Sy en liten mjukis till din hund

Tallitoiminta osana liikuntaa

Stall och kennel Sagobacken

T:mi anicas

Sisältö:

Voimaa ja sinnikkyyttä kehittävät harjoitukset

Tallityöt

• lannanluonti
• kottikärryjen kuljettaminen ja kippaaminen 
• turvesäkkien kantaminen ja turpeen levittäminen 
• lattioiden lakaisu
• kentän täyttö ja lanaus
• satulan kantaminen 
• vesiämpärien kantaminen
• hevosen harjaus
• kavioiden puhdistus

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2014/09/hevoshoitajan-abc.html

Tasapainoa kehittävät harjoitukset

• hevosen selkään nouseminen ja alastulo,
• ratsastus käynnissä, ravissa ja laukassa, siirtymät eri askellajien välillä,
• ratsastus ilman satulaa
• ratsastus liinassa
• vikellyksestä lainattuja harjoitteita
• istuntaharjoitukset

motoriset harjoitteet 

• ratsastaessa kuten pallon heittäminen ämpäriin
• ratsastaminen lusikka suussa jossa peruna ym., 
• keppijumppa hevosen selässä.

 Reaktionopeutta kehittävät harjoitukset

hevonen itsessään ja olemuksellaan kehittää ihmisen reaktiokykyä. Isona, nopeana pakoeläimenä se reagoi nopeasti mikä johtaa siihen että ihmisen täytyy reagoida nopeasti esim. pysäyttää, siirtää tai peruuttaa.

Toiminnan turvallisuus kumpuaa hyväluontoisista tehtävään koulutetuista hevosista, korkealuokkaisista varusteista, ihmisen kyky oppia reagoimaan toiminnalla, oppimalla lukemaan hevosen aikeita ja elekieltä sekä ennakoida tilanteita.

Tunnetaitoja ja kommunikointia kehittävät harjoitteet

Tallilla voi olla yksin ohjaajan ja hevosen kanssa tai osallistumalla yhteiseen toimintaan. Yhdessä tekeminen on palkitsevaa, sitä voi auttaa toisia tai saada apua, kokea yhdessä, on usein mukavaa keskustella tekemisen lomassa. Tallityö on myös fyysisesti raskasta ja joskus hevosten kanssa tarvitsee apua tai sitä voi toiselle antaa. Nämä ongelmat ja haasteet tuovat yhteenkuuluvuuden tunnetta ja vahvistavat yhteisöllisyyttä.

Hevonen on myös iso eläin jonka ohjaaminen vaatii selkeätä kommunikointia, positiivista vahvistusta ja omien tunteiden tunnistamista ja hallintaa. Rauhallinen selkeä toiminta auttaa hevosta ymmärtämään meitä, samalla joudumme keskittymään omien tunteiden hallintaan jotta emme siirrä omia esim. turhautuneisuuden, pelon, jännityksen tai vihan tunteita hevosen. Hevonen reagoi niihin/peilaa meidän tunnetiloja jännittymällä, pelkäämällä tai pakenemalla. Jäntevä rentous onkin ratsastuksen avain. Tavoite on jäntevä ratsastaja joka keskittyy hevoseen ja päämäärään/tehtävään, sulkee pois kaikki muu, on läsnä tilanteessa, pystyy laukaisemaan hevosta häiritseviä jännityksiä kehossaan ja jonka hapenottokyky ja reagointikyky ovat vähintään riittävä tasolleen. Ratsastaessa joutuu pian oppimaan luottamaan itseensä, vaikka joku olisikin vieressä taluttamassa, niin halu ratsastaa itsenäisesti on monelle motivoivaa. Hevonen ei myöskään syrji aineellisen statuksen tai ulkonäön takia. Hevonen on reilu reilulle.

Muita osa-alueita

Ergonomia. Tallitöitä tehdessä ei aina tule ajatelleeksi kuinka raskaasta työstä on kyse (sekä hyvässä että pahassa). Panostamme ergonomiaan ja pyrimme luomaan ergonomisia työtapoja esim. vastavenytyksiä käyttäen ja liikeratoja seuraamalla.

