Visar inlägg med etikett social-pedagogisk hästverksamhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett social-pedagogisk hästverksamhet. Visa alla inlägg

söndag 26 maj 2019

Lite om hoppning 1.


Vårt stall bygger på socialpedagogisk hästverksamhet i första hand. Många av våra ryttare har varit i nio till tioårsåldern när de börjat i djurklubben, skött om hundar och hästar, bekantat sig med olika djur och genréer. Nu har det blivit dags att pröva lite mer på hoppning. Vi har alltid strävat till att jobba med kommunikation och balans, så vi har tränat ett som annat, ss bommar, cavallettis och enstaka hinder. 

Nu verkar det som vi kan flytta oss upp ett steg på trappan,  t ex börja träna två hinder efter varandra, hålla upp takten, svänga mm. Det ska bli roligt, speciellt när hästarna tycker så mycket om det. Som hästägare är jag förstås rädd att hästarna skadar sig. Därför behöver konditionen, koordinationen skickligheten tränas upp steg för steg. Vilket gäller förstås ryttarna också.





Sagobackens kursplan i hoppning.

Första målet enligt mig är att hästen ska dras mot hindret som en magnet. 



Hästen ska känna sig motiverad och tycka det är roligt. Hästen behöver ha förtroende för att den inte utsätts för en uppgift den inte klarar av eller har kondition till.

Markarbete i lina och löshoppning

Vi börjar hoppträningen med markarbete i lina och löshoppning. Det finns otaliga variationer för markarbete med markbommar och lite mindre cavallettin. Denna uppgift kan med fördel göras så att man leder hästen för att visa hur det går till och därefter i lina på volt.

Vi använder de ekonomiska Ikea pottorna för mindre kavaletter.


  1. Vi börjar med en markbom, sedan två och till slut fem på rad. 
  2. Därefter samma procedur med pottor under bommarna. 



* Om hästen inte fungerar bra i lina så kan det vara lättare att rida dem än att longera.

Dessa uppgifter stärker hästen, förlänger den så man ser att den använder rygglinjen och halsen, samt magmusklerna. Bommarna läggs efter varandra, i stråle och fyra på volten. Om hästen har bra koncentrationsförmåga kan man sprida bommarna roddigt, som plustecken mm. 

3. Sedan kan man göra samma uppgifter i ridning.







Ridträning med bommar och cavallettis.






Ovanstående övningar kan göras med ryttare. Först i skritt. Sen börjar vi med att rida i lätt trav, övar ryttarens sinne för rytm, väcker korsetten, nedre skänkeln börjar hitta sin plats och blicken upp. Det är så lätt att instinktivt titta ner på bommarna. Man kan redan nu börja "känna" bommarna i sitsen, i stället för att titta på dem. Om man tittar neråt stör man hästens balans och i främst sin egen.

Därefter övar vi samma i lätt sits. Korsetten upprätthåller balansen, blicken fram (jag kan stå någonstans framme och räcka upp fingrar som man ska hinna räkna), hälarna ner och skänkeln nära hästen.


Löshoppning

Jag anser att hästar behöver få själv bekanta sig med sina uppgifter utan ryttare på ryggen. Det är kanske inte nödvändigt med erfarna ryttare, men det ingår i mina skolningsprinciper, oberoende. Det beror också på att hästar hoppar av naturen, det är inget konstigt med det. Det är otroligt intressant att se deras naturliga hoppteknik, deras känslighet, koncentration och varsamhet, vilka vägar de väljer och tempot de har. Det är också intressant att följa vilka naturliga styrkor vi lyckas bibehålla med ryttare på ryggen, vilka utvecklas och vilka går back.

Löshoppning med Mirella 2016 (Mirella fyra år).

Det är också ett bra sätt att introducera specialhinder, paraplyer, klappningar, musik mm.

Testning av klickerträning med Bambi


Jag har också använt det som klickerträning med Bambi när hon var under tre år. Jag gick på djurträningskurs i Brusaby och är till lynnet intresserad av att lära mig genom att göra, så jag testade klickerträning lite här och där. Det som jag lärde mig av det var att inte använda systemet, där hästen prövar olika saker för att tolka kommandot och jag klickar vid självmant hopp. Bambi började erbjuda hopp lite nu som då och det var absolut inget jag ville eftersom hon skulle skolas till en allround social pedagogisk skolad häst för hästverksamhet. 

Jag hörde av en kompis att hon tränade halt med samma princip och hästen stannade när som helst i hopp om belöning. Den som vet mer om klickerträning, vet att det här är en del i processen, inte slutresultatet. Målet är att göra saken på kommando eller att fundera på vad kommandot betyder. En häst är ändå en häst. Om vi sitter på ryggen eller kör så är vi väldigt hjälplösa. själva tekniken var alltså bra, men eftersom agility inte var mitt mål så var det val av olämplig uppgift till rätt teknik. Största orsaken var ändå kundernas säkerhet under processen. Hästarna användes i olika uppgifter.

