Vi gillar att träna med andra i mån av möjlighet, så vi har deltagit i Sydvästra-Finlands Spanielklubbs lydnadsträningar. Den hålls tillsammans med en annan klubb, sp vi har träffat massor med andra raser på träningarna.
Det är liksom lite extra att få åka med, alla vill, så jag brukar låta hundarna turas om. Det drabbar rutinen hos dom, det är lite nytt när man äntligen får delta, men ser det ur kvalitetstidssynpunkt som det bästa.
I vår var alla en gång på kurs, så ur inlärningssynvinkel kan man inte vänta sig så mycket, men som tur tränar vi också hemma.
Lisa älskar precis alla sortens aktiviteter, och ibland blir hon så ivrig att hon är överallt. Denna gång gick det så, men istället för att få henne lugn är det bäst att bara le :) 💓för egentligen är det en gåva att få en superglad och ivrig hund, även om det är mer krävande för föraren.
Hunden sitter i utgångsställning på förarens vänstra sida 2-4m från hindret.
Föraren lämnar hunden på kommando "stanna", "plats" el dyl. och går till andra sidan av hindret på 2-4m avstånd från hindret. Föraren vänder sig mot hunden.
Föraren ger kommando till hunden hoppa över hindret. Hunden hoppar och sätter sig på förarens vänstra sida.
Börja öva med lätta och låga hinder (10 cm). Hunden behöver träna upp sin teknik på konstgjorda hinder, fast den skulle hoppa hur bra som helst över fallna träd och upp och ner från stenar.
Träna genom att gå bredvid hunden. Ungefär som vid följ, så att hunden är på din vänstra sida.
Dirigera mot hindret med vänstra handen och ge kommandot hopp.
Beröm glatt efter varje hopp.
Fungerar bra som uppvärmning inför riktiga hopp.
Använd vid nya hinder, nya platser!
Egna övningar (Övar alltid grunderna med alla, fast det inte syns på videoklippena);
1. tillsammans över bredare hinder. Magnetgodis i vänster hand.
2. tillsammans över bredare hinder. Vänster hand skickar. Godis i höger hand.
3. går bredvid vid smalare hinder. Vänster hand skickar. Godis i höger hand.
4. sida, stanna, föraren går till andra sidan, hoppkommando, hunden kommer framför eller på sidan.
Uppvärmning. Lisa är så ivrig och tappar lite koncentrationen när jag har godis i vänstra handen.
Felix. Håller godiset i höger hand.
Felix är större så jag höjde gradvis med honom.
Vi prövade med Madde om hon skulle klara av att vänta och hoppa på kommando. Lite för tidigt för vi borde ha tränat stanna först, men Madde klarade det ändå.
Emma förstår inte alls vad stanna betyder - men kommer på det efter några försök. Vi övar med kortare avstånd först. Det bästa med att öva är nog att hundarna är så glada!
Rätt hoppteknik
Träna enligt ovan börja med 10 cm hinder. Upprepa 4-5 ggr.
Höj hindret gradvis tills du uppnår hunden mankhöjd.
Låt hunden själv få kontroll över sin kropp genom att öva.
Träna sedan med ett lite högre hinder (5-10 cm) än mankhöjden, förutsatt att din hund är frisk! Om den har höft eller ryggproblem, problem med senor, muskelsträckningar... skulle jag rekommendera att hållas vid 10 cm och glömma ambitiöst tränande med höjder. Det behövs inte mycket och man har skapat en skada för resten av livet. Var alltid väldigt noggrann med underlaget och vilken slag av hinder du använder när du tränar.
Salme Mujunen menar att när tävlingshunden vänjer sig vid en aning högre hinder än det kommer att vara vid provet, kommer den att lära sig hur mycket styrka den behöver för att hoppa. Sen kommer den att hoppa med samma teknik, trots att hindret är lägre än vanligt på tävling. Det kommer att minska risken att hunden rör eller fäller hindret.
Målet är att hunden ska vilja hoppa, inte att den måste hoppa. Var noggrann med motivationen.
Kuvaus: Avonaisen hyppyesteen molemmin puolin merkitään kahden metrin ja neljän metrin etäisyydet esteestä. Esteen tulee olla kohdassa 23.2.3 kuvatun mukainen. Esteen korkeuden tulee olla noin koiran säkäkorkeus. Maksimikorkeus on kuitenkin 50 cm. Esteen rima ei saa olla kiinteästi asennettu vaan sen tulee pudota, jos koira selkeästi koskettaa siihen hypätessään.
Suoritusohje: Liikkeen kaikki vaiheet tehdään liikkeenohjaajan luvalla.
Ohjaaja saa valita liikkeen aloituspaikan esteen edestä, noin 2–4 metrin päässä esteestä. Liike alkaa, kun ohjaaja on aloituspaikassa ja koira perusasennossa.
Ohjaaja jättää koiran istumaan, kävelee esteen toiselle puolelle valitsemalleen etäisyydelle esteestä (2–4 metrin väliltä), kääntyy koiraa kohti ja kutsuu koiran hyppäämään esteen yli.
Koiran tulee kutsusta hypätä esteen yli ja tulla perusasentoon.