Ystävällisin terveisin

Annika Kontturi-Salmi

Katso lisää

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2016/08/hostens-blogteman.html

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2016/06/vi-tranar-ryttarens-koordination-med.html

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2014/05/gymkhana-ryttarens-balansovningar.html

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2014/12/vi-forbattrar-sitsen.html

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2014/12/gymkhana.html

Vi tränar ryttarens koordination med bollar och vänjer hästarna vid nya saker.

Vi tränar balans
Vi vänjer hästarna vid bollar

Hästarna får titta på bollarna.

Hästarna studerar bollarna

 Vi började med att vänja hästarna vid bollar av olika slag. 

Vi hade  en gymnastikboll och många tennisbollar. Vi belönade hästarna när de vågade komma fram och lukta på bollarna.

Bambi och Mirella är väldigt nyfikna på allt nytt. Tara är mer reserverad.

Ryttaren kastar en boll i hinken.

Vi leker med bollarna

När hästarna studerat bollarna började vi kasta bollar i lyften, sen passade vi bollar till varandra och till slut försökte vi träffa i hinkar. Hinkarna var både i mjuk plast och metall.  Vi gjorde detta först i mitten med hästarna fria runt om och därefter ledde vi hästarna och försökte på samma gång kasta in bollar i hinkarna. Första hinken var av mjuk plast, så det hördes bara en duns när bollen föll i hinken. För att göra det svårare tog vi en metallhink. När bollen ramlade i den hördes ett ordentligt duns.

Vi leker med bollarna i hästarnas närhet. Kastar bollarna i ring, övar att jonglera mm.

Kasta bollar från hästryggen.

Till slut var det dags att sitta upp och kasta bollar från hästryggen. Vi började med att visa bollen för hästen från ryggen, sedan kastade vi försiktigt bollen i marken och ganska snabbt fick vi börja öva med hinkar. För säkerhets skull använde vi bara plasthinkar nu. 

Kata rider Tara och kastar bollar i hinkar

Första versionen publicerad 2016, andra redigerats 5/2019

Tack till Lillis mamma som fotade våra övningar.

Läs mer i Lillis blog

Skötsel av en cockerspanielvalp 1.

Den lilla cockervalpens skötsel

Jag vågar påstå att nästan alla cockeruppfödare har vänjt din valp vid att stå på trimningsbordet och att bli ompysslad. Den lilla valpen har också oftast blivit tvättad, blåstorkad (fönad), trimmad lite i ansiktet med maskin och förstås har klorna förkortats. Vi uppfödare önskar att våra valpar ska få så bra liv som möjligt och försöker därför hjälpa er valpköpare genom att förbereda valpen för vuxenlivet. 

Själv utnyttjar jag valparnas mamma och äldre hundar som förebilder för valparna. Om de får ha någon trygg vovve med sig går allt så mycket lättare. Nästa gång vågar man vara i duschen ensam också. Alla valpar saknar inte ens en äldre kompis med, utan tycker att allt är spännande och roligt. 

Valpens klor klipps redan som mycket liten.

När valpen sedan är hemma i sitt nya hem, kanske det inte går så lätt som hos uppfödaren. Den lilla valpen har så mycket nytt framför sig i sitt nya hem, tänk dig själv i valpens situation. Ta det därför lugnt i alla lägen. Presentera valpens plats, leksaker, mat och rastning med positivt lugn. I samma sinnesstämning prövar ni trimningsbordet, kelas en stund och så fortsätter ni nästa dag. Korta stunder av kel och uppmärksamhet. Jag har också en babyborste åt mina valpar och de älskar uppmärksamheten. 

💤   När Simon var liten prövade jag att vi tog en middagslur på trimningsbordet. Min tanke var att få honom att slappna av, att det skulle vara lätt att ta tassarna när han sov mm. En bra tanke jo, förutom att han blir fruktansvärt sömnig på trimningsbordet och har t o m somnat och tänkt falla stående om vi inte hunnit få tag i honom. 