Hästagility med lös häst

Under tid av sjukdom lärde jag Tara löshoppa bana inspirerad av hundagility. Jag använde handtecken och kommandon. Jag valde vägen och visade hinder med armen och gjorde halvhalt och bad hoppa på kommando. Denna gång valde jag tid, muntligt beröm och noggrant planerade uppgifter och det lyckades. Skulle jag träna frihetsdressyr eller liknande skulle jag pröva klickern igen, samt att jag ser många andra fördelar med den. Nu stärker jag dock kommandot från marken genom att nämna hästen namn mjukt och glatt (få den att lystra), ge muntligt beröm med energi och stolthet i rösten (som den lärt sig kombinera med positiv förstärkning) och upprepa kommandot exakt i samma tonfall som alltid. Dock varierar jag mängden energi i min kommunikation. Om hästen är för het är jag stillsam och om den är slö är jag energisk och bestämd.







tisdag 21 maj 2019

Hevosen rauhoittavat signaalit

Syksyllä 2018 olin kuuntelemassa Susanna Hämäläisen luentoa hevosten elekielestä. Susanna on vuorovaikutustaitojen erityisosaaja Luvialta.

Lägg till bildtext




Harmikseni osa materiaalista katosi rikkoontuneen puhelimen myötä, mutta referoin sen osan minkä kirjoitin käsin.

Luennon pohjana oli kirja Calming Signals of Horses, 2007 ja monta käytännön esimerkkiä kuvin ja videoin joita en nyt saa tähän.


Hevonen ei halua tapella



Hevonen on pieni ruohonsyöjä, ainakin omasta mielestä, niin sanottu kani tai jänis




Ihmisen rentous on a ja o

·         Hevosten turvaetäisyys on 9m? Koiran 300m! Opeta hevoselle että ihmisen aikana ei keskustella tai selvitellä välejä










Asettuu ulospäin muista hevosista vapaana.

  • ·         Ei ole kyse vinoudesta. Rauhoittaa muita.
  • ·         voi olla koira joka kävelee ohi. Ei tarvitse olla katastrofi



Väliinmeno

  • ·         esim. ori vie tamman ja varsan pois


Hevonen kaartelee luo

  • ·         kohteliasta. Tee itsekin niin. Hidasta, tee puolipidäte ennen kuin lähestyt hevosta.
  • ·         Hevoset kohtaavat vasemmat silmät vastakkain. Tervehdi niin päin. Näkee vasemmalla. Sen takia selkään nouseminen ja talutus yleensä vasemmalta.
  • ·         haistaa oikealla sieraimella

 

Pää ja kaula


  • Kaulan ravistaminen
  • ·         on koko kehon valkoinen lippu. Rauhaa


Pää jatkuvasti alhaalla

  • ·         venyttää niskaa alas
  • ·         aktivoi rauhoittavat signaalit, voi itse hyödyntää
  • ·         tyynnyttää




Pää ylhäällä

  • ·         pakoreaktio
  • ·         pakomatka noin 500-800m
  • ·         hallittu pakoharhoitus, tahdita mielummin kun yrität pysäyttää
  • ·         pään liikuttaminen ylös alas

Silmien räpyttely


  • ·         Onko ensivaikutelma että silmät ovat suuret kauhusta tai rauhalliset?
    ·        
  • ·         Onko molemmat silmät samanlaiset? Jos toinen silmä erilainen voi olla kyse kivusta.

 



Leuat ja suu

  • ·         maiskuttelee, mutustelee
  • ·         heittää kieltä, rauhoittaa itseään, jokin huolestuttaa. Voi olla liian vaikea tehtävä

Lipominen on nykytietämyksen mukaan?

Haukottelu

  • ·         kylmä, väsynyt, stressaantunut
  • ·         voi reagoida johonkin uuteen jännittävään, esim ääneen.
  • ·         ennen suitsimista voi olla kyse innostuksesta tai vastustelusta? Seuraa
  • ·         leukojen venyttely
  • ·         vatsahaava
  • ·         Helppo käyttää itsekin rauhoittaakseen hevosta

Valkuaiset näkyy yläluomen alta…

Varsa

  • ·         naputtaa aikuisille tai muille, olen pieni vaan
  • ·         aikuisen käyttäytymisenä huolestuttava ja erittäin huolestunut hevonen
  • ·         ihminen voi mennä väliin. Pelkoa jos hevonen rauhoittuu

 Levottomuus

  • ·         hevonen ei kerää virtaa edes puolessa vuodessa, vaikka se voi vaikuttaa siltä.
  • ·         Harjoittele paikallaanseisomista liikunnan jälkeen

y

Pärskiminen

  • ·         tyytyväinen pitkä pärskiminen

Korvat

  • Yritä saada molemmat korvat hallintaan, esim volteilla. Palkitse oikealta


Stressaantunut hevonen

  • ·         syö nopeasti
  • ·         voit lievittää syöttämällä, syötä maasta,
  • ·         Hevonen menee makaamaan. Silloin on ylitetty hevosen kestokyvyn raja.
  • ·         Opeta hevonen rauhoittumaan myös muiden kanssa.