Arvosteluohje:
Arvostelussa painotetaan koiran halukkuutta noudattaa käskyjä, koiran tempoa ja siirtymistä lyhintä reittiä ohjaajan viereen perusasentoon. Mikäli ”hyppy” käsky toistetaan, alennetaan arvosanaa 1:llä. Kolmas käsky hylkää liikkeen. Mikäli koira ennakoi ”hyppy” käskyä arvosanaa alennetaan (2–3):lla. Jos koira koskettaa rimaa edes kevyesti tai jos koira pudottaa riman, korkein mahdollinen arvosana on 8. Liike hylätään, jos koira ponnistaa esteen päältä/päälle, kaataa esteen, tai rikkoo esteen. Liike hylätään, jos • koira ylittää esteen ennen liikkeen alkua • koira toiminnallaan rikkoo/kaataa koko esteen 50 / 109 • koira pudottaa riman ennen kuin se hyppää esteen • koira yrittää ponnistaa esteen päältä • este kaatuu koiran törmäyksen takia • koira alittaa tai kiertää esteen.
Sverige
Hopp över hinder Koeff 2 Maxpoäng 20 Kommando: ”Stanna kvar” – ”Hopp” Utförande: Hunden lämnas i sittande ställning på valfritt avstånd från hindret. Föraren ställer upp på valfritt avstånd på motsatta sidan i riktning mot hindret. Innan föraren lämnar hunden får kommandot ”Stanna kvar” användas. På förarens kommando skall hunden hoppa fritt över hindret och inta utgångsställning. Hindret skall vara täckt och hopphöjden bestäms av föraren.
I dagens samhälle krävs det mycket av hunden som den behöver vänjas vid för att inte stressa. Rädsla och osäkerhet inför främmande människor, fordon, trafik, hissar... kan leda till att hunden p g a rädsla reagerar utåt t ex aggressivt. Då är hunden inte aggressiv i sig, utan reagerar på en oväntad och obehaglig situation genom att försvara sig.
Agnes och Simon i första kontakt med rollator.
När vi rör oss bland folk så är det välkommet om hunden kan känna sig trygg med föraren och vara öppen och vänlig mot främmande människor. En cocker blir lätt översvallande, hoppig och överlycklig av uppmärksamhet, vilket är ok för många av oss som älskar cockern, men på stan bland andra människor, sådana som inte tycker om hundar, inte bryr sig om hundar eller är rädda för hundar, behöver vi få cockern att hålla sig lugn och eventuellt låta sig hälsas på med tassarna på marken. Det brukar bli bättre med åren, de lugnar sig så småningom, men kan vara bra att träna redan som liten.
I nybörjarklass är åtkomlighet det första momentet.
Idealet är att hunden sitter avslappnad och säker på förarens vänstra sida. Den väjer inte för en främlings beröring, hoppar inte eller uttrycker surrogatbeteende (sijaistoiminto).
Åtkomlighet är bra att träna genast som valp. Ägaren berör hunden mångsidigt. Valpen behöver träffa människor som beter sig sakligt och trevligt.
Att valpen vänjer sig vid främmande människor beröring är viktigt även hos veterinären och på hundutställningar. Be gärna främlingar komma fram och titta på bettet.
Stärk en återhållsam hunds självförtroende.
En osäker hund väjer gärna för beröring och vill inte bli rörd. Situationen kan te sig ångestfull. Om hunden dessutom är skarp till lynnet kan den bete sig hotfullt, anfalla, nafsa eller t o m bita. Undvik att straffa hunden, det höjer bara dens stressnivå och leder till att problemet blir större och kvarliggande. Lösningen är nästan alltid enligt SM att stärka hundens självförtroende.
Ofta är åtkomligheten inget problem, men ibland har någon valp märkbar osäkerhet inför främlingart p g a arvsfaktorer, händelser eller miljöfaktorer under valp- eller ungdomstid, eller en samling av alla dessa.
Valpens självförtroende stärks via lämplig miljö och tryggt och säkert beteende människor. Föraren ska kunna säkra hunden om att hen behärska händelser i omgivningen och kommer att skydda valpen. Föraren kan söka nya situationer där hen kan visa valpen trygghet.
En förare lämnar inte en rädd eller förskräckt hund ensam, utan fungerar alltid för hundens bästa.
Övningar
Ställ dig på knä bredvid eller bakom hunden och håll tag om halsbandet. Stöd hunden med dina ben och tala lugnt till den. Låt hundenb sitta.
Främmande personen stannar 1m ifrån, ser på föraren och tilltalar denne. Personen ser inte ens på hunden. Vänder om och går bort.
Upprepa i veckor ellere månader enligt vad som behövs.
Steg 2.
Närma dig lugnt. Låt hunden lukta på handen. Gå bort.
Steg 3.
Närma dig lugnt. Låt lukta på handen. Stryk med handen vid kinden, mungipan, halsen
Steg 4.
Närma dig lugnt. Låt lukta på handen. Stryk med handen vid kinden, mungipan, halsen. Nu kan du låta personen titta på bettet.
Steg 5.
Olika människor; unga,barn, män, kvinnor, olika utseende...
Vid alla övn är föraren lugn. Använd godis. Håll bara i hunden i sin enkelhet, inget annat.
Lämna inte hunden ensam med främmande.
Vid tävlingssituation sitter hunden bredvid föraren i löst koppel.
Hunden går ivrigt vid förarens sida, ungefär vid knähöjd, med halsen sträckt mot föraren. Hundens ryggrad är rak, och böjs inte under några omständigheter runt förarens fot i bananform. Både förarens och hundens bröstkorg är rakriktade framåt.