🐶 Vänj valpen att vara på trimningsbordet

🐶 Hantera valpen 

🐶 Tänk på ditt kroppsspråk, slappna av 

🐶 Beröm och tacka 

Meistä tämänpäiväisessä Lurpassa :)

Sosiaalipedagogista toimintaa

Sagobackens talli & kenneli

Liedon asemalla vaikuttava Sagobackens talli ja kenneli on perustettu 2011. Sagobackenilla asiakkaita vastaanottaa viisi cockerspanielia, yksi tanskalais-ruotsalainen pihakoira ja kolme suomen pienhevosta sekä tietenkin Annika Kontturi-Salmi, sosiaali-pedagogisen hevostoiminnan ohjaaja ja käsityöopettaja. 

Sosiaalipedagogiikka ei ollut minulle mitään uutta, olin käyttänyt tätä suuntausta myös opettajana peruskoulussa ja tallilla tallityttöjeni kanssa. Voi sanoa että harjoittelin viisi vuotta, ennen kuin siirryin laajempaan toimintaan 2011. Ypäjän/Turun Yliopiston koulutus keskittyy hevostoimintaan, mutta myös yksi kurssikavereistani siirsi opit suoraan koiratoimintaan ja teki myös lopputyön siitä. Sosiaalipedagogiikan peruselementit ovat yhteisöllisyys, toiminnallisuus ja elämyksellisyys. Yhteisöllisyys, tapahtuu asiakkaan, koiran ja aikuisen ohjaajan vuorovaikutuksessa. Sosiaalipedagoginen toiminta voidaankin määritellä sosiaalisen kasvun ja hyvinvoinnin tukemiseksi koiran kanssa tapahtuvassa yhteisöllisessä toiminnassa.

Lasten ja koiriemme kohdatessa, olen pannut merkille että voisin melkein arvata mikä lapsi – koira yhdistelmä haketuvat toistensa seuraan. Koiramme ovat cockereita, energisiä ja iloisia, mutta silti erilaisia johtuen iästä, persoonallisuudesta, sukupuolesta ja kokemuksista. Agnes ottaa tassujensa suojaan ujot, arat, pelokkaat tai herkät lapset. Hän jaksaa odottaa että lapsi tarkkailee ja punnitsee että uskaltaako. Vilkkaat ja ulospäinsuuntautuneet nauttivat Lisan samoista ominaisuuksista. Hän pusuttelee ja naurattaa lapsia. Nuoret koiramme Linus ja Emma rakastavat leikkimistä, juoksemista ja oppimista. Heidän kanssa lapset saavat näyttää toivottavaa esimerkkiä. Linus ja Emma kiittävät lapsia ihailevalla katseellaan. Simon rakastaa työntekoa, eikä niin välitä hulluttelusta. Simonin suurin palkinto on hyvin tehty työ. Moni lapsi jolla on vaikea keskittyä onnistuu siinä Simonin kanssa. Simon on iso ja vahva, eikä suostu muuhun. Kun menemme vieraaseen paikkaan ja huomaan että joku lapsista on levoton annan hänelle Simon. Tällöin voin luottaa että mitään ylilyöntejä ei tapahdu ja lapsi pysyy porukassa.

Eri ikäset koirat tuovat toimintaan kiinnityskohtia. Lapset nostavat esille aiheita koko elämästä; syntymisestä, ikääntymisestä ja kuolemasta. Silloin kun asiakkaalla esimerkiksi on oma suru, koiran kuolema voi nostaa esiin tarve puhua vanhemman kuolemasta. On käynyt niin, että lapsi joka lopetti puhumisen vanhemman kuoltua, avautui kun meiltä kuoli koira. Koirista tulee asiakkaille erittäin läheisiä.

Samalla kun hoidamme koiria tulee luonnollisesti keskusteltua lasten omasta ruokailusta, hygieniasta, nukkumisesta ja ulkoilemisesta. Harjoittelemme myös kohteliasta käytöstä koirien avulla, miten tervehtiä ja miten käyttäytyä muita kohtaan. Parasta kaikissa keskusteluissa on se että me keskustelemme koirista, emme henkilöistä.

