Visar inlägg med etikett Annika handarbetar och pysslar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Annika handarbetar och pysslar. Visa alla inlägg

torsdag 26 januari 2023

Jag testade att tova ett sittunderlag av hundarnas ull

 


Jag tycker att återanvändning är viktigt och får kickar av att experimentera! Återanvändning är något jag nästan alltid tänker på. Hur kan jag använda något söndrigt, slitet eller onödigt på ett nytt sätt? Alla som trimmar flera hundar vet att det kommer mycket hår och ibland känns cockerhåret väldigt ulligt. Jag testade helt extempore hur jag skulle kunna enkelt använda ullen och valde detrenklaste sättet jag vet att tova, i maskin. Jag hade lite överflödig färgad ull som jag valde att komplettera med.


Piggade upp med lite 
rött och grönt till äppel. Blandade in bland hundullen
tofsar av naturvit råull för att öka på fettet och fastheten.









Plast på.


Rulla ihop.



Knyt med bomullstråd. Tvätta i kulörtvätt, 60 grader.



Ta upp rullen efter tvätt. Öppna den.



Hm, äpplet syns inte så bra. Ullen höll ihop, men kunde
vara tjockare för att bli ett ordentligt sittunderlag. Jämnade lite kanterna.


Duger hemma, men skulle inte hålla ute.
Sätt nästa gång dubbelt så mycket av ullen. 

Summa summarum: Cockerpäls lämpar sig för tovning!

söndag 14 februari 2021

Hauska juttu tämä neuloosi

Neuloosi tarkoittaa sitä että hullaantuu neulomiseen. Ei haluaisi tehdä mitään muuta kun neuloa, kotityöt, läksyt ja muut saa jäädä. Jos kuitenkin tulee mentyä jumppaan tai kauppaan niin odotta vaan että kun pääsisi pian kotiin neuleensa äärelle.


Minulla ei tällä hetkellä neuloosia ole. Mutta eihän sitä tiedä. Tiedän niin hyvin mistä on kyse. Minulla alkoi neuloosi yläasteella. Ensin seiskalla (yläkoulussa) sillai rauhallisesti ja kahdeksannella se riistäytyi käsistä. Me saimme tuolloin katsoa hiihtoa ja olympialaisia TV:stä voimistelusalissa ja otin sinne mukaan yksinkertaisen kutimen. Neuloin noin 20 cm leveitä ja 1,5m pitkiä kaistaleita ruskean, oranssin ja valkoiseen sävyyn (värit olivat mun retrotapetista). Sitä oli helppo neuloa, aina oikeaa neuletta, ei tarvinnut katsoa alas ollenkaan ja mitä jännempää niin nopeammin puikot kävi 😅


Kun urheilujutut olivat ohi en pystynyt tunneilla olemaan enää paikallaan. Oli pakko saada neuloa, muuten en jaksanut keskittyä. En kuitenkaan halunnut provosoida niin neuloin pulpetin alla sukkapuikoilla. Hyvin se meni. Se oli siinä mielessä ihanaa aikaa että meitä oli monta jotka halusivat neuloa. Istuimme kirjaston lattialla ja neuloimme, mm ylipitkiä kaulaliinoja. Jossain vaiheessa näistä ylipitkistä kaulaliinoista tuli jo ongelma kun ne jäivät bussin oven väliin ja slalomhissin koukkuun. Puh!


Neuloosi meni jossain vaiheessa niin pitkälle etten pystynyt lähtemään edes diskoon ystävien kanssa, kun minun niin  teki mieli neuloa. Kaverit istuivat minun sängylläni, "Että tulisit nyt mukaan" mutta minä vastasin aina ensi kerralla sitten kun tämä homma on valmis. Olinpa minä tylsimys, sorry kaverit.


