Snabbgott till kaffet

Äppelrutor

225g smör eller margarin
3 ägg
3dl strösocker
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl nypressad apelsin el. äppelsaft

Garnering och fyllning

lättsötad fruktmos

1. Smält matfettet och låt det svalna. 
2. Klä en långpanna med bakplåtspapper
3. Vispa äggen skummiga. Tillsätt sockret och fortsätt att vispa till en luftig pösig smet.
4. Blanda ner det smälta svalnade matfettet. 
5. Blanda samman mjöl, bakpulver och vaniljsocker. Tillsätt blandningen till smeten omväxlande med apelsinsaften. Bred ut smeten i långpannan.
6. Grädda kakan 6-8 min. i 250* ugnsvärme tills kakan höjt sig och fått fin färg. Tag ut den och sockra halva ytan. Låt kakan ligga kvar på papperet och kallna.
7. Dela den sedan i två halvor. Bred den osockrade halvan med lätt sötad fruktmos, lägg den andra halvan över. Skär kakan i fyrkantiga bitar.

Kräver jag för mycket eller för lite av mig själv?

Hur vet jag om jag jobbar på mitt yttersta eller presterar under ribban? Ibland kan det vara svårt att se själv hur man presterar, för man inte känner sig själv tillräckligt bra eller helt enkelt inte lyssnar på sig själv. Ibland kan det se ut som om man inte gör tillräckligt, medan man själv tycker att man försöker och kämpar.

Det finns flera färger i livet

Som handledare blir jag ibland fundersam när en elev inte verkar reagera på instruktioner överhuvudtaget. Är det fråga om att hen inte förstår mina instruktioner? Förstår hen, men får inte kroppen att reagera enligt tanken? Är själva instruktionen eller uppgiften för svår? Spänner sig hen p g a yttre omständigheter eller är hen bara trött och har svårt att koncentrera sig själv? Tolkar hen mina instruktioner på ett annat sätt än de är avsedda eller genom ett eget filter av tankar?

Till följande analyserar jag några vanliga tankemodeller som filtrerar hur vi behandlar yttre information. Det är viktigt att inte värdera filtren som bättre eller sämre. Det viktigaste skulle vara att känna igen sig själv och försöka bryta filtret som hindrar den egna utvecklingen. Filtret kallas också att sensurera sina tankar, inom ramen för det egna filtret. Man sensurerar information som inte passar inom ramen. Sensuren innebär en ovilja att se och behandla sitt problem. Om jag säger åt mig själv att jag är usel på simning, så kommer jag att förhindra mig själv att ta första steget för att jobba med mitt obehag för simning. Hen ser problemet med simning som statiskt, som ett fakta, medan omgivningen ser det som oförmåga att ta itu med problemet.

Om jag genast gav upp, så skulle jag aldrig lära mig gå.

Person med en idealistisk syn på sig själv

Hen mår bra när hen lyckas, men tar misslyckande väldigt personligt och accepterar det inte och blir deppig. Hen kräver perfektion av sig själv och andra. Hen skyller sitt dåliga humör på andra och ser sig själv som offer för andras beteende (hästen gör hela tiden något fel, det är inte mitt fel/dålig häst).

Ett förenklat exempel är när ryttaren, egentligen ekipaget (häst och ryttare) lyckas, så är ryttaren mycket nöjd. När en uppgift inte lyckas är det hästens/föräldrarnas... fel. Om ridningen länge känns kämpig så blir ryttaren deppig, ser bara hästens fel. Om jag hade en bättre häst skulle jag rida på svår-nivå.

Om jag inte kan rida perfekt eller med wau effekt så vill jag inte rida alls. Om jag inte har något perfekt och säga så är det bättre att jag är tyst.

Om du är väldigt krävande i förhållande till dig själv och andra, försöker du;

• upprätthålla en idealistisk bild av dig själv
• ställer du dig på högre platå framför andra
• upprätthålla din diagnos 
• blunda för det patologiskt nedbrytande i ditt tankesätt
• hindra dig att vara verksam och aktiv
•  

Stel person

Ser problemen, men kan inte lösa dem.

Nervös person

Tänk om! 

• jag faller av, 
• stöter mig,
• hästen snubblar, 
• jag inte kan, 
• hästen blir rädd för blåst, snö, regn,

upprepar negativa scenarior för sig själv.

Envis person

Hen har svårt att ändra sitt beteende. Skalan av beteende är väldigt snäv, rider t ex med långa/korta tyglar och förmår sig inte att söka en jämn kontakt till hästens mun. Skänkeln ör slö, tjatig eller hård. Personen har svårt att hitta en skänkel som är i kontakt med hästen.



Fraser som hen upprepar.  

"Jag är bara sån att jag..."
Jag är bara sån, jag kan inte göra något åt det.  (Lättvindig, accepterande, är inte intresserad av att pröva andra sätt att tänka).

"Jag så dålig och dum, när jag inte ens fattar det här".
(Arg på sig själv, tar skulden för hela situationen, är så arg på sig själv att hen inte ser andra lösningar på problemet).

"Den läraren är jättedum. Jag vägrar gå på hens timme" (vill inte ha att öra med någon som sett mina svagheter (=det jag uppfattar som mina svagheter).