Korvaava käytös kun stressi ei vähene

  • ·         Kireä lapa
  • ·         Pureminen
  • ·         Potku, älä sekoita lepuuttamiseen, tai kato mikä mulla on. Jos potku on tarkoitettu loppuun asti, silloin ne ei katso..
  • ·         Pukittaa, ensin jähmettyy, sitten hyökkää, pakenee

Nuoleminen

  • ·         hyvällä tuulella

Kuopiminen

  • ·         sama kun että koira vetää, innostunut, malttamaton
  • ·         jätä huomioimatta

Yleistä

  • Älä ylitulkitse
  • Rauhoita juoksuttaessa
  • Hevonen havittelee turvaa
  • Kortisolit alhaalla
  • Hevonen haistaa välittäjäaineet, sykkeen
  • Rakentakaa keskinäinen flow
  • Omat tunteet syrjään
  • Rakenna luottamus. Minun kanssa on turvallista ja hyvä olla. Minä huolehdin
  • Hevoset rakastavat rutiineja!
  • Hevoset ketjuttavat AINA
  • Ehdollista ääneen, nam nam
  • Vältä viimeiseen asti pelkoa
  • Kun hevosen kierrokset nousee,
  • rauhoittele 3 s välein
  • pyri minimoimaan vahinko
  • tee jotain mitä hevonen osaa, esim volttikahdeksikkoja.

PIENIN ASKELIN opetuksessa


SITÄ SAAT MITÄ VAHVISTAT



söndag 19 maj 2019

Några punkter som jag märkt hjälper att

finna ro i livet.



Att känna tacksamhet är en känsla

Att vara artig och tacka, är inte riktigt samma sak som att känna tacksamhet. Tacksamhet är så mycket mer. Tacksamhet betyder inte att allt är bra, att du är framgångsrik, frisk och vacker. Nej, det kan vara precis tvärtom. Tacksamhet kan förfinas av livets motgångar, förluster och misslyckanden. Jag brukar tänka att det finns alltid någon som har det bättre, men det finns också alltid någon som har det sämre än jag.

Att fokusera på frågor som varför just jag (oftast när det gäller något negativt), är fullständigt onödiga och gör mig arg. Varför inte just du? Varför tycker du att just du ska slippa?

Det finns människor som känner tacksamhet fast de råkat ut för saker vi inte ens vill tänka på. De kanske har förstått att inget i livet är självklart - svart eller vitt- och att utmaningar kräver tålamod. Att stampa i marken med världens raseriutbrott botar inte cancer, väcker inte döda eller tar bort ondskan från världen. Det kanske lugnar genom utloppet av frustration, men det ändra sällan något viktigt.



Den tacksamma känner hopp

Den tacksamma har inte gett upp. Livet är livet och när man lever sker saker. Den tacksamma ser utanför de mörka molnen och den svarta natten.

"Efter regn, kommer solsken". 

Allt är svartast om natten




Tacksamhet = här och nu

För att känna tacksamhet, behöver du glömma dina mål och planer, dina prestationer och listor för en stund. Koncentrera dig på att andas lågt nere och slappna av. Kan du känna tacksamhet för ditt hjärta, dina lungor och alla andra organ?


Tacksamhetsdagbok

Skriv ner några saker du är tacksam för varenda dag. Tacksamhetsdagboken är bra att ha den dagen när allt känns hopplöst. Den visar att det finns ett större perspektiv på ditt liv liv, än det som känns nu.

Tacksamhet

Jag tänker ofta på det, hur tacksamhet påverkar hur jag mår. När jag tänker på saker jag är tacksam för, blir listan ibland så lång att jag kunde fortsätta och fortsätta. När man börjar fokusera på tacksamhet, tänker man ofta på prestationer och ägodelar, människor och hälsa, globala värden.

Destu längre man håller på, så börjar tacksamhetens innersta väsen att smyga sig fram. En äkta tacksamhet för nuet, att få vara här just nu. Det betyder inte att allt är perfekt, långt ifrån. Det blir en alltmer djupare inre resa.



Att minnas

ljuspunkter i sitt liv

Att ge

Man blir inte enbart glad av att få, utan kanske ännu gladare av att ge. Att ge bort det vi inte behöver till någon som gör det, kan ge bl a en lättnadskänsla. Att ge gåvor och saker är ett sätt att visa sin tacksamhet på, visa sin uppskattning, men ord kan också fundera som gåvor. 

Att vara närvarande och lyssna aktivt, att visa äkta intresse kan värma länge. 
Att genuint se den andra, visa uppskattning för dens goda sidor kan lyfta någons dag.

Egentligen är den tid vi ger till andra, den finaste gåvan vi kan ge, det är också den som är mest begränsad. Vi kan inte ge av överflöd, för vi vet inte vad vi har. 

Likaså är andras tid en fin gåva till mig. 

Likaså är min egen tid en gåva till mig själv.



Vad motarbetar välmående?