Lukioaikana olin turhautunut istumiseen ja säntilliseen olemiseen. Ei ollut kurssimuotoista lukiota tuolloin,  se olisi sopinut minulle paljon paremmin. Lukio oli ihan samanlaista kun yläkoulu, luokat ja aikataulut, sekä opetus. Ainoastaan porukka oli rauhallisempaa, ainakin minun luokassani. Olimme opettajien mielestä ihana luokka jossa saattoi hengähtää. 


Sain kuitenkin jostain päähäni että minun täytyy tehdä yksi villapaita kuukaudessa. Luokkakaverini kyselivät jos minulla oli joku mummo joka neuloi minulle näitä. No, ei ollut, ainoastaan neuloosi. Ratkaisin lukion suhteellisen stressaavan aikataulutuksen sillä että neuloin samalla kun tein läksyt ja jos olin päättänyt että hiha täytyy tulla valmiiksi tänään, niin sitten otettiin unesta tunteja. Joskus niskaa poltti ja käsiä kramppasi, mutta vertasin urheilijoihin, ei hekään saa luovuttaa pienen kivun edessä.


Lukioaika menikin siinä sitten ja taisin neuloa ylioppilasjuhliinkin koltun. Kummallista oli että ei kukaan muu ollut näin hullu tai neuloosin lumoissa. Oli minulla onneksi kyllä yksi hyvä ystävä joka oli todella taitava käsitöissä ja hänen äitinsäkin oli innostunut, joten harrastimme paljon yhdessäkin. 

Rakkaaksi jäi hänen äitinsä (nyt jo edesmennyt) minulle tekemä kalastajaneule sekä ystäväni minulle kirjatut keittiöpyyhkeet.

Hiukan neuloosi rupesi näyttämään rauhoittumisen merkkejä kun pääsin opiskelemaan käsitöitä, ensin taidekudontaa ja myöhemmin käsityönopettajaksi. 

Jännästi sitä kuitenkin odotti näitä käsityöhetkiä, vaikka saimme tehdä käsitöitä monta tuntia päivässä. Mutta siinä oli varmaan se, että kun aina oppi uutta, niin se sitten taas koukutti osaltaan. Ja, että oli yhtä käsityöhulluja kavereita!



Poikakaverikin sai joskus jotain.




måndag 11 november 2019

Användning av kommersiellt mönster vid klädsömnad

innebär att du vill ta ut mönster från olika mönstertidningar, t ex Burda

Innehåll:

  • Planering och design
  • Tygårgång och material
  • Måttagning
  • Mönsterkopiering
  • Ordlista




Behöver jag en skiss?

Du kanske vill göra exakt ett likadant plagg som i tidningen eller så vill du göra några ändringar. Man kan bra lägga till saker som fickor, dragkedja, huva eller ta bort dem. 

Du kanske vill förkorta eller förlänga plagget, bredda eller ta in.  

Jag skulle börja med att skissa upp mina önskemål och anteckna lite stödord. 

Detaljer

Just nu har jag planer på att tillverka vinterkjolar och stallväska. Min vinterkjol ska ha dragkedja eller kardborreband, ha hög slits både fram och bak... Väskan skall vara så liten som möjligt, men den ska rymma telefon och gå att ha under ytterkläderna, så telefonen hålls varm under långritt.


Färg och material

Om det går så vill jag återanvända. Kjolen ska vara tålig färg och av ylle eller ylleblandning.
Väskan ska vara av hållbart tyg. Handtagen får inte skava. 

Det finns otaligt med olika material du kan välja. Behöver tyget ha värmande egenskaper? När tänker du använda plagget, är det fråga om vinter eller sommarplagg? Kommer tyget att utsättas för nötning?


Måttagning


Ta dina mått. 


- Till övre delar behöver du åtmistone övervidd/bystvidd, eventuellt armlängd och rygglängd mm
- till nedre delar midje- och höft/stussvidd, eventuellt inre benlängd.

Måttabeller kan finnas skilt för kvinnor. män och barn. Kvinnor kan delas in i under 168 cm och över. Ibland finns det storlekar från 32-48 osv. Ibland inte. Någon storlek är ok att förminska eller förstora, men detaljerade plagg kan vara knepiga för nybörjare.