Hunden följer på sin plats under hela momentet, även under svängar och tempoväxlingar. Ögonkontakten bibehålls.
Hunden följer med aktiv samling, med kraftig spark i bakbenen, magmusklerna i användning, framåt uppåt som en dressyrhäst. Hunden är koncentrerad och villig. En hund som är lång och låg har inte rätt sinnelag, liksom inte en häst heller.
Följövningar.
A. Förarens egen övning för att anpassa sig till hunden
steglängd
stegrytm
hörn
tempot vid tempoväxlingar
-genom att vara för snabb eller för långsam, kan det vara svårt för hunden att hänga med.
B. Momentet börjar från utgångsposition (perusasento).
Steg 1.
Börja inomhus
Reservera godis i båda händerna. Belöna med vänster hand.
Håll godiset i vänsterhand mellan pekfinger och tummen.
Håll god hållning, med rak rygg, bröstkorgen framåt. Benen bredvid varandra. Om hunden är liten, kan du tillfälligt böja knäna eller dyl för att nå den. Tänk på att du senare ska stå helt rak. Hunden borde hitta ett sätt att navigera, trots att du är högt. Fokusera alltså på ditt knä (eller knä-höft om hunden är stor).
Magnetföljsamhet:
För handen nära hundens nos och låt den följa lukten som en magnet. Belöna redan av att hunden följer godiset.
Låt hunden följa, sträck inte godiset mot hunden. Locka hunden till förarens sida, gärna i linje, och lyft godiset längs med benets sida så att hunden sätter sig. Belöna nära eget knä.
Pröva dig fram för att få hunden i rätt position.
Om du undrar varför någon piper i bakgrunden,
så är det Felix som skulle vilja vara med. De andra sitter
bakom porten och väntar otåligt på sin tur...
Steg 2.
När hunden förstått att komma bredvid dig.
Be den sitta i rätt position och ge kommando SIDAN/SIVU och ge fem godisar.
Här kom jag ihåg att ge belöningen närmare mitt knä
och tog helt rätt ett steg bakåt när jag gav fri kommandot.
Steg 3.
Stå stilla. Håll 1s paus mellan kommandot och belöningen. När hunden ser dig i ögonen berömmer du och belönar. Öka sakta på tiden. Efter 5 ggr ge FRI kommandot och ta några steg bakåt. Börja ta steg bakåt vid fri kommandot för att markera att momentet är slut.
Felix är först nära mitt knä, men flyttar
sedan huvudet lite till sidan för att se mig.
Nea berättade att en riktig ögonkontakt är inte alltid möjlig,
beror på förarens längd, hundens storlek...
Blickens riktning är mot föraren, det räcker. Vi behöver
slipa på att Felix hålls närmare föraren.
Fyll på med godis. Locka hunden tillbaka och upprepa 5 ggr.
Så viktigt moment att upprepa den varje dag.
Steg 4.
När hunden verkar förstå, lämnar du magnetlockelsen bort.
Steg 5.
Nu lämnar du bort fortgående belöningen vid sidan och tar ett 10-20 cm steg framåt. Ny grundposition och belöning.
Upprepa 3-5 ggr. Kommando fri och ett steg bakåt.
Hundens och förarens tår ligger vid samma linje (gäller ej jättehundar), hundens bog vid förarens knä. Hunden håller ögonkontakt.
Att använda vägg eller andra knep för att förhindra snedhet är onödigt och brukar inte löna sig. Hunden kan inte överföra kunskap på samma sätt som vi genom att generalisera.
C. Följposition
Stärk utgångspositionen genom att belöna några ggr.4
Steg 1.
Magnetföljsamhet.
'Skär en knackorv på längden till en smal remsa och belöna i små doser så att handen är hela tiden nära ditt ben. Låt hunden nästan äta fast i byxtyget. Inget kommando ännu. Vi vill att hunden tycker det är kul och lönsamt att gå nära dig. Kolla positionen, så hunden just når belöningen. Tänk att hunden suger på en korvnapp :)
Upprepa tillräckligt lång tid och ibland även senare för att motivera och stärka följsamheten.
Om hunden är väldigt girig kan det löna sig att använda handskar. Om hunden tar i så skrik inte till. Då signalerar du att närheten eller godiset inte är önskvärt.
På videon glömmer jag ge följ kommandot och
Emma blir kvar. Sen kommer hon när jag
säger till sidan. På varje video ser jag
fel jag gör, väldigt lärorikt!
Följsamhet på kommando
Skär knackkorven nu på tvären i små bitar. Gör magnetliknande rörelser och belöna vid samma ögonblick som du glatt och energiskt ger kommandot. Det ska vara roligt att följa!
Steg 1
Reservera 10-20 godisar i höger hand, som du sedan fyller på i vänsterhand. Ta i 10 m stumpar, fyra gånger. Hållen liten paus mellan gångerna. Ta ett steg bakåt o fri kommando.
Upprepa i veckor tills positionen, ivern och glädjen är säker.
Steg 2.
Förverkliga övningen så att du höjer lite på nävens plats genom att låta den glida längs sidan, armen i en lite kork.
Beröm när hunden tar ögonkontakt.
Håll handen uppe 1,3,4,2,6,3,4,2,5,1,3 sekunder. Beröm glatt medan du inte ger godis.