Cynism
Rädsla
Negativ stress
Avundsjuka
Bitterhet
Passivitet
Offertankar




fredag 17 maj 2019

Tallitoiminta osana liikuntaa



Stall och kennel Sagobacken

T:mi anicas


Sisältö:


Voimaa ja sinnikkyyttä kehittävät harjoitukset

Tallityöt


  • lannanluonti
  • kottikärryjen kuljettaminen ja kippaaminen 
  • turvesäkkien kantaminen ja turpeen levittäminen 
  • lattioiden lakaisu
  • kentän täyttö ja lanaus
  • satulan kantaminen 
  • vesiämpärien kantaminen
  • hevosen harjaus
  • kavioiden puhdistus

http://vipasagobacken.blogspot.fi/2014/09/hevoshoitajan-abc.html

Tasapainoa kehittävät harjoitukset


  • hevosen selkään nouseminen ja alastulo,
  • ratsastus käynnissä, ravissa ja laukassa, siirtymät eri askellajien välillä,
  • ratsastus ilman satulaa
  • ratsastus liinassa
  • vikellyksestä lainattuja harjoitteita
  • istuntaharjoitukset

motoriset harjoitteet 


  • ratsastaessa kuten pallon heittäminen ämpäriin
  • ratsastaminen lusikka suussa jossa peruna ym., 
  • keppijumppa hevosen selässä.



 Reaktionopeutta kehittävät harjoitukset

hevonen itsessään ja olemuksellaan kehittää ihmisen reaktiokykyä. Isona, nopeana pakoeläimenä se reagoi nopeasti mikä johtaa siihen että ihmisen täytyy reagoida nopeasti esim. pysäyttää, siirtää tai peruuttaa.

Toiminnan turvallisuus kumpuaa hyväluontoisista tehtävään koulutetuista hevosista, korkealuokkaisista varusteista, ihmisen kyky oppia reagoimaan toiminnalla, oppimalla lukemaan hevosen aikeita ja elekieltä sekä ennakoida tilanteita.

Tunnetaitoja ja kommunikointia kehittävät harjoitteet

Tallilla voi olla yksin ohjaajan ja hevosen kanssa tai osallistumalla yhteiseen toimintaan. Yhdessä tekeminen on palkitsevaa, sitä voi auttaa toisia tai saada apua, kokea yhdessä, on usein mukavaa keskustella tekemisen lomassa. Tallityö on myös fyysisesti raskasta ja joskus hevosten kanssa tarvitsee apua tai sitä voi toiselle antaa. Nämä ongelmat ja haasteet tuovat yhteenkuuluvuuden tunnetta ja vahvistavat yhteisöllisyyttä.


Hevonen on myös iso eläin jonka ohjaaminen vaatii selkeätä kommunikointia, positiivista vahvistusta ja omien tunteiden tunnistamista ja hallintaa. Rauhallinen selkeä toiminta auttaa hevosta ymmärtämään meitä, samalla joudumme keskittymään omien tunteiden hallintaan jotta emme siirrä omia esim. turhautuneisuuden, pelon, jännityksen tai vihan tunteita hevosen. Hevonen reagoi niihin/peilaa meidän tunnetiloja jännittymällä, pelkäämällä tai pakenemalla. Jäntevä rentous onkin ratsastuksen avain. Tavoite on jäntevä ratsastaja joka keskittyy hevoseen ja päämäärään/tehtävään, sulkee pois kaikki muu, on läsnä tilanteessa, pystyy laukaisemaan hevosta häiritseviä jännityksiä kehossaan ja jonka hapenottokyky ja reagointikyky ovat vähintään riittävä tasolleen. Ratsastaessa joutuu pian oppimaan luottamaan itseensä, vaikka joku olisikin vieressä taluttamassa, niin halu ratsastaa itsenäisesti on monelle motivoivaa. Hevonen ei myöskään syrji aineellisen statuksen tai ulkonäön takia. Hevonen on reilu reilulle.



Muita osa-alueita

Ergonomia. Tallitöitä tehdessä ei aina tule ajatelleeksi kuinka raskaasta työstä on kyse (sekä hyvässä että pahassa). Panostamme ergonomiaan ja pyrimme luomaan ergonomisia työtapoja esim. vastavenytyksiä käyttäen ja liikeratoja seuraamalla.




Ystävällisin terveisin
Annika Kontturi-Salmi




Katso lisää



torsdag 16 maj 2019

Om du blir stressad




  kom ihåg att andas, 
långt ner från magen, mot nedre ryggen

prioritera hårt, 
gör lätta uppgifter först

gör EN sak i taget, 

Ta tid för att slappna av, vila, fokusera

gör det inte mer komplicerat än det är





Ta tid på att fundera på vad som är viktigt för dig
Vilken stig är DIN
Vilket ljus strävar du mot?

söndag 31 mars 2019

Vinna <-> Vardag

Inom senaste år har tävlingshästars skötsel och hantering varit på tapeten i otroligt många forum. Det är inget nytt fenomen, hittade ca femton år gamla hästtidningar där rollkyr och betsel diskuterades. Att försöka klara sig eller vinna med fula konster är inte heller nytt. Hittade en lista förbjudna sätt att att få hästen att springa snabbare, vilket betyder att att även dessa sätt använts.

Man kan nå en viss platå av framgång med våld, piska och fula metoder, MEN
eftersom man:


  • inte lärt sig något
  • inte utvecklats
  • brukat våld på muskler, senor och ledband
  • brukat våld på sinnet
kommer man att rasa till startpunkt eller under den, fort loppet eller tävlingen är över.