Till kjolen behöver jag: 
midjevidd
höftvidd
kjollängd + fåll
längd på dragkedja

Till väskan behöver jag mäta min telefon.

Måttabell för barn och män.
Måttabell för kvinnor, flickor och pojkar. Hur nödvändig skillnaden är vet jag ej.
Lägg till bildtext

Sök upp ett kommersiellt mönster i t ex Burda, Ottobre, Suuri Käsityölehti...

och välj den modell du vill sy.

När du hittar din modell, eller något som liknar den, kan du jämföra dina egna mått med tidningens måttabell. Olika tidningar kan ha lite variationer i måttabellerna, så det lönar sig alltid att kolla.

Jag brukar föra loggbok över mina projekt. Jag skriver upp tidningens namn och nummer, tar kopia eller ritar av plagget, lägger till tygprover och mönster. Det har visat sig väldigt roligt. Det är trevligt att följa med den egna hobbyn, men ibland har det varit riktigt en skatt som räddat både pengar och tid.Jag har kunnat använda samma mönster till helt olika klänningar, bara genom att byta material. Jag har inte behövt göra allt från början när jag sparat mina mönster.

Ända dåliga är att om man är väldigt produktiv så har man till slut massor av material, mönster och ide' samlingar...







Material på olika språk


pärlahelmipearl
fiberkuitufiber
vävdkudottuwoven
tylltyllitulle
spetspitsilace
gummibandkuminauha
lädernahkaleather
syntetisksynteettinensynthetic
konstpälskeinoturkissynthetic fur
nylon
wool
polyster
cotton
linen


måndag 15 juli 2019

Scarecrow, fågelskrämma, linnunpelätin

Scarecrow


I flera år har jag bjudit röda vinbär och hallon år gårdens fåglar ;)
Tänkte att i år får de äta andra bär.


Testade att göra min första fågelskrämma. Riktigt söt blev den nog inte, ganska skrämmande i mina ögon. Ögonens vita prick blev för stor och munnen den med.



  • Jag använde ett par gamla strumpbyxor till ansiktet.
  • Restgarner till hår. Hö skulle ha varit bra, men hästarna kunde bli för intresserade.
  • Hatten var ett rea fynd, ett par euro.
  • Ögonen, gamla knappar.
  • Glimten i ögonen med vitt nagellack.
  • Näsan en tovad boll.
  • Munnen tvinnades av garn.
  • Rouge med läppstift.
  • Kroppen en dyna som blev förstörd i tvätten.
  • Skjortan är min egen second hand.
  • Blomman i hatten är sparad från en dekoration i badväska.
  • Armarna är gjorda av strumpbyxans ben.
  • Ryggraden är en trädstam från gården.
  • Stolen är en terrass stol vars ben gett efter och är sned.
  • Vattenkannan fick jag av en vän.




Å andra sidan är den skrämmande, så varför inte. Hundarna tyckte den var otroligt misstänkt ;D


måndag 17 juni 2019

Nytt tyg på gammal fåtölj

Som ni läsare säkert märkt gillar jag DIY och återanvändning. Jag fick en gammal, men inte antik fåtölj av min mamma, som ursprungligen varit min pappas fasters. Den är minst 50 år, men nu anser jag att den kommit till sin ände. I vårt hushåll med fyra till sju hundar, så nöter vi upp det sista av mjuka möbler.