 Koululuokassa äiticockerimme Agnes kävi näyttämässä miten istutaan pulpetin ääressä ja seurataan opetusta. Agnes jaksoi istua tuolilla koko tunnin, mutta niin myös lapset sillä kertaa. Koiramme rakastavat lapsia, eivät syrji ketään, eivätkä häkelly isostakaan ryhmästä. Kaikki ovat käyneet koulussa ja osallistuneet esimerkiksi teemapäivään kokonaisen luokan kanssa. Koirien kanssa lapset käyttäytyvät yleensä estottomammin kuin hevosten kanssa, mutta myös koirapelko voi olla suhteessa voimakasta. Hevoset herättävät enemmän kunnioitusta. Koirien kanssa se pitää lapsille usein opettaa.

Aloitimme eläinkerhotoiminnan ensin kokeiluna yläkoulussa 2011, sittemmin perustettiin ryhmiä alakouluun ja erityiskouluun. Kerhot suunnattiin kaikille koululaisille. Ensin ryhmät olivat isoja jolloin teimme paljon tutustumiskäyntejä. Kävimme esimerkiksi tutustumassa koirahoitolaan ja koirapäiväkotiin. Vuoden päästä siirryttiin pienryhmiin jolloin oppilaat hoitavat eläimiä kerran viikossa kuin omiaan. Treenaamme myös kaikenlaista eläinkerhossa koiriemme kanssa. Agility on ollut suosiossa ja myös näyttelyharjoitukset. Vanhempien lasten kanssa pidettiin tottiskurssi ja pienempiä uroscockerimme Simon on vetänyt pulkassa. Kun asiat ovat sujuneet kotona olemme laajentaneet reviiriämme. Kävimme koirakoulussa agilitykurssilla koiriemme kanssa, olemme käyneet koirauimahallissa moneen kertaan, kaupungilla oppimassa liikennekäyttätymistä, koirakahvilassa, match-showssa ja luontoretkillä. Pisin luontoretki teimme Kurjenrahkan kansallisuistoon oikein luonto-oppaan seurassa. Luonto-opas kertoi että hän ei ole näin reipasta porukkaa tavannutkaan. Koirat pitivät huolen siitä että kaikki, väsyneetkin pysyivät porukassa mukana. Ei tarvitse muuta kun pitää hihnasta kiinni. Huomasin koulussa opettajana ollessani yhteisöllisyyden kasvaneen. Koululaisilla oli yhteistä puhumista ja kyselivät toisiltaan mitä koirille kuuluu. 

Toiminta on tulevaisuudessa avoin kaikille, sekä suomen- että ruotsinkielisille. Meillä käy allergisia asiakkaita lääkärin suosituksella ja lapsia ja nuoria jotka haaveilevat omasta koirasta sekä koirarakkaita lapsia joiden vanhemmat empii. Koiran osto voi kerhon takia siirtyä vuodella eteenpäin, jolloin lapset ovat kasvanet ja nähneet enemmän mitä koiranomistajuus vaatii. Meille ovat tervetulleita yksinäisiksi tuntevat henkilöt, jännittäjät, alisuoriutuvat tai lapsi joiden elämäntilanteessaan esiintyi haasteita. Esimerkiksi vanhempien eron aikana on lapsen mukava purkaa ajatuksensa Agnekselle. Sosiaalipedagoginen toiminta ei kuitenkaan ole terapiaa, vaikka sillä voi olla terapeuttinen vaikutus ja voi olla hyvinvointia edistävää. 

Jos kiinnostusta löytyy perustamme keväällä keskustelukerhot ruotsiksi ja suomeksi. Siihen voi omakin koira osallistua. Mikset kertoisi omasta koirastasi på svenska 

terv. Annika ja luppakorvat

Tämän linkin takaa löytyy osa meidän päivittäisestä toiminnastamme

https://vipasagobacken.blogspot.fi/ 

Yhteystiedot

http://tmianicas.blogspot.fi

"Hästflickor"

Vad gör hästgalna flickorna  på stallet egentligen?