Nu byts nävkontakten till ögonkontakt! Träna länge.
Eino, frånSagobackens TottisTeam,visar en lyckad följsamhetsträning.
Steg 3.
Tyst följsamhet
Belöningen ges med ojämna mellanrum , men alltid vid grundposition
Beröm efter 3, 5, 2, 8, 7 steg, däremellan tyst men kom ihåg att le. Hållningen framåt, med en liten sväng på hakan till vänster, men med ögonen på hunden.
Hunden kan läsa dina miner. Den har lärt sig att när du ler är du avslappnad och på gott humör. Det påverkar även domarens bedömning., troligen uppskattar domaren en avslappnad, leende och på gott humör varande förare än en spänd och missnöjd förare som strålar missnöje på sin hund.
ONKO VALMISTA? Ohjaaja nyökkää vastauksesksi. LIIKKEELLE MARS KÄÄNNÖS OIKEAAN MARS KÄÄNNÖS VASEMPAAN MARS TÄYSKÄÄNNÖS MARS JUOKSUUN MARS_MARS KÄYNTIIN MARS LIIKE SEIS
ALO – 2 Seuraaminen Kerroin 3
Käskyt: Seuraa
Kuvaus: Koiran tulee seurata ohjaajaa taluttimetta liikkeenohjaajan ohjeiden mukaan.
Kaikkien luokkaan osallistuvien koirien tulee tehdä sama seuraamiskaavio. Seuraamiskaavio sisältää kävelyosuudessa käännöksiä oikeaan ja vasempaan sekä täyskäännöksiä ja pysähdyksiä.
Seuraamiskaavio sisältää myös hitaan osuuden ja juoksuosuuden ilman käännöksiä ja pysähdyksiä.
Kaavio ei sisällä käännöksiä paikallaan eikä askelia eri suuntiin. Liikkumisnopeudessa normaalin käynnin, hitaan käynnin ja juoksuosuuksien välillä tulee olla selvä ero.
Koiran tulee seurata halukkaasti ohjaajan vasemmalla sivulla, koiran lapa ohjaajan polven kohdalla ja rintamasuunta ohjaajan mukaisena. Koiran ja ohjaajan väliin tulee jäädä pieni, mutta kuitenkin havaittava väli.
”Seuraa”-käskyn saa toistaa liikkeelle lähdettäessä ja nopeutta muutettaessa.
Pysähdyttäessä koiran tulee istuutua perusasentoon ilman erillistä käskyä.
Ohjaajan tulee liikkua luonnollisesti liikkeen aikana. Liikkumisnopeuksissa normaalin käynnin, hitaan käynnin ja juoksuosuuksien välillä tulee olla selvät erot.
Ohjaaja voi valita tekeekö täyskäännökset vasemmalle vai oikealle. Nk. ”saksalainen täyskäännös vasemmalle” on myös hyväksytty, ts. koira kiertää ohjaajan ympäri oikealta puolelta ja tekee käännöksen pysyen hyvin ohjaajan vieressä.
Kaikenlainen poikkeaminen toivotusta ihannesuorituksesta, kuten vinkuminen, haukkuminen, hyppiminen, leikkiminen, hidastelu ja edistäminen sekä vinot seuraamis- ja perusasennot, alentavat arvosanaa. Arvosanaa alennetaan, mikäli koira seuraa liian tiivisti /liian lähellä ohjaajaa. Arvosanaa alennetaan enemmän, mikäli koira häiritsee tai estää ohjaajan liikkumista. Ohjaajaan nojaaminen tai törmääminen ovat virheitä. Ylimääräiset käskyt tulee huomioida arvosanassa. Vinot perusasennot alentavat arvosanaa (1–3):lla ja, mikäli koira ei tee yhtään perusasentoa, on arvosana korkeintaan 7. Hidastaminen ja pysähtyminen ennen tai jälkeen käännöksiä tai käännösten aikana alentavat arvosanaa. Liike hylätään, jos • koira toistamiseen jää selvästi jälkeen ohjaajasta/pysähtyy, • koira jättää ohjaajan tai karkaa ohjaajan luota, • koira seuraa suurimman osan matkasta yli metrin päässä toivotusta seuraamispaikasta, • koira seuraa luonnottomassa asennossa.
Sverige:
2 Följsamhet. Kommandon: ”Fot”
Utförande: Hunden ska villigt följa föraren vid dennes vänstra sida med huvudet eller bogen i jämnhöjd med förarens ben under hela momentet.
En hund som går före, blir efter, går sidan, tappar kontakten, hoppar, går sidlänges, har ljud får betygnedsättning. Även väldigt långsamhet och slarvig (sned) utgångsposition ger lägre poäng. Om föraren blandar på vänster och höger, ger tilläggskommandon, gestikulerar, trampar med fötterna eller liknande för att få hundens uppmärksamhet - sänker poäng. Om hunden gör över 1m från sin förare diskvalificeras momentet.
Hunden ska vara okopplad (i Finland).
Kommando ges vid start, samt tempoväxlingar.
Då föraren gör halt ska hunden, för högsta betyg, direkt inta utgångsställning.
Den totala sträckan ska vara 30–60 meter.
Momentet börjar med vanlig marsch. Momentet ska innehålla en högersväng, en vänstersväng samt 5–10 meter språngmarsch. Ekipaget ska hinna röra sig minst 5 meter mellan varje ny kommendering från tävlingsledaren (svängar, tempoväxlingar och halt).
