Tara 26 år löshoppar

Det här är ett smakprov. Vi kände att vi måste avbryta det innan hon blev alltför ivrig, hon är ändå 26 år och hoppning har inte varit hennes grej.

Skötsel och utfodring av den äldre hästen

Tara 25 år.

Det finns inte så väldigt många källor kring skötsel och utfodring av gammal häst, så jag blev väldigt glad när jag såg att Hevosurheilu 21.9.2018 hade en artikel om utfodring av gammal häst.

För det första är det inte helt klart när en häst är gammal. Vi vet att shetlandsponnyer kan bli ganska gamla och även vissa ursprungsraser. Ändå hör man väldigt mycket om att unga hästar dör i kolik eller annat. Enligt Hevosurheilu anses en 18-20 årig häst som gammal, men en del kan visa ålderstecken vid 15-16 års ålder. Skötsel, användning och sjukdomar påverkar hästens åldrande och dens symptom.

Tara 26 år

Vissa hästar kan leva länge på normalt foder och jobba passlig mängd trots att de är ålderstigna. Efter att hästen fyllt 25 år så är det oundvikligt att hästen åldras och att den behöver ses om på eget sätt. Det som ofta märks först är att musklerna förtvinar och de är omöjliga att få tillbaka. Det bästa för hästen är regelbunden lätt motion, helst dagligen. Motion underlättar tarmarnas funktion  och matsmältningen hålls igång. En äldre häst kan ha samlat sand  i tarmarna under årens gång. Vår veterinär rekommenderade att Tara skulle äta Psyllium varje dag, samt Masch, linfrö och greenline. Vi misstanke om kommande kolik 1-2 dagar 500g psyllium, svälld linfrö och greenline. 

Tänderna börjar peka utåt och det kan bli svårare att bita av grässtrån och äta. Ändå är färskt gräs bästa fodret, den smälter bra och innehåller fukt. När tuggandet blir allt svårare, så minskar salivutsöndringen och magsäckens surhet kan öka. Tänderna skulle vara bra att kontrollera två gånger per år. Veterinären kan behöva RASPA tänderna två gånger per år. Piggar uppstår lätt, likaså kan mat samlas i kinderna, tänderna och t o m under läpparna.

På vintern är lättsmält, ungt torr- eller ensilagehö att föredra. Vi gav Tara den här vintern dubbelt mer greenline än tidigare. Vi ökade greenlinen till 6dl. Man kan ytterligare ge melass och hömjöl. Vi ger Tara upptill 3 dl (1,5-2 dl rekommenderas) rypsolja, när hon börjar magra på vintern. Täcke är också bra, för det tar mycket energi av en gammal häst att hålla sig varm. Tara är mycket ute, så hon behöver nog det lilla extra. Dessutom ger vi Tara seniorfoder för att tillgodose behovet av 0,4-0,6 % fosfor och kalcium i förhållande 1/1. Undvik dock fosforprodukter om du följer tidigare angivna rådet.

Vitamin C och B behövs för att tarmarna och levern. B-vitaminet påverkar hårremmen, hyn och avföring. V-vitaminet kan öka motståndskraften mot sjukdomar. Av antioxidanterna förespråkas A och E vitaminerna. En äldre häst behöver 1000ky/dag.

Seniorfodren på marknaden fungerar bäst på magra hästar. Om hästen är rund ska du undvika dem, samt om hästen har en njur- eller leversjukdom. En rund gamling behöver inte heller olja eller produkter som innehåller stärkelse.

Vändagspostning

2009 Saras kort av Tara och Bambi

Dagens tema blir spännande

Vi gjorde en film till Lillis blogg förra julen och tyckte det var roligt. I år ville Lilli att vi gör fortsättning, så det var vi med på med Caro 🎅🐎✨! Nu väntar vi med spänning på att Lilli ska publicera filmen på sin blogg.

Jag passade på att be Lilli fota mina tomtar :D

Det var ju länge sedan vi sist fotade med tomtarna, 14 år?

Photo shoot! Tara

Jag och Tara som nu är 23 år.

Vi beslöt oss innan lägret att någon gång ta lite mer satsade bilder på oss själva. 

Vi behövde lite mer tid på själva tagningarna och därför beslöt vi att en lägerdag är perfekt. Det var första gången vi testade i denna form, så vi lärde oss en hel del. 

Tidigare då vi försökte fotografera på kalaset märkte vi att "less is more".

Vi hade på förhand funderat ut plats/miljö, egna kläder och eventuelt smink, samt hästens utseende (manen, träns eller grimma, annan utrustning).

 

 

Det är Lilli som har det tekniska kunnandet av oss.

Mirella följer med vad vi gör.

Sosiaalipedagoginen hevostoiminta

 ITSESTÄNI

Kävin sos ped kurssin 2011 Ypäjän Hevosopistolla/Turun Yliopistolla 2011. Joskin olen sos ped hengessä tehnyt töitä yli seitsemän vuotta.

TAVOITERYHMÄ

Nykyään vedän eläinkerho nimikkeellä sos ped hevostoimintaa eri koulujen oppilaille. Kerhot voivat olla avoimia kaikille tai kohdennettuja riippuen tilaajasta. Tilaajina toimivat esim.  rehtorit, erityisopettajat, kuraattorit, oma opettaja, myös lapsen omat vanhemmat tai muu taho.

