivbord, dator eller lugn för att göra läxor? Där föräldrarna kommer och går, det finns ingen mat i skåpet, det skriks och skränas. 

Dina femmor, sexor, sjuor, åttor, nior och tior kan också vara resultatet av ett hårt arbete. Du kanske har kommit på en bra studieteknik och resultaten blir bara bättre och bättre. Du har lärt dig något som är viktigt i livet och något som du alltid kan ha med dig. Du kan ha lärt dig misslyckas först, sen att lyckas. Eller känt hur det känns att lyckas och fått blodad tand (blivit ivrig). Du kanske bygger en grund att stå på, där byggstenarna består av problemlösning, nyfikenhet, arbetsglädje, självdisciplin, inre ledarskap och andra inre känslor och egenskaper som berikar ditt liv.

Du kan ha få tian lätt, eller hedersomnämnandet, eller stipendiet, eller bonusen... 
Det är inte alltid rättvist, det kanske finns andra som också skulle ha varit förtjänta av det, det finns de som jobbat hårdare, som velat mer. 
Du kanske känner förväntningarna stiga. Du ska prestera mer hela tiden. Hålla omgivningen nöjd. Det blir omöjligt till slut. Du vill också vara vanlig någon gång, inte alltid underbarnet. Kanske dina föräldrar började leva genom dig och din livsuppgift blir att uppfylla deras önskan. 

Summa summarum

Jag brukar komma ihåg vad Piia Pantsu sa efter att ha vunnit en världsmästerskapstävling i fälttävlan. Hon hade tränat hårt, medvetet, satt allt på spel..

🏆  Sen satt hon hemma i soffan med pokalen på bordet. Var det för den där jag hade satsat allt? Gett upp allt annat. En tomhet infann sig och hon började gråta. * En sund fråga av en mycket insatt idrottare. Hon har senare studerat idrott på universitetet.


Bygg din egen väg för framgång så som du definierar den! Tänk att du vill stå stadigt när du nått fram. Vara själv nöjd!

Låt ditt eget ljus lysa

och promenera på den stig du själv valt. 

Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019

Naturslöjd

Passar på att samla vide nu när jag kan dra hem dem i pulka. Det är inte så många grenar jag får på en gång utan den.

Videkvistar vårvintern 2018

 Jag har inte kunnat jobba på mitt videstaket under hösten när jag hade både benbrott och handoperation, men nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta med den och andra projekt.

Videstaket

Mitt staketprojekt från 2017. Inte helt klart än.

Jag startade med videstaket 2017, men ändrade det till "ris" eller "kvist" staket sedan. På grund av flera benbrott under 2018 blev det paus, men mina muskler skriker efter att få fortsätta släpa kvistar från skogen :) Min syn på styrketräning ;)

Krans av kottar

Boll av kottar

Skötsel av en cockerspanielvalp 1.

Den lilla cockervalpens skötsel

Jag vågar påstå att nästan alla cockeruppfödare har vänjt din valp vid att stå på trimningsbordet och att bli ompysslad. Den lilla valpen har också oftast blivit tvättad, blåstorkad (fönad), trimmad lite i ansiktet med maskin och förstås har klorna förkortats. Vi uppfödare önskar att våra valpar ska få så bra liv som möjligt och försöker därför hjälpa er valpköpare genom att förbereda valpen för vuxenlivet. 

Själv utnyttjar jag valparnas mamma och äldre hundar som förebilder för valparna. Om de får ha någon trygg vovve med sig går allt så mycket lättare. Nästa gång vågar man vara i duschen ensam också. Alla valpar saknar inte ens en äldre kompis med, utan tycker att allt är spännande och roligt. 

Valpens klor klipps redan som mycket liten.