I slutet av sträckan kommenderas en rak halt. Från halten kommenderas en vändning på stället. TL väljer om vändningen ska utgöras av höger om/vänster om eller helt om. Alla tävlande i gruppen ska kommenderas i samma mönster.
Bedömning: För högsta betyg ska hunden röra sig parallellt med föraren och hålla samma position under hela sträckan. Tempoväxlingen ska vara tydlig. Enstaka dubbelkommando med kropp eller röst ger avdrag med 1 betygsenhet. Om föraren väljer att uppmuntra hunden genom röst eller handtecken under större delen av momentet kan max betyg 7 utdelas. Hund som hela tiden förs i stramt koppel, alternativt följer föraren på längre avstånd än 1 meter, kan inte godkännas. Samma sak gäller om hunden släpar och uppmanas fram vid flera tillfällen. Varje liten avvikelse som hunden gör från det önskvärda mönstret bör återspeglas i betygsättningen, exempelvis tempot i halterna.
Alla hundar kan hoppa om de är vana att röra sig på varierande underlag. Börja aldrig hoppa över konstgjorda hinder före ett-års ålder med cockerspaniel valp. Det som du ändå kan göra är att gå över 5-10 (15) cm hinder vid 5-6 mån (jag föreslår cm=månad) ålder då koordinationen redan utvecklats betydligt. Jag skulle ändå vara väldigt försiktig.
Utmaningen är absolut inte att en cockervalp inte skulle kunna hoppa. Utmaningen är att när de hoppar, har fart, är ivriga, okoncentrerade - det går hårdare än benen hänger med, vilket kan leda till halkande, sträckningar osv. Det de gör när de leker är en annan sak än konstgjorda hinder!
Sen vid 1-år framåt är det redan på bättre sidan, de har hunnit växa till sig, men som med hästar, det räcker med låga hinder för att de ska förstå idén!
I lydnadsprovet är hindret ett kompakt brädhinder, vilket inte behövs vid träning.
Hoppövning 1.
Börja inomhus. Placera en stadig matta vid en dörröppning och tejpa fast en ca 5-10 cm hög kartongremsa på dörrkarmen. Hunden kan inte krypa under eller gå förbi, så det kan inte gå fel.
Börja med att tillsammans med hunden promenera över hindret. Ingen fart behövs, använd kommandot HOPP (HYPPY) eller liknande just då du ser hunden ta sats över hindret.
När ni är på andra sidan av hindret, belöna med godis och röst.
Upprepa några gånger tillsammans.
Hoppövning 2.
Håll i hundens halsband eller stöd bröstkorgen, så att du kan kasta ett godis till andra sidan. Låt hunden hoppa på kommando. Beröm hunden när den äter godiset på andra sidan.
Hopp tillbaka.
Ge kommandot HOPP inte hit-kommandot, för nu är fokus på hopp.
Träna under en månad två ggr i veckan, 5 upprepningar. Obs. Träna inte för mycket!
Målet är att stärka upplevelsen av att det är roligt att hoppa.
Idealet är att hunden sitter rak, kompakt, utan tryck, koncentrerad och relativt aktiv (korkeavireinen) framför föraren.
Problem vid inkallning kan bero på att hunden upplever press från föraren (lugn!) eller att föraren lutar sig över hunden. Hunden lugnar situationen genom att ta lite avstånd.
Det är fördel att börja öva med en liten valp, en vuxen hund utvecklar integritet.
Det är också fördel att lära hunden att komma framför föraren (ett måste inom brukshund) och även tillåtet i andra. Andra sättet är att begära till sidan. båda sätten är likvärdiga.
Börja med att träna inomhus.
Med en valp kan du sitta på golvet, med en större kan du sitta på soffkanten. Ta genast från början en rak hållning, med rak rygg (SM)
Ha en god hållning, rak i ryggen, blicken på hunden (blicken kan vara nedåt, fast hakan inte är det), med hakan rak, böj dig inte mot hunden. Huka dig absolut inte, det leder till osäkerhet hos hunden. Hunden ska alltid känna sig säker och t o m lite arrogant nära sin förare. Mera, ja kom, ge hit godiset, än - kan jag komma så här nära, sku jag månne kunna få godis, det sku va roligt please..
V-stil och godis
Del A.
4 högar med godis, fem i var hög
Sitt på golvet eller på soffkanten
Ta fem godisar i vänstra näven och ge en o en mellan tumme ochpekfinger
Högra handen mot bröstkorgen eller magen
Godiset ges så att den vidrör föraren och hunden kommer jättenära. På det sättet får vi hunden rak.
Hunden kan lockas mot v stilen genom att dra långsamt godiset nära nosen mot egennavel,
Naveln är en godisautomat Det blir som en navelknapp, där man får godis, när man kommer riktigt nära. Låt handleden vila mot magen, så att den hålls. Reserv godiset i andra handen ska också vara helt nära. Fingrarna bara förmedlar godiset. När du ger godiset säger du också kommandot, t ex HIT (TÄNNE)
Efter fyra godisar, ta paus, kasta den femte och ge frihetskommandot.
Upprepa
Övningen sker under relativt lugn, du får berömma för närhet, belöna tätt.
Del B.
Hunden kommer till dig utan att du behöver dra godiset framför nosen
Hunden kommer, lugna med just så där el dyl, ge sedan med beröm.