• Gosar med hästarna?
  Pratar strunt?
  Spatserar i blänkande stövlar, vita byxor och med strass i hjälm och spö?

Kanske  det också, men hästsporten är nog en av de tuffaste sporterna om man tänker efter. Det gäller inte bara dig, utan också 500-900 kg kraft och muskler som du behöver få på din sida.
Det gäller inte bara ditt leverne, din sportighet och dina skador, utan också hästens.

Om du endast vill gosa med med en häst, kommer du att bli abrupt väckt när du kommer till stallet. Det är massor som behöver göras:

•  Mockas, först gör du rent i boxen, sen ska en tung skottkärra tömmas i gödselstacken som ofta nås via en eller två plankor i uppförsbacke. Föreställ dig en skottkärra med gödsel som du buffar längs med två plankor. Det börjar lätt vingla när man fasar över risken att hela mockningsarbetet snart faller omkull och du får starta om. Steget värre är ännu om det regnat dagen innan och frusit på. 
• Alternativt, om du vill du vara ekologisk och förbränna gödsel till mylla som används i trädgårdslandet. Då behöver du sätta dig in i komposteringens regler. Gödseln ska svängas flera gånger för att brinna jämnt och få kål på dåliga bakterier.
• Sen hämtar du ny torv, eventuellt slår du på torven som frusit med en järnspade eller bär 14-25 kg säckar med strö till boxen. Sen ska ströet fås ur påsen utan att säcken går sönder, du  ska ju som ekologiskt täkande person förstås återanvända påsen. Du sparkar och slår i påsen för att lösgöra torven. Har du adrenalin kvar så urladdas det senast nu. 
• Det skulle också vara bra att sopa nu, innan hästarna kommer in eller vattnet är på plats. Du vill förstås inte att hästarna ska få damm i lungorna eller få smutsigt vatten.

  

  Vid dethär laget svettas du kanske redan, men det är bara början. Ledningen till vatten automaterna frös vid första minusgraderna på hösten. Alltså fyller du 10 l hinkar med vatten och bär ut dem ut i boxarna. Kom ihåg att använda hela kroppen för att inte få skador.
  
  Vad ska hästarna äta då? Höet har blivit dåligt p g a den eviga fukten och varma vädret, skräp fanns det också i de 500 kg tunga balarna och en av dem hade fått hål i plastet. De balarna kan inte användas, hästens mage är känslig. Vad ska jag ta mig till med allt förstört hö? Kan man bränna höet. Prövar men det funkar inte. Det röker en hel dag, men hömängden minskar inte. Måste väl komposteras då. Jag fyller skottkärra efter skottkärra till bristningsgränsen för att samla höet på ett ställe där det får komposteras. I år var det rekord 2000 kg förstört hö. Det flyttar man inte på under en dag. Har aldrig räknat hur många skottkärror det blir av en bal 500 kg hö. Men många blir det.
  
  Som tur är nya höbalen bra. Jag fyller hela skottkärran och delar ut höet i boxarna. Jag suckar av lättnad. Lättare saker framför. Jag samlar ihop hästarnas matkoppar, diskar dem helst och märker att mineralen är slut. Raska steg till bilen. Tur att jag kom ihåg att köpa mera igår. Säcken väger 25 kg. Jag bär den på axeln för att tömma den i en metallhink med lock. Jag vill ju inte locka möss flera gånger. Senaste vinter hamnade jag att kasta 25 kg förstörd havre, som jag förvarat i en plastlåda med lock.
  
