Jag vill tala om betyg, hedersomnämnanden, bonus och priser.

Läste Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019 i går och blev inspirerad att skriva ner några ankar. Jag har ända sedan liten tänkt på det här med betyg. Min pappa sa alltid när jag stressade eller var missnöjd, att försök få ett sådant betyg att du kommer dit du vill, högre behövs inte. Det var lite ovanligt förhållningssätt, några av mina vänners  föräldrar pressade sina barn till högre och högre. Jag blev alltid och fundera på detta...  Detta inlägg blev inte som jag trodde jag skulle skriva - det får bli en annan gång. Det finns så många synvinklar på detta ämne och ingen har egentligen det slutliga svaret för var och en.

Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019

Amanda diskuterar i sin kolumn 

högpresterande flickors usla självkänsla och 

bristande självförtroende

Familjer är olika. Vi värdesätter olika saker, strävar olika långt och har olika utgångsmöjligheter. Det finns alltid ytterligheter av rika, intelligenta, ambitiösa, friska och energiska i samma paket. Liksom det det finns andra ytterligheten av människor som inte har något alls i starten. Fattiga, utan utbildning, födda i kriszoner, sjuka och trötta. Sen finns det massor däremellan. Alla kombinationer

Tänk dig en sån här tankelek

rik, men 

     ->      utan utbildning,
     ->      född i kriszon,
     ->      sjuk
     ->      trötta

intelligent, men

      ->     fattig
     ->      född i kriszon,
     ->      sjuk
     ->      trött    och så vidare...


eller

fattig, men

->   intelligent
->   ambitiös
->   frisk
->   energisk

utan utbildning, men 

->   rik
->   intelligent
->   ambitiös
->   frisk
->   energisk

Du kan kombinera dessa hur länge som helst. Sätt till landförslag, religioner, traditioner... för att få tankeleken ännu intressantare

Sätt alla ord i en påse och plocka därifrån utan att titta. Plocka en egenskap eller fler och tänk efter vad det skulle innebära för dig. Ingen av oss är vid födseln egentligen förtjänt av varken goda eller dåliga förutsättningar. Det är lotteribollar som avgjort att just du är född där du är (förutsatt att du inte har religiösa eller världsåskådliga grunder att tänka annorlunda). 

Oberoende, så ligger min poäng i det att lottobollarna påverkar oss redan innan vi hunnit ens få en start i livet. 


Nu till sak. Lärare och skolvärlden vill att du ska få goda betyg. Det är prestige för dem och ger dem feedback för sitt arbete. 

Jag hör ibland av eleverna, att den och den läraren tycker inte om dem. Det kan vara uttryck för vad som helst, kanske bara något att säga, när det inte gått så bra som eleven menat. Men om du tror att lärare inte vill att du ska lyckas, så kan det bero på dålig kemi mellan er, tidigare negativa händelser som du kanske inte ens är delaktig i (bråkiga äldre syskon, besvärliga föräldrar), eller lärare som inte borde vara lärare för att de överför sitt illamående på elever. 

Samma sak gäller dina föräldrar.  De vill att du lyckas, det ger dem plus i sitt fostrararbete som föräldrar. Om de inte vill eller försvårar din skolgång kan det bero på deras eget illamående, avundsjuka för din framgång eller maktbehov.



Det är trevligt med höga betyg som kommer lätt. Det kanske leder till stipendier, uppskattning av lärare och föräldrar och i förlängningen en bra studieplats. Problemet är att de lär dig inte om livet. Höga betyg betyder nior och tior i betyget just då, men det betyder inte nior och tior i livet. Det kan betyda att du har lätt att lära dig och får feedback på det. Du kan vara glad och känna dig nöjd just med den aspekten i ditt liv. Din utmaning kommer senare i livet, när du möter motgångar, inte får uppskattning eller misslyckas första gångerna. 

MEN tro inte att de som kämpar för  sjuan eller åttan (i skala 4-10) inte lärt sig något. De kan ha lärt sig att jobba hårt, kämpa trots dåligt självförtroende, de kanske måste hantera sin avundsjuka för dem som har det lättare. De får sin belöning senare, bara de inte ger upp. De väntar sig inte framgång, utan jobbar på. De kanske får belöningar på vägen, kanske inte.

Vad har den lärt sig som kämpar om femman? Att den är dålig, dum och lat eller? Hur är det med den som inte har skrivbord, dator eller lugn för att göra läxor? Där föräldrarna kommer och går, det finns ingen mat i skåpet, det skriks och skränas. 

Dina femmor, sexor, sjuor, åttor, nior och tior kan också vara resultatet av ett hårt arbete. Du kanske har kommit på en bra studieteknik och resultaten blir bara bättre och bättre. Du har lärt dig något som är viktigt i livet och något som du alltid kan ha med dig. Du kan ha lärt dig misslyckas först, sen att lyckas. Eller känt hur det känns att lyckas och fått blodad tand (blivit ivrig). Du kanske bygger en grund att stå på, där byggstenarna består av problemlösning, nyfikenhet, arbetsglädje, självdisciplin, inre ledarskap och andra inre känslor och egenskaper som berikar ditt liv.

Du kan ha få tian lätt, eller hedersomnämnandet, eller stipendiet, eller bonusen... 
Det är inte alltid rättvist, det kanske finns andra som också skulle ha varit förtjänta av det, det finns de som jobbat hårdare, som velat mer. 
Du kanske känner förväntningarna stiga. Du ska prestera mer hela tiden. Hålla omgivningen nöjd. Det blir omöjligt till slut. Du vill också vara vanlig någon gång, inte alltid underbarnet. Kanske dina föräldrar började leva genom dig och din livsuppgift blir att uppfylla deras önskan. 

Summa summarum

Jag brukar komma ihåg vad Piia Pantsu sa efter att ha vunnit en världsmästerskapstävling i fälttävlan. Hon hade tränat hårt, medvetet, satt allt på spel..

🏆  Sen satt hon hemma i soffan med pokalen på bordet. Var det för den där jag hade satsat allt? Gett upp allt annat. En tomhet infann sig och hon började gråta. * En sund fråga av en mycket insatt idrottare. Hon har senare studerat idrott på universitetet.


Bygg din egen väg för framgång så som du definierar den! Tänk att du vill stå stadigt när du nått fram. Vara själv nöjd!

Låt ditt eget ljus lysa

och promenera på den stig du själv valt. 

Amanda Audas-Kass kolumn i läraren nr 5/2019