MEIDÄN ELÄIMET

Lapset ja nuoret tulevat meille kotiin Lietoon, jossa meillä on kolme eri-ikäistä suomen pienhevosta, kaksi cockerspanielia ja yksi pihakoira. Meillä on autotalli mistä on tehty satulahuone/harrastetila ja pieni talli. Kaikki eläimet ovat eri persoonia ja kohtaavat omalla tavalla lapset ja nuoret. Vanhin tamma on äidillinen ja turvallinen, keskimmäinen tamma kekseliäs ja nauttii liikkeestä, nuorin on kokematon. Niiden eri kehitysvaiheet antavat monta tarttumapintaa. Koirissa sama juttu, yksi osaa ottaa herkät lapset, toinen on itsevarma ja energinen, kolmas iloinen ja myös "erikoista" käyttäytymistä sietävä.

TOIMINTA 

Lasten kanssa teemme yleensä perusasioita, hoidetaan eläimiä, ratsastetaan, käydään kävelyllä luonnossa, nautitaan yhdessäolosta, syödään eväitä. Joskus kokeillaan eri juttuja, keppihevosratsastusta, agilityä, askartelua, käsityötä (tehtiin omat keppihevoset kaikille)... riippuen lapsesta ja tilanteesta. Tunne ja välittäminen ovat tärkeintä. Yleensä lapset ovat kerhossa 2-4 ryhmissä, joskus isommassa ryhmässä tai yksin. Pidän mielelläni myös käsityötuokioita lapsille jotka toivovat sitä.

HINNASTO

Hinnaksi on muodostunut 114 € kerta, 3-4 lasta, jos tarvetta avustaja koulusta mukana, kesto 1,5t. Yksittäinen lapsi 51 €/t + oma avustaja mukana jos tarpeen, kesto 1,0t. Minulla on myös satunnaisesti mukana omat avustajat, lääkäriopiskelija ja fysioterapiaa opiskeleva opiskelija. Hinnat sisältävät alv.

Och SAMMA PÅ SVENSKA :) 

På bete

Några kom-i-håg inför bete:

 

Val av plats

• Hur stort område är det fråga om? 
• Hur långt kan betet räcka? 
• Ofta räknar man med minimum på 1/2 ha per häst.
• Finns det el-uttag i närheten eller behövs ackumulator.
• Hur lätt/svårt är det att besöka hästarna?
• Hur få vatten till hästarna?
• Finns det faromoment i närheten? Trafik, vild-djur, bebyggelse eller nyfikna människor som kan mata hästarna med opassande föda? 
• Finns det vattenbrunn i närheten som leder till bosättning. Vattenbrunnens ägare kan ha önskemål om avstånd till hagen.

För mig är det optimalt om betet ger hästarna möjlighet att:

• vandra i kuperad terräng, 
• söka skydd under träd, ett djurskydd eller gå ut och in i stallet

     

Beteshagen

• val av el, vägguttag eller ackumulator. Hur ställa i ordning elen?
• val av staket; trästolpar, plaststolpar, 
• band... Hur många lager av band?
• portöppning
• saltsten 
• mineralsten (eller kommer hästarna att fodras dagligen med extra foder?)
• vattentunnor? Stora ämbar, badkar eller annat?
• varningskyltar för el
• finns det skydd för hästarna; djurskydd, skog eller skogsdunge. 
• Finns det möjlighet att sköta en sjuk häst i närheten?
• ev. varning för att mata

Förbered hästen för bete

• vänj hästen vid grönt gradvis. Vi brukar starta med att hästarna får äta lite grönt nästan varje dag hela maj. 
• Ta reda på hästens historia gällande hälsa. Finns det ökad risk för kolik eller andra sjukdomar? Hurudant bete passar bäst, magert eller rikt? Ökar t ex kolikrisken med vissa växter? Vi har finska hästar av ponnystorlek som äter ponnyportioner även om de räknas som hästar.
• Kommer hästen att vara i stor flock med många främmande hästar eller med sina närmaste kompisar. I stor flock önskar vi att alla hästarna är utan skor (åtminstone bak)
• Hovarna kan vara bra att ses över innan betet

Första veckan på bete

• I år valde vi att låta hästarna beta på en del av hagen, inte hela, från början. Med detta strävade vi efter att påbörja betet försiktigt och undvika att hästarna trampar ner hela betesområdet i sin sökning av godbitar i gräset. Detta lyckades bra i år. Hästarna var mycket sparsamma med betet och till exempel bajsade bara på ett ställe i hagen.  Vi ökade sedan hagens storlek gradvis.

 

Första dagen på bete

• Vi planerade första dagen så att vi tänkte noga efter i vilken ordning hästarna fördes till hagen. Vi hade inte möjlighet att föra alla på en gång. Vi valde att ta äldst och yngst först, mellan sist. Detta visade visade sig fungera.

• Hästarna kan bli väldigt hoppiga och glada när man för ut dem första gången. 

 

Att lämna hästen i hagen

• Om vi är flera så gör alla följande på samma gång. Vi väntar tills alla är klara!
• 
  

1. Vänd hästens huvud mot porten. 
2. Be den sänka huvudet och lugna sig.  Ta loss grimskaftet. Håll fortfarande i grimman och vänta på att de andra fått loss grimskaftet.
3. Släpp hästarna fria och ta ett steg bakåt mot porten.
4. Detta för att människan ska hinna bort ur vägen innan hoppandet börjar :) 
5. Det blir också en fin vana senare, hästarna lär sig att inte rusa, utan stannar och väntar på att få gå

Att hämta hästen från bete

Några betesbilder tagna av Li under hästverksamhetslägret 2014:

Vi för hästarna på höstbete