I Hevosurheilu 22.3.19 (huvudredaktör Stina Ikonens kolumn) diskuteras Aki Hinsanens verk Vinnandets anatomi. Hintsanen betonade att välmående inte är en följd av framgång, utan att framgång kommer som en följd av välmående. Detta gäller både människor och djur. 

Hintsanens filosofi bygger på sex delfaktorer: 

  1. allmänna hälsotillståndet
  2. biomekanik - rörlighet och muskelstyrka
  3. fysisk aktivitet
  4. näring
  5. vila och 
  6. psykisk energi

I de bästa träningsmetoderna förstår man kropp och själ som en helhet. En psykiskt, fysiskt eller socialt utmattad person uppnår sämre resultat.

Man behöver dock inte vara toppidrottare för att förstå detta. Vi kan ta till oss detta gällande hästar (och det gör vi också), men även överföra det till vår vardag om det så gäller hem, skola eller arbete. 

Försök inte bli perfekt, försök bli det bästa jag du kan bli!  Eller bara lite bättre ;)


Batterierna måste alltid laddas lite mer, än vad som behövs av dom. 
Kör inte slut på dina batterier!

I samma tidning samlade psykoterapeut Harri Virtanen tio punkter som travkuskar kunde använda.
Jag omskriver dem, så de passar oss.


  1. En prestation börjar med att ditt privatliv är i balans och med att du sköter om dig själv. Om du har ett väldigt passionerat förhållande till din hobby, ditt arbete eller din idrottsgren, så se till att du har också annat liv. Det kan vara vänner som inte har samma hobby, andra intressen eller familj och skola/jobb.
  2. Skapa egna rutiner gällande förberedelser. Jag har satsat på att alla gör lite stallarbete innan vi rider. Det tar bort största spetsen av nervositet, stress eller annat som upplevts under dagen eller  alltför starka känslor innan vi hoppar upp på hästryggen. När vi mockar hinner vi prata om dagens händelser och landa. Om ryttaren är väldigt spänd, är det lättare att lugna sig och slappna av, när man är en aning fysiskt trött.  Före hundutställningar, tävlingar eller happenings strävar jag till att förbereda trimning, kläder och skor, bilen, utrustning mm enligt en lista. Man är ofta nervös innan en tävling och kan därför glömma saker eller göra något tokigt (tappa saker i golvet mm). Om allt går på rutin blir det lättare och lättare. När jag börjar på något nytt är det inte viktigaste att genast vinna, utan analysera situationer och hitta vettiga lösningar.
  3. Lär känna dig själv i tävlingssituationer. Pirrar det i dig? Behöver du vara ensam eller vill du folk runt dig? Hur är din häst/hund, behöver den få sova, värma upp sig eller tränas lite? Någon hund kan man ta direkt från boxen i ringen och någon annan måste man promenera med för att den inte ska explodera av glädje. Någon sover djupt i boxen och är sömnig och stel en stund när den kommit ut. 
  4. Kom ihåg att hästen/hunden är din jobbkompis. Ni är ett ekipage. Ni är ett. Ni är inte där för att kämpa mot varandra, utan kämpa tillsammans. Lämna aldrig en häst psykiskt ensam. Våra försvinner från platsen. Kommunikationen mellan er är det absolut viktigaste!
  5. Om nervositeten överraskar dig. Händerna darrar, musklerna stelnar och andningen blir kort- andas djupt några gånger, gäspa (vårt eget tips, det använder vi ofta). Koncentrera dig på din hund eller häst och tänk inte på dig själv. Analysera absolut inte dina reaktioner. -flytta din koncentration till djuret, omgivningen, domarens instruktioner, funktionärer och det du ser och hör. Hälsa på dina medtävlare. Prata något om vädret, platsen, cafe't :D. Tala med ditt djur (på dressyrtävling bara tyst i huvudet). Kämpa inte emot spänningen, utan se det positiva i det. Jes, jag orkar springa bättre när jag är nervös, jag är skärptare i kroppen mm.
  6. Lita på dina instinkter och känslor. Största delen av dina beslut är omedvetna och sker inom nån hundradelssekund. Jag brukar tänka att jag vill förmedla till mitt djur att jag är glad för att jag får vara där just med den. Le i ringen eller på plan. Sen brukar jag följa med att inte förmedla busglad. Då tar jag genast lite tillbaka och påminner om uppgiften. Jag tycker bara det är så sorgligt om man ser arg ut på tävling. Det är ju frivilligt och många fotar.
  7. Risker hör till tävlingar, speciellt när du börjar bli mer rutinerad. Du kan be det lilla extra, men vara förberedd på att det kan slå över.
  8. Bete dig sakligt och trevligt mot dina tävlingskumpaner. Då har åtminstone du betett dig bra.
  9. Medge missar och mokan. Konstatera dem, ta lärdom, men låt dem inte påverka din självkänsla eller ditt självförtroende. Ta emot kritiken sakligt, men osakliga kommentarer kan du glömma. Om någon kilar dig, kommer för nära för att skapa oro, ger fula blickar, ser nedlåtande, suckar, kommenterar fult -  ta det som en komplimang! De skulle inte göra det, om ditt djur inte ansågs hota dem i tävlingen. Räta ryggen och var skärpt. Du kan be sakligt dem t ex ta ett steg framåt, överdriva oj oj sorry det var min tur och skratta. Säger de fult om djuret kan du säga  att den är bäst för dig! osv.
  10. Bygg din självkänsla på teamarbete, teknik, uppgifter. Låt aldrig den dumma papegojan på axeln börja  tjata om något negativt. 
Det du tänker på- det kallar du!