När valpen sedan är hemma i sitt nya hem, kanske det inte går så lätt som hos uppfödaren. Den lilla valpen har så mycket nytt framför sig i sitt nya hem, tänk dig själv i valpens situation. Ta det därför lugnt i alla lägen. Presentera valpens plats, leksaker, mat och rastning med positivt lugn. I samma sinnesstämning prövar ni trimningsbordet, kelas en stund och så fortsätter ni nästa dag. Korta stunder av kel och uppmärksamhet. Jag har också en babyborste åt mina valpar och de älskar uppmärksamheten. 

💤   När Simon var liten prövade jag att vi tog en middagslur på trimningsbordet. Min tanke var att få honom att slappna av, att det skulle vara lätt att ta tassarna när han sov mm. En bra tanke jo, förutom att han blir fruktansvärt sömnig på trimningsbordet och har t o m somnat och tänkt falla stående om vi inte hunnit få tag i honom. 

🐶 Vänj valpen att vara på trimningsbordet

🐶 Hantera valpen 

🐶 Tänk på ditt kroppsspråk, slappna av 

🐶 Beröm och tacka 

Mihin voin viedä koiran lomamatkan ajaksi?

Haaveleitko lomamatkasta, mutta mihin Lurppa? 

Kaurinkosken eläinhoitolan omistaja Henna Takatalo

Teksti ja kuvat: Annika Kontturi-Salmi

Teksti julkaistu aikaisemmin Lounais-Suomen Sapanielikerho ry:n lehdessä LURPPA nro 2/2018. Nettiystävällisyyttä lisätty väliotsikoin.

Kopionti ehdottomasti kielletty! 

Koirahoitola on vaihtoehto 

Talvisin tulee haaveiltua etelänmatkoista ja muutenkin tehtyä kesäsuunnitelmia. Jos lähipiiristä löytyy vapaita koiranhoitajia, niin ilo on usein molemminpuolinen. Aina ei ole tällaista onnea, mutta mihin meidän Lurppa sitten menee? Moneen hotelliin koiran saa ottaa mukaan ja ulkomaillekin voi matkustaa jos Lurpan passi ja rokotukset ovat kunnossa. Kannattaa kuitenkin selvittää eri maiden vaatimuksia ja myös Suomen vaatimukset eri maista tulleille koirille. Esimerkiksi Ruotsista Suomeen tulevan, myös suomalaisen koiran, täytyy olla madotettu ja siitä eläinlääkärin todistus.

Jos kuitenkin tuntuu että Lurppa ei tule viihtymään matkalla, on pitkiä lentoja tai muita menoja mihin Lurppa ei voi osallistua niin eläin- tai koirahoitola voisi olla hyvä vaihtoehto. Kävin tutustumassa Henna Takatalon Kaurinkosken Eläinhoitolaan Liedossa, jossa minun cockeritkin ovat olleet hyvässä hoidossa.

Kaurinkosken Eläinhoitola Lieto

Kaurinkosken eläinhoitolaan voit tuoda koirasi lomasi ajaksi tai päivähoitoon. Hoitola sijaitsee noin 20 km päässä Turusta Liedon asemalla. Maatila ja eläinhoitola kuuluvat perheyritykseen, jossa Henna, koulutukseltaan eläintenhoitaja ja koiraharrastaja, vastaa pääsääntöisesti kaikkien hoitolan eläinten hoidosta.

Hoitola on rakennettu vanhaan navettaan vuonna 2015. Hoitola sijaitsee maalaismaisemmassa, jossa hyvät lenkkeilymahdollisuudet luonnon äärellä ja rauhallinen ympäristö peltoineen. Tällä hetkellä hoitolassa on seitsemän sisäpaikkaa ja kaksi ulkopaikkaa.  Saman perheen koirat voivat jakaa paikan, mutta muuten jokaisella on oma. Kysyntää on myös ilmennyt ulkopaikoille. Koirat jotka kotioloissakin asuvat ulkotarhassa, esimerkiksi lapinkoirat, viihtyvät hoitolassakin sellaisessa parhaiten.

Kaurinkosken eläinhoitolan ulkotarhoja.