Stolen, fräscht omklädd i nya kläder.
Till sällskap pall gjord av pappa, notera hästskorna
 och min virkade matta, samt min sydda ryadyna.




https://vipasagobacken.blogspot.com/2017/06/jag-fortsatter-att-leka-med-lappar-nu.html
https://vipasagobacken.blogspot.com/2017/06/materialtest-matta-och-stoloverdrag.html

lördag 1 juni 2019

1. Professionell?

Bakgrund


Under rubriken lärarens professionella utveckling kommer jag att publicera en serie av inlägg gällande lärare, professionalitet och professionell utveckling. Texterna grundar sig på mitt forskningsintresse under åren 2000-2004, som avbröts p g a hälsoskäl. Materialet är delvis "gammalt", så texten har redigerats i dags dato och är således inte i sin ursprungliga form. Texten har gjorts läsarvänligare genom att källhänvisningarna flyttats till källorna i stället för att finnas i den löpande texten. Källorna är dock gamla jämförelsevis med forskningens krav. 

Texten är till sin form akademisk och följaktligen en aning stelare än vad texten i denna blogg vanligtvis är.  Eftersom jag väljer att publicera mitt arbete i min blogg, i stället för i akademiska världen, finns det rum för egna tankar och funderingar. Allt behöver inte hänvisas till källor.

Du kanske undrar varför jag publicerar mina akademiska texter i min blogg från Sagobacken? 

Det beror på att allt vi gör med hästar och hundar, samt vårt handarbete knyts ihop av pedagogik!



1. Vad innebär professionalitet?

Begreppen professionsgrund, professionell, profession och professionell utveckling kan beskrivas som  


  • Professionsgrund d v s innehavare av utbildning inom professionsfältet
  • Professionell person, innehavaren av professionsgrunden utövar yrket, 
  • Profession är själva arbetsuppgiften, jobbet som kräver en professionell utövare med professionsgrund
  • Professionell erfarenhet fås i arbetet
  • Professionell utveckling kan definieras som en målmedveten strävan att utvecklas i arbetet genom fortbildning, studier och annat. 

Om vi jämför med ett körkortsexempel, så motsvarar bilskolan lärarutbildningen. Den som fått körkort är professionell, den som har egen bil att köra med har en profession och den som fortsätter att köra och utvecklas som bilist utvecklas professionellt.  Den professionella erfarenheten fås delvis omedvetet, genom arbetserfarenheten.  Utveckling på djupare nivå fodrar en mer systematisk, planerad och målmedveten aktivitet.


Enligt min definition vill den professionella personen lära sig mer om sitt arbete och dess förutsättningar. Hen söker och använder vetenskapligt grundad kunskap, har en holistisk syn på kunskap och inlärning. Hen kombinerar teori och praktik i sin verksamhet. Hen planerar, förverkligar, utvärderar och strävar till att lära sig av verksamheten. Detta fodrar stor motivationen och vilja att utvecklas. Hen strävar till att utvecklas som person i sin yrkesroll genom ökad självkännedom, medvetandegörande av den egna arbetssituationen, utgångspunkter genom reflektion.



I dagens läge ställe jag mig kritisk till min definition av professionell utveckling. Det är enorma fordringar jag ställer på den person, som vill utvecklas, ska klara av. Det måste finnas ramar inom vilken arbetsmängden ska hållas. Den här definitionen leder till att de som är intresserade kan känna att de måste jobba ännu mer och den mindre intresserade kan tycka att det inte är värt besväret. Jag är ändå glad att jag försökte leva upp till mina ideal. Det var en intressant erfarenhet, även om jag idag anser att den måste skräddarsys. Den milt intresserad behöver få minimimål och den överpresterande behöver få ramar för arbetet och uppmuntras sköta sin hälsa och sina relationer. Jag var själv överpresterande, vilket ledde till att jag till slut inte orkade, trots att jag var motiverad, fängslad av att hitta svar och mycket intresserad.




fredag 10 maj 2019

Yhteisöllisyys

Viime tekstiiliopettajassa kerrottiin Ompelulaneista, missä samanhenkiset ihmiset kokoontuvat tekemään käsitöitä yhdessä ja kutsuttiin ilmiötä yhteisöllisyydeksi. Se onkin kiinnostava aihe koska olen sosiaalipedagogisen hevostoiminnan ohjaaja, missä yhteisöllisyys on olennainen osa. Olemme myös paljon keskusteltu aiheesta, liittyen koirakerhotoimintaan ystäväni Marin kanssa.