Yttre framgång -= lycklig person?

Höjdhoppare Patrik Sjöbergs tragiska barndomsår, med utnyttjande tränare, har på senare tid varit på tapeten i Finland. Läste just i veckan en intervju med honom och slogs av hans enorma framgångar kontra tragiska år i barndomen. Egentligen bygger framgång på helt annat, än det Patrik råkade ut för. Jag antar att det måste ha funnits andra starka vägar för hans framgång, om vi bara tänker på höjdhoppningen. Men som person och individ är hans liv förstört, som han själv ser det.

Starka, traumatiska händelser, som man inte förstår och som händer som barn, kan hamna i skymundan, gömmas i minnet, för att senare plötsligt aktiveras och dra krokben så man faller, sjunker, hamnar på den platå där alla minnen, händelser, orättvisor och hemskheter plötsligt kastar sig över en, utan att man alls hunnit förbereda sig.

Patrik säger i Huvudstadsbladets intervju att han när som helst skulle byta sina hemska barndomsupplevelser mot framgångarna! Värsta är att detta verkar vara vanligare i förhållandet tränare-idrottande barn, än vi förstått och förekommer inom många grenar. Hur som helst så är det kriminellt och därmed också marginellt. Det ska vi också komma ihåg.

Hur går man vidare? Det kan nog ingen annan svara på, än de som råkat ut för det. Allt annat är överslätande. Långvarig terapi, goda stärkande upplevelser senare i livet, förståelse av att de vuxna bär ansvaret kanske att börja med. 

Jag brukar inom socialpedagogiska verksamheten tala om det egna utrymmet - bubblan, dit ingen får komma utan lov, inte ens hästen. Den är ofta ca 50 cm runt oss. Vi kan säga nej, även om vi är rädda och den andra parten är större. Ibland måste man skrika nej. Barn blir lätt handlingsförlamade, men de förstår inte heller alltid vad som kommer att hända eller att det är fel. Därför är det bra att kända personer tar upp saken.




måndag 25 mars 2019

Jag vill tala om betyg, hedersomnämnanden, bonus och priser.




Läste Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019 i går och blev inspirerad att skriva ner några ankar. Jag har ända sedan liten tänkt på det här med betyg. Min pappa sa alltid när jag stressade eller var missnöjd, att försök få ett sådant betyg att du kommer dit du vill, högre behövs inte. Det var lite ovanligt förhållningssätt, några av mina vänners  föräldrar pressade sina barn till högre och högre. Jag blev alltid och fundera på detta...  Detta inlägg blev inte som jag trodde jag skulle skriva - det får bli en annan gång. Det finns så många synvinklar på detta ämne och ingen har egentligen det slutliga svaret för var och en.


Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019
Amanda diskuterar i sin kolumn 
högpresterande flickors usla självkänsla och 
bristande självförtroende


Familjer är olika. Vi värdesätter olika saker, strävar olika långt och har olika utgångsmöjligheter. Det finns alltid ytterligheter av rika, intelligenta, ambitiösa, friska och energiska i samma paket. Liksom det det finns andra ytterligheten av människor som inte har något alls i starten. Fattiga, utan utbildning, födda i kriszoner, sjuka och trötta. Sen finns det massor däremellan. Alla kombinationer


Tänk dig en sån här tankelek



rik, men 

     ->      utan utbildning,
     ->      född i kriszon,
     ->      sjuk
     ->      trötta



intelligent, men


      ->     fattig
     ->      född i kriszon,
     ->      sjuk
     ->      trött    och så vidare...


eller

fattig, men

->   intelligent
->   ambitiös
->   frisk
->   energisk


utan utbildning, men 

->   rik
->   intelligent
->   ambitiös
->   frisk
->   energisk

Du kan kombinera dessa hur länge som helst. Sätt till landförslag, religioner, traditioner... för att få tankeleken ännu intressantare

Sätt alla ord i en påse och plocka därifrån utan att titta. Plocka en egenskap eller fler och tänk efter vad det skulle innebära för dig. Ingen av oss är vid födseln egentligen förtjänt av varken goda eller dåliga förutsättningar. Det är lotteribollar som avgjort att just du är född där du är (förutsatt att du inte har religiösa eller världsåskådliga grunder att tänka annorlunda). 

Oberoende, så ligger min poäng i det att lottobollarna påverkar oss redan innan vi hunnit ens få en start i livet. 


Nu till sak. Lärare och skolvärlden vill att du ska få goda betyg. Det är prestige för dem och ger dem feedback för sitt arbete. 