Jos ei ole koskaan käyttänyt koiraansa hoitolassa siihen voi olla kynnys. Omistaja murehtii että koiraa itkee kaiket päivät ja stressaantuu. Hennan kokemuksen mukaan koira joka on joskus ollut poissa kotoa ja otettu mukaan tutustumaan uusin tilanteisiin, viihtyy hyvin. Koirat ruokitaan, niiden kanssa lenkkeillään- tai ulkoillaan yksitellen kolme kertaa päivässä. Pennut ja saman perheen koirat voivat usein ulkoilla yhdessä. Koirat kovat ja näkevät niin paljon uutta, uusia tuoksuja ja paikkoja että yleensä koirat menevät tyytyväisinä nukkumaan kun on yöunien aika. Tietenkin joskus omistaja ei ole jostain syystä valmistanut koiraa uusiin asioihin, kouluttanut sitä tai koira on sairas/käytösongelmainen.

Koiran parhaaksi

Sairaat koirat esimerkiksi diabeetikot ja epilepsiapotilaat, ovat yhtä tervetulleita kuin muutkin ilman ylimääräistä hintaa. Henna kuitenkin muistuttaa että on erittäin tärkeää että omistaja on täysin rehellinen ja kertoo sairaudet, allergiat sekä mahdolliset käytösongelmat. Kun hoitajalla on paljon tietoa koirasta, sitä on helpompi hoitaa. Esimerkiksi jos koira ei tule toimeen muiden koirien kanssa, on vaikeasti käsiteltävissä, on pelokas, arka, remmirähjä tai aggressiivinen niin tästä on kaikkien parhaaksi hyvä kertoa etukäteen. Hennan kokemuksen mukaan laumanvartijoiden kanssa pärjää hyvin, kun niiden oma lauma on poissa. Toisaalta rescue-koirat voivat reagoida tarhaoloihin yllättävästi taustasta johtuen. Ne voivat olla hyvin arkoja ja niiden on vaikea luottaa uusiin ihmisiin. Koiran alkuperäinen käyttötarkoituskin on huomioitava ja siinä on aika laaja ala opittavana.

Kaurinkosken eläinhoitolan sisätilat. 

Henna kertoo kuitenkin että monet omistajat hermoilevat turhaan, koirat käyttäytyvät useimmiten yli odotusten ja monet koirat kasvavat henkisesti hoitolassa ollessaan. Koirat huomaavat että on tietyt rutiinit ja oppivat, pärjäävät ja itsenäistyvät. Omistajana on tärkeätä muistaa olla rauhallinen eikä tehdä numeroa kun jättää koiran hoitolaan. Tällöin ei tule viestitettyä koiralle että on jokin hätänä. Jos haluaa valmistautua etukäteen voi ottaa yhteyttä Hennaan. Joskus voi jopa viedä koira hoitoon vaikka ei olisi tarvettakaan. Koira tutustuu etukäteen ympäristöön ja molemminpuolinen napanuora leikataan edes hetkeksi.

Henna toivoo, että ennen kuin koira tuodaan hoitolaan, omistajat muistaisivat ottaa rokotus- ja/tai rekisteröintitodistuksen mukaan. Omat tarvikkeet kuten remmi, panta ja valjaat, sekä ruoka ja peti sekä leluja voi antaa koiralle mukaan hoitolaan. Remmin ja pannan täytyy tietenkin olla kestäviä. Bling blingiä lenkeillä ei tarvita, mutta jos ei muuta omista niin hoitola käyttää omiaan. Ruokakuppeja ei tarvitse ottaa mukaan, mutta ruokinta ohjeet ovat tärkeät. Koiran on hyvä syödä tuttua ruokaa, erityisesti herkkävatsaisen. Jos ei ole omaa ruokaa tuoda mukaan, niin hoitolasta saa sekä kuiva- että raakaruokaa, sekä allergia ja sairasruokia. Käytössä on iso jääkaappi, johon saa kylmässä säilytettävät ruoat. Hoitolassa on myös myyntipiste suomalaiselle SAVO koiranruualle sekä lohiöljy Boosterille. Hoitola on VIP-store tuotteiden jälleenmyyjä.