  Jag delar ut mineraler, bröd, äppel och morötter. Sätter kopparna på plats och kallar på hästarna. I stora stall kan det vara långt till hästarnas rastgårdar. Jag kämpar med elstaketet och hästen är rädd för den. Jag försöker vara snabb för att hindra att de andra hästarna hinner ifatt oss och vill också ut. Jag hinner just och just. I samma veva släpper jag av misstag mitt grimskaft och min häst rusar iväg till en grästuva. Nå, det kunde vara värre. Min häst kunde rymma, rusa till stallet, förvilda andra, krocka med en bil... Nu gäller det att vara slug för att få upp hästens huvud så att vi kan gå in. Som tur har jag mina knep. 
• Kommer att tänka på min försäkringssituation när jag i mitt inre ser hästen krocka med en bil eller stiga mig på foten. Svär för mig själv, att jag aldrig lär mig, att jag kom med flip-flops till stallet. För sent nu att vara efterklok. Lovar att om jag klarar denna gång så kommer jag aldrig att glömma stallskorna mer.
  
  
  
  I stallet binder jag upp hästen, byter skor och tar fram all utrustning. Oj så lerig min häst är. Ryktar och ryktar, tio drag på alla ställen. Axlarna värker. Som tur kom jag ihåg att använda vänster och höger hand. Lyfter upp hovarna och märker att leran torkat fast. Det finns små stenar mellan skon och hoven. Håller i hoven trots att kallsvetten rinner. Sätter ner hoven överdrivet utstuderat för att inte bli påtrampad. Nästa hov ser mjuk ut. Strålen mår inte bra. Putsar och tar fram tjära för att sköta den. Nu har min häst tröttnat på att skötseln tar så länge och vi diskuterar en stund innan den tredje hoven lyfts.
  
  Dags för sadling och tränsning. Hästen rör sig otåligt i boxen och jag håller hårt i den skitdyra sadeln. Ursäkta mitt uttryck, men den är dyr.  Tränsar och hästen kastar med huvudet. Jag andas djupt och lugnt, tar ett stadigt tag om mulen och voila nu lyckades jag få in betslet i munnen. Jag spänner sadelgjorden och blir nypen på benet.
  
  Nu går vi ut på ridbanan. Jag och hästen behöver värmas upp. Jag har egentligen jättevarmt redan, men är lite spänd i musklerna och försöker få blodcirkulationen igång. Ridningen försvåras om jag är spänd i musklerna. Nu kan jag spänna sadelgjorden ytterligare. Lat som jag är hittar jag på att hästen får följa mig medan vi bär långa tunga bommar och stolpar på sina platser. Tänkte hoppa idag men märker att det finns gropar på plan. Tar fram grepet och jämnar ut ett stort område framför och bakom hindret.
  
  Äntligen får jag sitta upp. Förlänger stigbyglarna från ryggen. Hästen vandrar iväg när min fot dinglar framför sadeln. Jag försöker stanna den. Samma igen.
  
  Så börjar jag rida enligt min plan. Flämtar redan vid lätt trav. Vad ska dethär bli till?
  
  Mörkret kommer, sitter av och går med hästen till elkontakten och sätter på belysningen. Sitter upp igen och fortsätter. Hästen hoppar till när den ser sin egen skugga. Jag försöker följa med skutten, för att inte ramla av.
  
  Jag skrittar, travar och galopperar. Mina ben är tunga och jag orkar inte stressa trots att min häst är tittig. Något bra med att trötta ut sig fysiskt innan ridningen. Det börjar regna. Jag blir genomblöt, men det kan inte hjälpas.
  
  Efter ridningen tar jag bort utrustningen, låter hästen dricka och ryktar den torr. Nu är det min tur att få torra kläder på mig. Jag byter om i en fuktig och kall stallkammare. Kollar att allt är bra, sätter mig i bilen. Är mycket trött och lycklig. Allt som stressat under dagen är glömt.
  
  Sätter mig ner på soffan för en stund innan jag ska i duschen. Skriver upp punkter för vad som behöver göras inom närmaste tiden. Somnar. Vaknar på soffan vid tretiden på morgonen. Stel i musklerna och har svårt att gå. Jag som skulle i duschen och skulle stretcha efteråt. Alla lampor är tända, myror i tv och hunden har kissat inne. Somnade visst utan släppa ut den på kvällen.
  