Jag hör ibland av eleverna, att den och den läraren tycker inte om dem. Det kan vara uttryck för vad som helst, kanske bara något att säga, när det inte gått så bra som eleven menat. Men om du tror att lärare inte vill att du ska lyckas, så kan det bero på dålig kemi mellan er, tidigare negativa händelser som du kanske inte ens är delaktig i (bråkiga äldre syskon, besvärliga föräldrar), eller lärare som inte borde vara lärare för att de överför sitt illamående på elever. 

Samma sak gäller dina föräldrar.  De vill att du lyckas, det ger dem plus i sitt fostrararbete som föräldrar. Om de inte vill eller försvårar din skolgång kan det bero på deras eget illamående, avundsjuka för din framgång eller maktbehov.



Det är trevligt med höga betyg som kommer lätt. Det kanske leder till stipendier, uppskattning av lärare och föräldrar och i förlängningen en bra studieplats. Problemet är att de lär dig inte om livet. Höga betyg betyder nior och tior i betyget just då, men det betyder inte nior och tior i livet. Det kan betyda att du har lätt att lära dig och får feedback på det. Du kan vara glad och känna dig nöjd just med den aspekten i ditt liv. Din utmaning kommer senare i livet, när du möter motgångar, inte får uppskattning eller misslyckas första gångerna. 

MEN tro inte att de som kämpar för  sjuan eller åttan (i skala 4-10) inte lärt sig något. De kan ha lärt sig att jobba hårt, kämpa trots dåligt självförtroende, de kanske måste hantera sin avundsjuka för dem som har det lättare. De får sin belöning senare, bara de inte ger upp. De väntar sig inte framgång, utan jobbar på. De kanske får belöningar på vägen, kanske inte.

Vad har den lärt sig som kämpar om femman? Att den är dålig, dum och lat eller? Hur är det med den som inte har skrivbord, dator eller lugn för att göra läxor? Där föräldrarna kommer och går, det finns ingen mat i skåpet, det skriks och skränas. 

Dina femmor, sexor, sjuor, åttor, nior och tior kan också vara resultatet av ett hårt arbete. Du kanske har kommit på en bra studieteknik och resultaten blir bara bättre och bättre. Du har lärt dig något som är viktigt i livet och något som du alltid kan ha med dig. Du kan ha lärt dig misslyckas först, sen att lyckas. Eller känt hur det känns att lyckas och fått blodad tand (blivit ivrig). Du kanske bygger en grund att stå på, där byggstenarna består av problemlösning, nyfikenhet, arbetsglädje, självdisciplin, inre ledarskap och andra inre känslor och egenskaper som berikar ditt liv.

Du kan ha få tian lätt, eller hedersomnämnandet, eller stipendiet, eller bonusen... 
Det är inte alltid rättvist, det kanske finns andra som också skulle ha varit förtjänta av det, det finns de som jobbat hårdare, som velat mer. 
Du kanske känner förväntningarna stiga. Du ska prestera mer hela tiden. Hålla omgivningen nöjd. Det blir omöjligt till slut. Du vill också vara vanlig någon gång, inte alltid underbarnet. Kanske dina föräldrar började leva genom dig och din livsuppgift blir att uppfylla deras önskan. 


Summa summarum



Jag brukar komma ihåg vad Piia Pantsu sa efter att ha vunnit en världsmästerskapstävling i fälttävlan. Hon hade tränat hårt, medvetet, satt allt på spel..

🏆  Sen satt hon hemma i soffan med pokalen på bordet. Var det för den där jag hade satsat allt? Gett upp allt annat. En tomhet infann sig och hon började gråta. * En sund fråga av en mycket insatt idrottare. Hon har senare studerat idrott på universitetet.


Bygg din egen väg för framgång så som du definierar den! Tänk att du vill stå stadigt när du nått fram. Vara själv nöjd!





Låt ditt eget ljus lysa

och promenera på den stig du själv valt. 




Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019













tisdag 19 juni 2018

Balans i kropp och själ del 1



Tänk dig att du kommer till stallet. Du känner stallukten, hör hästarna smågnägga när de lägger märke till dig. Du fylls av glädje och tacksamhet över att dessa stora vilda djur lägger märke till dig och visar sin uppskattning. Du hälsar på dem med mjuk röst fylld av värme. Du har redan glömt all stress du kännt  under dagen i skola och jobb. Alla konflikter, problem och utmaningar du upplevt under dagen känns avlägsna och overkliga. De gäller inte dig och din häst.


Du går in i stallkammaren, hälsar på människorna där. Människor som någon gång var helt främmande, som nu blivit mer än ridkompisar. Ni har delat glädjeämnen, likasom känslor av misslyckande och rädsla. Ni känner varandra sist och slutligen mycket bättre än du i vardags tänker på. Du litar på dina ridkompisar när det krisar till sig. Ibland känner ni rivalitet, avundsjuka, mindervärde och högmod mot varandra. Ibland är det både medryttarens och de egna egenheterna som känns otroligt störande. Sluta kvida (gnälla), förklara dig, skylla på andra, hitta på vita lögner, tänker du. Jag står inte ut. Orkar inte höra! Oftast när du som högmodigast irriterar dig på andras svagheter, så går din koncentration till medryttaren och din häst känner det.