1 s
0,5 s
1,5 s
2 s
1 s
3 s
4 s
2 s
4 s
0,5 s
3 s Låt det inte gå över 4 s bara tillfälligt
När hunden lärt sig i vilken ställning den ska vara så godiset kommer, försöker man få händerna småningom till sidan eller alt bakom ryggen.
När du står upp, sätt ihop benen och tårna lite utåt, så hunden ryms. Det ser konstigt ut om det är tomt nedanför naveln.
Poängen är att få hunden nära, så man kunde också från detta börja begära till sidan?
Upprepa i veckor, t ex före maten. Upprepa också senare nu som då.
Hur får jag hunden intresserad av det jag vill lära den?
Hur håller jag upp intresset när hunden tar kontakt med mig?
Skall jag alltid ha godis i fickan?
Det finns många sätt att berömma hunden
Röst, röstläge och gester samt inlärda ord för beröm
Lek och leksaker (batong, dragleksak, boll , boll med snöre- beroende på hund)
Godis; allt från kokt broiler i småtärningar, paté i tub, hundmat, hundgodis till knackorv (salt!)och köttbullar (de sistnämnda är till för tillfällen när det riktigt gäller). Du kan också tillverka supergott hundgodis själv.
Klicker
Spel (till exempel vid fartfyllda grenar ss agility, men och rally-toko, då hunden varv stiger) kan vara problemlösningsspel
Det viktigaste med beröm och godis är att de ges vid rätt ögonblick. Kom ihåg att berömmet ska kopplas direkt med momentet.
Det kan vara en bra idé att hålla belöningsleksaker och vardagsleksaker skillt.
Hur ger man godis?
Mål (Salme Mujunen)
Hunden lär sig att följa godis i förarens hand
hunden lär sig att ta fast godis från luften, och
hunden lär sig att vänta på tillstånd att ta godis
1. Dragrörelse
Hunden följer ivrigt godis som "flyr" framför den.
Föraren bestämmer när hen ger godiset och säger berömkommandot
Gör rörelserna varierande med båda händerna åt olika håll, i åttor, runt, mellan dina ben osv.
Att följa godiset är en rolig inneövning, som en lekstund
Ge godis tillräckligt ofta. Ingen orsak att vara sparsam
Om hunden tröttnar kan det bero på att det är för lång stund mellan godiset, att det är för långt till godiset (idealet är 10 cm) eller att förarens rörelser är för snabba
Övningen har tagit för länge och hunden är trött.
2. Fånga godiset
Börja tidigast när valpen är fyra månader, annars kan det vara motoriskt för svårt
Fäll godiset neråt rakt mot hunden på 40 cm avstånd. Hunden behöver bara öppna munnen.
Om hunden inte lyckas fånga den ge beröm, även om hunden skulle ta den från golvet. För någon kan det ta veckor att lära sig.
Senare kan man kasta lite uppåt, eller leka målvakt
3. Att vänta på tillstånd
I den här övningen lär man hunden vänta på ett frikommando innan hunden får ta godiset.
Godiset placeras på förarens lår. Placera handen på godiset, men så att godiset lite syns, men så att du kan hindra hunden att ta den utan lov.
Hunden ska vänta en liten stund och se föraren i ögonen. Föraren ger frikommandot och hunden får ta godiset.
Väntetiden ökas så småningom och till slut behöver godiset inte täckas med handen.
tanken är att upprätthålla hunden koncentration och intresse för godiset, inte avstå från det genom att gå bort eller vända bort blicken.
Innebär att hunden ser föraren i ögonen, utan att titta bort emellanåt.
I lydnadsprovet håller hunden kontakt till föraren under hela momentet.
Mål:
Att hunden börjar erbjuda ögonkontakt spontant.
Att foga ihop beröm (ord=bra) med godis.
Annat: Ingen skillnad om hunden sitter eller står under övningen.
Det är bra att lära ut ögonkontakt till hunden redan som valp. Många tränare tar upp det redan under valpkurser. För trettio år sedan sade man att man aldrig får stirra en hund i ögonen, eller ta ögonkontakt, att det skulle vara en aggressivt uttryck. Det är både rätt och fel och mycket logiskt. Att stirra någon i ögonen är obehagligt, att stirra innebär att låsa blicken, spänna muskler runt ögonen och allmänt se arg ut. Det är INTE vad som avses med ögonkontakt. Hunden håller kontakt till dig med en mjuk avslappnad blick, liksom du till den. Ni stirrar inte på varandra.
I början kan du belöna valpen bara av att den tittar dig i ögonen, även om det skulle vara väldigt kort eller snabbt. Beröm glatt och ge godis. Du kan i detta skede köra in ett ord som du kommer att använda för att belöna. Låt valpen svälja i lugn och ro och invänta nästa ögonkontakt.
Träna ögonkontakt med valpen
Reservera 20 godisar, som du delar i fyra högar på fem var.
Håll fem godisar i vänster hand (om du är högerhänt).
Håll båga händerna på magen.
När hunden tar kontakt, ta ett godis från vänstra handen med högra handen, ge det och beröm. Behåll ögonkontakten när du belönar.
Mål: Att ni skulle lyckas hålla ögonkontakt mellan godisarna.
Ta paus efter fem godisar.
Upprepa.