  

WHHHAATTT!!!!

Nä, ingen kondition behövs i hästsporten. Nä ;)

Vad tränar en "hästflicka" egentligen?

Ledarskap

"Dutti-duttar man med en häst ligger man på sjukhus inom tre sekunder.... Man måste vara den som bestämmer" http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Samarbete

"Men om man bestämmer för mycket så tycker inte hästen att det är kul,...Ledarskap handlar om samarbete".  http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Ansvar

"Får hästen för mycket mat, så att den håller på att bli tjock? Eller för litet, så att den blir för smal? Man har ju ansvar för en levande varelse". http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

  På dörren i klubbrummet i Hedemora står det: "Belöningen för ett väl utfört arbete är ett väl utfört arbete".  http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Fysiskt arbete

–"Mockningen är inte alltid så kul, ... Det är ganska tungt och luktar inte så gott, men det måste göras. Varje dag, varje vecka". http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer
.


Det är inte konstigt att forskning visar att stallet är en plantskola för kvinnliga ledare. Tidiga mornar och tydliga rutiner, självkänsla och samarbete, skit under naglarna och en mjuk mule under handen. http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer


 Det sägs att 70 procent av kvinnliga svenska chefer har en bakgrund i stallet.
 http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Inspirationskällor och källor

 http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Kan vi ta en valp?

Efter att du;

• noggrant funderat på om du har ork och tid, samt framförallt motivation att köpa en hundvalp
• tänkt dig in i vardagssituationer kring att ha hund. Hunden behöver rastas tre gånger per dag, du behöver dammsuga lite extra, handla hundmat och tillbehör, åka på veterinärbesök, fostra och träna mm.
• studerat raser och kommit fram till vilken som passar dig bäst eller vilken ras du är beredd att offra lite extra tid eller energi för
• kommit överens med familjen. Om du är ensam kan det vara skönt med hundälskande vänner som kan hjälpa dig om du blir sjuk eller reser.

...och kommit fram till

...att även om det är krävande, så ser jag att det ger mera än det tar, då är du mogen. Det kräver förstås att du är ärlig mot dig själv ;)

Nu har vi besökt hundsimhallen 3 ggr och alla simmar

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2016/06/djurklubben-besoker-hundsimhallen.html

Simivern i hundsimhallen har ökat stegvis hos våra hundar. Först var nog Agnes allra tuffast. Hon tar fart och hoppar i bassängen, apporterar och simmar hela den tiden vi är i simhallen.

Lisa doppade sig första gången, men funderade om det var möjligt att simma så här. Hon är ju vår klart tuffaste simmare i naturen, men bassängen var hon inte så säker på. Nå nu simmar hon också! Oftast tillsammans med Agnes. Det är otroligt gulligt när två syskon simmar bredvid varandra.

Simon har oftast doppat sig, men vi märkte att han inte tycker att det är superroligt. Vi märkte också att han simmar mycket lägre ner än Agnes och Lisa, så vi beslöt att testa flytväst och det var succé! Simon simmade runt runt av ren glädje.

Olivia försöker doppa sig gång på gång. Motivationen att simma har ökat märkbart, men hon är inte där än. Nästa gång får hon också flytväst. Det blir säkert roligare då!

Vi firar Lisas 1-års kalas med djurklubben

Lisa var superspänd och visste inte vart hon skulle ta vägen.

Aaah nu vet jag vad kalas betyder.

Jag såg på Simons min när vi satte fast rosetten att han visste precis vad det var frågan om! Han blev en gentleman inom nanosekund

Paket dessutom :D

Två trötta vänner. Alla vovvar somnade direkt efter kalaset.

Vår hovslagare heter Timo (Hovslagning)

En jätteviktig del av hästarnas hälsovård är hovarna. Det är inte så ofta mina elever råkar vara på plats på samma gång som hovslagaren, så jag beslöt att fotografera processen i sin helhet. Här är det Mirella som agerar modell. 

• verkning och skoning

Redskap

• tång
• kniv
• rasp
• hammare
• städe

Strålröta