När din häst blir ensam (trots att du sitter på ryggen) så kan den bli osäker. Vad ska jag månne göra nu? Herregud, jag är ensam och utlämnad. Tänk om den där presenningen anfaller mig! Bäst att sticka, jag måste rädda oss! Någon måste ju göra något!

Det värsta och det bästa med hästar är att situationen lever hela tiden. Du lär dig hela tiden mer och mer. Du får mer erfarenhet och teoretiska kunskaper - men om du inte är fokuserad, faller du troligen av eller nästan faller, fäller bommen, blir påtrampad, missar ett moment... Du hålls ödmjuk och du ska hållas ödmjuk! Hästar är stora och snabba djur.

Du behöver en kombination av värme - koncentration - mjukhet - spänst och massiv självkontroll tillsammans med hästar. Vad än som händer, så behöver du vara den trygga flockmedlemmen. Hästen är oftast räddare än du.


Tillbaka till stallet. Du tar fram grepet och skottkärran. Samlar upp gödsel och urin, försöker spara på det torra underlaget så gott du kan. I längden är det en ekonomisk fråga som balanseras med hästens hälsa. Inte ens mockning är en enbart motorisk handling. Du tar hänsyn till att underlaget inte får damma, men inte heller vara vått eller alltför fuktigt. Du märker att torrt spån flyttats till hörnen när hästen rullat sig. Du skrapar det till mitten så att hästen kan lägga sig på nytt. Du minns historier om mössbon i boxhörn som inte städats ordentligt, om hästar som fastnat nära väggen när de rullat sig och hovar som hamnat under boxdörren. Du minns Taras första föl som stegrade sig i boxen och fastnade med hoven mellan vattenautomaten och boxväggen. Du minns hur du lugnade fölet, förberedde dig på att få en smäll i ansiktet av ett panikslaget föl, men visste att du måste agera själv. Att söka hjälp skulle ta för mycket tid, fölet skulle kunna rycka benet och skada det, tappa balansen eller vad som helst. Du samlar dig, tar tag i fölets kropp. Ställer dig väldigt nära för att en häftig rörelse inte ska få fart i sig. Du tar i hoven. Andas, spänner mage- rygg (korsetten), mjukar knän och spänner lår - kollar hovens ställning... just då kommer en jättetrevlig stallflicka förbi. Hon fattar genast att komma nära - ni lyfter fölet, buffar upp hoven och innan ni hunnit fatta vad som händer är fölet loss. Du kan inte låta bli att tänka på vilka men fölet kanske fått, kommer det att påverka senare? Fölet ser ändå ut att må bra. Inga problem.


Boxen är torr, du hämtar mera av torv. Du har använt torv, hamp pelletter, hampa, halm, sågspån mm. Allt har plus och minus. Du orkar inte engagera dig mer i saken just nu. Odlaren som ville ha torvblandad gödsel fick nej av miljöinspektören. Enligt henne kan hästgödsel innehålla havre, tilläggsfoder eller medicinrester. Inga risker får tas, även om stallägaren skulle  meddela att dessa inte använts på stallet. Ok, tänker du. Mina blommor duger det nog åt och storodlaren har ändå möjlighet att ta emot det. Jag fortsätter en tid med torv, men det är för fuktigt för hästarnas strålar efter två regniga år, så det är ingen långsiktig lösning.

Gödselmottagaren ger feedback om att jag bara lastat ett halvt lass. Det harmar, för jag hade inte tagit hänsyn till att torv är luftigt och sjunker ordentligt under transporten. Besluter mig för att tömma vartannat år. Besluter mig också för att testa en egen blandning med torvlager mot golvet, som jag tätar genom att trampa. På det sågspån och hampaspån. Inte pelletter mer! Hästarna trodde att de kommit till himlen och åt boxarna tomma under natten. Spånen gör boxen ljusare och torven suger urin bra.


Tillbaka till stallgården. Du planerar att låta gödseln brinna ordentligt och använda den till morotslandet. Hästarna kommer att få morötter från eget land. Klart att du planerar att odla potatis och annat också, men hästarna är det du tänker i första hand på. I andra hand lättar egna odlingar matbudgeten och i förlängningen behöver du ändå använda alla pengar till hästarnas utgifter.




Du har märkt hur "lantborna" tänker annorlunda. Själv har du levt med att ha en till tre hästar inackorderade i stall. Tuff ekonomi. Därefter lån och införskaffande av egen gård, stallbygge, ridplan, belysning, unghästar, nya sadlar, rastgårdar... Lån, lån. Lantborna har ofta ärvt sina gårdar. De kämpar med EU regler och sin ekonomi, men en ponny till barnen är piece of cake. Den går nu vid sidan om. Någon gammal ladugård finns, egen brunn, grannen odlar hö, sadel från loppis... En "stadsbo" tar risklån, känner ingen som kan hjälpa, hen behöver ritningar, byggmästare, grävmaskin, traktor, lastbil, timmerman, elektriker, rörmokare, ridtränare, hästmassör, hovslagare och veterinär,samt  hästen vaccineras och raspas.