Yhteisöllisyys käsityössä

Käsityössä yhteisöllisyyttä on ollut luonnollisena osana. Esimerkiksi kun kangaspuita loimitetaan on paljon kätevämpää olla monta ja jos vielä on hyvä henki niin yhteisöllisyys, yhteinen tekeminenm motivaatio ja luottamus toteutuu. Korsnäsin villapaita on toinen hyvä esimerkki. Villapaitaa neulottiin yhdessä, tiiviissä ympyrässä. Toinen esimerkki on ompeluseurat. Muistan lapsuudestani kuinka tärkeät ompeluseurat olivat äidilleni. Tehtiin käsitöitä, rupateltiin ja juotiin kahvia sekä syötiin herkkuja. Mikäs sen mukavampaa.

Yhteisöllisyys käsityöluokassa

Koululuokassa yhteisöllisyys voi muodostua yhteisen tekemisen kautta. Se ei kuitenkaan ihan joka kerta toteudu, joskin usein uskoisin. Asiaan liittyy myös opetusmenetelmät, opettajajohtoisuus ja luokan henki. Muistan kun opiskelin käsityönopettajaksi 1980-luvulla niin luovuutta, yksilöllisyyttä ja oppilaslähtökohtaisuutta esitettiin uutena asiana opetukseen. Itse olin käynyt ala-asteen 1970-luvulla, jolloin huolellisesti tehty tuote oli opetuksen päämäärä. Opetuksen aiheet olivat opetussuunnitelmassa, joskin uskallan väittää että meidän opettaja oli valinnut tuotteet itse. Me saimme edistyksellisesti valita väri ja joskus kangas. Me teimme kuitenkin aina ihan samaa työtä. Muusta ei ollut puhettakaan.  

Aikaisemmin 1900-luvulla oli käsityö ollut tärkeä hyöty näkökulmasta. Oli tärkeää osata tehdä omat sukat ja osallistua perheen tarpeisiin. Materiaalia kunnioitettiin suuresti, sitä ei ollut paljoa. Työssä vallitsi kuri ja opettaja purkasi työn kunnes tulos oli hyväksyttävä. Asiat oli tehtävä määrätyllä tavalla. Monet lapset kamppailivat tekniikan kanssa, joskin uskon että monet kamppailivat myös kaunokirjoituksen kanssa. Fontit olivat koukeroisimmat ja kirjoitettiin mustekynällä. Jokainen oppilas arvioitiin tuotteen pohjalta.

Ryhmätyöt olivat erittäin pop 1980-luvulla kouluissa. Ruvettiin miettimään miten ryhmätyötä arvostellaan ja muutenkin ruvettiin keskustelemaan käsityön prosesseista. Tähän lisättiin keskustelu yksilöllisyydestä. Tästä voi sanoa että muodostui käsityöprosessi. Yksilöllinen (usein) prosessi johon kuuluu suunnittelu, tekeminen ja arviointi lyhykäisyydessään. Piakkoin syntyi Linnea Lindforsin ja Pirkko Anttilan väitöskirjat aiheesta. Elettiin pioneeriaikaa käsityökasvatuksen tullessa akateemiseksi aineeksi.

Yksilöllisyys tavoitteellisena ajatuksena löikin läpi, ei todellakaan pelkästään käsityönopetuksessa, vaan koko yhteiskunnassa. Tuntui kun kaikki olisi tähdännyt oman itsensä tutkimiseen ja kehittämiseen. Osallistuin siihen itsekin opettajana. Minun piti koko ajan kehittyä professiossani ja saada näkyviä tuloksia aikaan. Opetuksen teemoiksi tulivat  myös esimerkiksi itsenäinen työskentely ja ongelmanratkaisutaidot. Samaan aikaan suuret vaateketjut tulivat Suomeen. Vaatteet olivat halpoja ja houkuttavia. Käsityön tarpeellisuutta arvioitiin. Oppilaat kertoivat että käsityö on kivaa, mutta vaatteita saa kaupasta, niinkuin mikro-ruokiakin ja vanhemmat toivoisivat kieltenopetusta käsityön sijaan. Tähän aikaan oppilailla oli vielä taitojakin, jotka myöhemmin hiipuivat uusien ikäluokkien tullessa kouluun. Varsinkin yläkoulussa tämän huomasi.