En valp äter fyra ggr per dag. Du kan välja någon måltid då du tränar detta och ger sen resten av den svällda maten efter 20.
Kan tränas ofta, men följ hur krävande uppgiften känns för valpen. Om den tappar koncentrationen (intresset, fokus, blir frustrerad) så nöj dig med t ex tre godisar och sen mat.
När hunden förstår idén med ögonkontakt.
Håll godiset i näven framför dig. Låt hunden fundera ut hur den får dem - ögonkontakt.
Håll näven uppe, på sidan.. och invänta ögonkontakt = beröm och godis.
Öka svårighetsgraden
Speciellt om du vill tävla, behöver du öva hunden att orka hålla kontakten en längre stund. Variera mellan 1-5 s, beröm och belöna.
Byt miljöer.
Var bredvid hunden och invänta ögonkontakt.
Om det uppstår problem, förenkla uppgiften igen.
När hunden håller intensiv kontakt utan att släppa, kan du kasta godiset på golvet framför för att visa att uppgiften är slutförd.
Vi är lite olika på hur roligt vi tycker att det är att planera och dokumentera saker. När man ska lära sig nya saker eller träna något så kan man ha stor nytta av träningsdagbok. I dagboken kan man planera ställa mål, delmål, planera tillvägagångssätt i små små steg, tänka ut vad man behöver ifråga om kunskap, redskap mm och planera sin utvärdering. Det är detta som lärarstuderande övade och gjorde under min studietid. På den tiden kallades de sekvensplaner. Ibland ifrågasatte någon studerande nyttan med dem, de kändes konstlade och väldigt detaljerade - men ack man lärde sig och hade nytta av dem! Jag minns att någon lärare sa att inte behöver man dem senare i vardagen, åtminstone inte så detaljerade och det har också visat sig vara sant. När man en gång planerat riktigt noggrant kunde man det i princip och denna grund gav oss möjlighet att senare vara flexibla och kreativa! När du kan något riktigt bra behöver du inte vara orolig över att misslyckas eller tappa den röda tråden. Om det hände något överraskande på lektionen så kom man snabbt igång igen, eller om det dök upp någon fantastisk idé så kunde man göra en avstickare utan att vara rädd att man kommer av sig. Att planera försäkrar också kvaliteten i det man gör, plus du vet vad du undervisat, det hänger inte bara på minnesfragment.
Varför planera sin hundträning eller ridning?
Introduktionen handlade om lärarstuderande, men varför kan planering vara viktigt när jag försöker lära min häst eller hund något, tränar ridning eller försöker nå ett mål av något slag.
När det gäller djur (och andra också) tycker jag att det är enormt viktigt att planera för att när du satt dig noggrant in i det du vill lära så att djuret har en chans att ta till sig det du vill lära. När du analyserat uppgiften noggrant och delat in den i små steg, får djuret en logiskt spår att följa. Du kan också lättare följa hur inlärningen framskrider och reagera vid svårigheter eller platåer. Tänk dig inlärningen som trappsteg, där du tar ett steg i taget. När du inte kommer vidare vid ett trappsteg, det kanske inte lyckas, hunden tappar intresset, kommer på övervarv..., så kan du backa några steg för att ta ny sats. Du kan lätt ta många pauser och ändå veta hur långt du ungefär kom.
Inlärning och undervisning är en resa
Kom ihåg att när du lär någon annan eller försöker lära dig själv något: Det är fråga om en lång resa, där slutliga målet ofta är mindre viktigt än själva resan.
En glad koncentrerad hund, en trygg och koncentrerad häst, samma med människor, lära sig bättre än en ledsen, otrygg, upprörd, okoncentrerad...
Om träning, prestationsångest, misstag och misslyckande.
Öva att komma över känslan av misslyckande. Ändra tanken från misslyckade till ÖVNING. Allt är övning, hemma, ute, på klubben, på tävlingar... Du kan alltid lära dig något. Ibland, när man är trött kan det komma svackor och kännas hopplöst, men det hör också till. Ju mer du gör, destu större chans har du att misslyckas. Om du inte gör något, så misslyckas du inte, men inte lär du dig heller.
Sen, skratten. Hela lydnadsprov konceptet är en lek påhittad av människor och egentligen helt onödig för vår överlevnad. Kom ihåg att se det roliga i s.k. misslyckanden. Jag tävlade i lydnad med Daina som barn och råkade ut för allt möjligt. För det första reste jag ofta ensam (vilket redan borde ge poäng), hade en relativt opålitlig hund (gosh) och höga förväntningar. Bakom ett prov (jag deltog i fem) har jag skrivit ALDRIG MER! när jag var kanske 13 år. Dessutom ordnades just det nämnda lydnadsprovet mitt på arenan i Åbo Mässcentrum, massor med hundar och folk runtomkring. Domaren hade kommenterat att jag inte gjort något fel, att jag inte skulle ge upp och att det överlag hade gått väldigt bra. Vår akilleshäl var att min hund steg upp och showade inför publiken, när hon skulle ligga stilla i två minuter. Tyvärr gav jag upp :(. När jag hittade tävlingsprotokollet för någon vecka sedan, blev jag alldeles tagen av hur höga poäng vi fått i allt annat. Med den livserfarenhet jag har idag så skulle jag vara superstolt över de poängerna. Ingen av mina nuvarande hundar kommer ens nära den utbildningsnivå vi var på då! Men jag gav upp. Det var dock andra problem med den hunden, så det var lika bra att vi inte fortsatte tävla.