Hoitolassa myynnissä koiranruokaa.

Hoitosopimus

Hoitolan käytäntöön kuuluu hoitosopimus joka sisältää monta aihetta jota on hyvä miettiä jo kotona, esimerkiksi kuka on valtuutettu tuomaan tai hakemaan koiran jos omistaja on estynyt. Jos olet itse estynyt viemään koiran hoitoon tai tuomaan se, niin kuljetuskin järjestyy. Jos kukaan mainituista ei ilmaannu vaikka on yritetty saada yhteyttä, niin koira viedään kaupungin eläinhoitolaan.

Jos olet käyttänyt jotain eläinlääkäriä, niin se kannattaa mainita. Kyseinen eläinlääkäri tietää paljon koirastasi ja pystyy parhaiten hoitamaan. Jos käy niin että eläinlääkäritarve tulee vaikeaan aikaan, niin hoitolalla on sekä oikeus että velvollisuus eläinsuojelulain pohjalta hoidattaa eläin.

Lääkityksen lisäksi hoitolan voi pyytää hoitavan kynsien leikkuun, koiran pesun ja erityislenkkejä. Muutenkin hoitolassa pyritään neuvomaan omistajia jos tarvetta on. Kannattaa kuitenkin luottaa ammattilaisen hoitoon. Jos tulee kova ikävä koiran kuulumisia voi kysellä ja jos lupa on annettu, kotisivuille voi ilmestyä kuvia koirasta. Hoitolan tarkat rutiinit luovat koirille turvallisuuden tunnetta. Hoitola hoitaa jokaista hoitolan asiakasta kuin omaansa ja toivottaa sinulle rentouttavaa lomaa rauhallisin mielin.

Vändagspostning

2009 Saras kort av Tara och Bambi

Petras olycka (ur Häst & Hundtidningen)

 

"Det började med att några 8-åringar skrämde hästarna. Petra, som är ganska skygg, var rädd ännu vid Sparmarket, skenade igen. Under tiden satt två föräldrar i en röd Volvo. Frun skulle köra ut från Sparmarket, då hon ser hästarna komma med full fart rakt mot dem. Hon blir skrämd och sitter som förstenad...

Petra närmar sig bilen och försöker hoppa, men hon misslyckas. Hoven brakar igenom glaset och ratten. Glasskärvor flyger omkring. Hästen faller och ryttaren faller av och hennes ben blir emellan. Hennes ben krossas och hon förs till första hjälpspolIkliniken. Petra får ett stort sår i bogen. Det går ungefär så här (skiss).

Ryttaren klarade sig, alla överlevde, men nya fina Volvon fick skador. Den är försäkrad.

Två pojkar i tolv årsåldern kan bevisa att åttaåringarna skrämde hästarna. Alla pojkar är inte avslöjade.


BILISTER, SE EFTER DÅ NI KÖR. HÄSTAR ÄR LÄTTSKRÄMDA DJUR. TACK".

Skrivet av Annika 12 år (1976).


Jag fick ett brev av min min gamla ridkompis. Vi hade varit bästa kompisar sen barnträdgården, som det hette på den till av vi flyttade och jag började en annan skola som 11-åring.  Kompisen skriver "Jag blev alldeles skräckslagen då jag läste på Vasabladet att 'skrämd ridhäst hoppade på bil'. När det stod att hästarna var från Hubbe blev det inte bättre. Vilken häst var det?Vem var det som red? Om du vet så skriv eller ring." Min kompis är också upprörd över att hennes pappa, som läst tidningen, inte tycker att hästar är lita på.  "Hästarna är inte att lita på, att de inte gör nåt annat än skenar. Precis som om det inte var det minsta farligt att åka bil".

... så söta vi var...