Tänään käsityökasvatus tähtää yhteistyöhön muiden aineiden kanssa, toivotaan poikkitieteellistä otetta. Tästä teinkin itse dokumentoidun kokeilun 2000-luvun alussa. Halusin kokeilla jotain ns uutta väitöskirjaani* varten. Sen verran voin paljastaa että onnistuneessa projektissa yhteisöllisyys toteutui, mutta toisenlaisiakin tuloksia tuli.

Ompelulanit


Summa summarum; yhteisöllisyys muodostuu tänäpäivänä helpoiten vapaaehtoisissa ryhmissä, missä on yhteistä tekemistä, vastavuoroinen toisensa hyväksyminen ja motivaatio. Yhteisöllistä tuotetarvetta kun juuri nyt ei ole ollut. Omat kokemukset ompelulaneista ovat mahtavat. Ompelulanit tuovat energiaa ja inspiraatiota ja usein päädymme vaatteiden uusiokäyttöön ja inspiroimme toisiamme. Tekstiilien tuotannossa käytetyt myrkyt, melkein orjatyöhön viittaavaat työolosuhteet ja tekstiilit ongelmajätteenä puhuttaa. En voi myös olla miettimättä, mitä sitten tapahtuu jos emme saakaan halpoja vaatteita ja kankaita ulkomailta, sekä taitomme tuottaa niitä itse on myös kadonnut? 

Tässä pieni ajatusten avaus - voi olla että jatkan pohdintaa myöhemminkin.


 *Väitöskirjaa siitä ei tullut, mutta pyrin julkaisemaan sen e-kirjana tai osissa blogissani.






torsdag 21 mars 2019

Naturslöjd

Passar på att samla vide nu när jag kan dra hem dem i pulka. Det är inte så många grenar jag får på en gång utan den.

Videkvistar vårvintern 2018

 Jag har inte kunnat jobba på mitt videstaket under hösten när jag hade både benbrott och handoperation, men nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta med den och andra projekt.



Videstaket

Mitt staketprojekt från 2017. Inte helt klart än.

Jag startade med videstaket 2017, men ändrade det till "ris" eller "kvist" staket sedan. På grund av flera benbrott under 2018 blev det paus, men mina muskler skriker efter att få fortsätta släpa kvistar från skogen :) Min syn på styrketräning ;)


Krans av kottar



Boll av kottar


måndag 21 januari 2019

Isblommor

Vi har inte så ofta så kallt som det är nu. I en skov av vårkänsla för en vecka sedan köpte jag tulpaner. Nu ville jag också testa lite...




torsdag 10 januari 2019

Arbeten med många tekniker

Langettstygn, symaskinssömnad, tråckelstygn, tovning,
Handduk med maskinapplikation och broderi med kedjestygn.

måndag 17 december 2018

Nya ljus av förra vinterns rester 2018

Testar lite nya former nu

 


Testade att återanvända, stöpte i en schampoflaska. Först gick det bra, men plötsligt smalt den och drog ihop sig i skruvform. Plasten var mycket svår att skära i utan att söndra ljuset. 




Kakorna brinner oväntat länge och vackert. Den här idén var bra!


söndag 24 december 2017

Mina favoritjulkort

Julkort, som någon av mina vänner gjort själv, är förstås helt i klass för sig. Här har jag samlat en del av mina tryckta favoriter.

Julkort med hästmotiv


















Julkort med hundmotiv


Julkort med handarbetsideer