Några år senare drog jag lydnads- och utställningsträningar i vår klubb. Jag fick coaching av uppfödaren, polisen Sulo Oksanen, vilket var lite extra roligt och motiverande, och några kunder att ta hand om. Några av mina elever i kurserna började i sin tur att tävla och klarade sig bättre än jag gjort, så jag kanske hade lärt mig något i alla fall.
Nu är jag glad för alla dessa erfarenheter. Om jag hade haft lätt hade jag nog inte lärt mig så mycket, även om någon trauma uppstod för en tid.
Glöm egna misstag/misslyckanden, men GLÖM GENAST hundens. Glöm hela det konceptet!!! Skratta hellre. Det har jag lärt mig att göra på utställningar. Jag övar ibland minimalt, för det viktiga för valpar och unga är showen och jag har lagt märke till att alla föstår det inte. Men jag behöver det, vi kan showa ibland! Huvudsaken vi har roligt och ibland också publiken. En gång skrattade publiken åt Madde när hon var valp och människor kom och bad om ursäkt. Ärligt talat var jag glad och lite stolt att vi kunnat stå för underhållningen den gången!!!
Lydnad tränas inte mekaniskt enligt Salme Mujunen, utan träningen kräver många ur mänsklig synvinkel fina drag ss empati, tålamod, och kommunikationsförmåga. En hund får aldrig behandlas som ett känslolöst tävlingsredskap!
Lydnad(sprov) kräver också en viss känslighet av föraren för att förstå orsaker till eget beteende och följder av dessa. Hunden är som en spegel, som speglar resultatet av just detta.
SM tar upp tävlingsnervositet i slutet av boken, men jag tar upp det redan här och tolkar det till vardagen.
I bästa fall är nervositet och spänning något bra. Man är taggad och fokuserad på uppgiften. I värsta fall kan det vara riktigt hemskt. Nervositeten kan förlama kroppen och tänkandet, orsaka en spänning i kroppen som kommer ut som irritation, nyckfyllhet i rörelser, spänning som påverkar rösten och tonfallet. Det kan gå så att hunden inte känner igen tonfallet man använder i kommandot, rörelserna kan vara snabba eller innehålla för hunden främmande ryck. Hunden hör också på föraren att något är riktigt på tok. Föraren kan verka arg och det gör hunden osäker. Detta gäller förstås på tävlingar, men ack också i vardagen, just den situationen hunden skulle behöva lyda! Hur lätt är det inte att ropa in hunden som sprungit ut på gatan med en ton av hysteri eller arghet i rösten!. En annan sak som hjälper är att le. Det hjälper faktiskt. När du ler slappnar du av och lugnar ner dig och detta smittar också på hunden.
Inom kort kommer jag att presentera Suski Fagerströms MindRiders metoder för stresshantering! Av ryttare beprövade metoder!
Min tanke är inte att börja tävla, men nog träna med hjälp av Salme Mujunens bok "Tie tottelevaisuusvalioksi" fritt översatt vägen till lydnadschampion.
Boken är på finska, så Mujunens tankar är översatta av mig. Försöker dock översätta citat noggrannt och markerar citat tydligt. Resten är mina tankar och analyser. Använder boken som inspiration, men ansvarar själv för tolkningen!
Jag tycker att Mujunen har många bra poäng och kommer att lyfta fram de jag själv tycker att är bra. Försöker också locka någon av mina vänner och uppfödningar med på resan. Vi testar 3-5 ggr och ser hur långt vi kommer med våra cockerspaniels. De är kanske inte den mest vanliga rasen på lydnadsträningar eller tävlingar nuförtiden, andra raser har kört förbi, åtminstone i vår klubb brukar vi vara de enda🙈. Trots att det inte är så vanligt, betyder det inte att cockrar inte skulle tycka om det. De är ofta ivriga och glada på träningarna. Att de sen inte orkar så länge eller utför uppgifterna snabbt för att sedan börja göra annat är både en temperamentsfråga, men också en pedagogisk utmaning. För det andra betyder det inte att trots att vi kanske inte blir champions att det skulle vara en orsak att att låta bli att träna!
"Många lydnadsproblem uppkommer p g a brister och fel i grundarbetet, problemen kan visa sig svåra eller t o m omöjliga att reparera". SM
Inledning
Lydnadsträning är en holistisk livsstil mellan förare och hund, var man tillsammans framskrider sida vid sida (SM), det är inte enbart enstaka moment, inte show för publiken, utan i sin renaste form en djup kontakt mellan förare och hund. Kontakten finns alltid, i vardagen och på promenader. Den bygger på tillit. Detta vackra sagt, så vet vi alla att ibland är vi inte i rätt sinnestillstånd, ibland är hunden överenergisk och ibland orkar man bara inte bry sig.
Målet för mig är att fördjupa kontakten till min hund och påminner mig om den frihetsdressyr jag gör med hästarna. Om vi ska vara ärliga, är jag världens lataste på att träna, för jag tröttnar fort (så jag passar perfekt med cocker). Vi får se hur det går. Små steg i taget (mycket bra av pedagogiska skäl också) med tanken att varje litet steg är framåt och ger mig kvalitetstid med min hund.
SM beskriver lydnadsträning som att först görs grunden och därefter byggs huset tegelsten för tegelsten.