"Det här problemet beror på min diagnos xxx, så jag kan inte...". Hen intellektualiserar sitt problem som givet utanför sig själv, konstaterande. Är inte intresserad att diskutera orsaker, situation, möjligheter eller planera en inlärningsprocess. Problemet är  diagnosen, inte jag.

"Jag är så nervös att..." Hen låter nervositeten ta övertaget. Vill inte se nervositeten som en självproducerad tanke. Tror själv på farhågorna och kallar till slut på dem genom att övertyga sig. "Jag är så nervös för jag kommer att falla av". Hen är till slut så nervös att tankeverksamheten koncentrerar sig på faror, kroppen blir spänd och sinnet okoncentrerat, vilket ökar på hästens nervositet och risken för oväntade situationer ökar.

"Kan vi ta det i morgon, jag skulle inte riktigt orka/hinna nu". Hen är ointresserad och skjuter upp saker.

Sen finns det ännu ett tankesätt där man har en mask och all energi går till att hålla en mask, att inte visa några som helst känslor för andra.

(c) Lilli

Märker ni hur invecklat det blir? Man tänker att man gör sitt bästa/försöker/kämpar, men så länge man jobbar inom sin sensurerade ram, så kommer man ingenstans. Ju mer du kämpar i gyttja, destu längre sjunker du. Du behöver vidga dina vyer, ta in nya sätt. Alla sätt lyckas inte genast. Utan man fortsätter och fortsätter att försöka på nya sätt. Det kallas att få erfarenhet!  Förlåt dig själv för att du inte är perfekt. Att straffa sig själv, känna skuld, hat, döma sig leder bara till hjälplöshet. All energi slösas på nedvärdering av sig själv, när samma energi kunde användas till att lösa problemet.

(c) Lilli

Inspirationskälla:
Anteckningar från Markku Lyyras föreläsning på finska arbis -93.

Uppdaterad 2017. Goda rutiner i djurklubben

Detta inlägg publicerades första gånbgen 2015, men är så bra att jag önskar att alla läser den. Taxi delen kan bytas ut till skjuts.

I dag funderade vi med Cata och Sigge hur viktigt det är att planera på förhand, likasom att komma överens hur man gör. Om du bara börjar ta in hästarna utan att diskutera med de andra på stallet så kan det bli kaos.  

Det är bra att vissa grundsaker fungerar bra. På så vis kan vi göra mycket mer. Om all tid går till att lösa problem p g a att deltagarna inte samarbetat, så kan vi inte göra så speciella saker. 

Några goda råd :D

• Håll hundarna kopplade på gården
• Kolla din utrustning innan du går in i stallet
• Lär dig binda upp hästen i boxen
• Planera hur du gör innan du tar in hästarna
• Planera och kom överens om allt annat också
• Ta som vana att alltid städa efter dig och lägga sakerna tillbaka på sina rätta platser  

Ett exempel på hur en bra planerad djurklubbsdag kan gå till:

Vi väntar lugnt på taxin. Vi kollar att alla är med och frågar efter om det är någon som inte kommit. Om någon har svårigheter med säkerhetsbältet, så hjälps vi åt eller ber chauffören om hjälp. (Vi bryr oss om varandra i klubben). Vi hälsar glatt på taxichauffören, men stör honom inte i trafiken.


När vi kommer fram så klär vi på oss ytterkläder ifall vi tagit av dem, kontrollerar att inga vantar, mössor eller telefoner blivit kvar i taxin. 
 
Om hundarna väntar på oss går vi emot dem. Vi tar en hund, det spelar ingen roll vilken! (Vi litar på att alla djurklubbens hundar tycker om oss alla. Vi behöver inte gräla eller reservera dem. Vi försöker alltid att se till att det blir rättvist i längden. Vi övar att göra saker i tur och ordning. När din kompis har Agnes, så låter du henne njuta av Agnes sällskap i lugn och ro. Du vill ju själv också kelas med henne i lugn och ro när det är din tur). Vi ser till att alla är kopplade och tar me dem i klubbrummet. Vi talar lugnt med varandra för vi vill inte stressa djuren. 

 I klubbrummet tar vi fram vår egen utrustningsväska. I väskan har vi kläder som förvaras i stallet för att vi kanske har någon allergiker hemma eller bara vill ha stallkläderna på stallet. (Det skulle vara bra om alla hade namn på sin påse). När vi alla har egna påsar blandas inte vantar ihop med andras och är lätta att hitta. Om du har en allergisk familjemedlem (eller annars bara) så ta en ren påse med att förvara skol/hemmakläderna/telefon m m i medan du är på klubb. Detta underlättar att hitta dina saker när du ska hem. Då vi har mellanmål med äter vi lugnt. Hundarna får inte hoppa upp i famnen då. Hundarna har blivit vana med kommandot "alas". Observera att de aldrig tigger vid matbordet inomhus... så varför skulle de göra det i klubbrummet då? Smycken och sandaler hör inte till stallet. Lämna dem i din väska.

Innan jag går till stallet, tar jag en liten check:

• hjälm
• skor/stövlar 
• handskar
• säkerhetsväst

I djurklubben förstår vi att djur måste skötas bra. När vi väljer att ta en häst eller hund, väljer vi också att ta ansvar för dem. De väljer ju inte oss. Vi är med i klubben för att vi tycker om att sköta djur, vill förstå dem, vill lära oss att kommunicera med dem, trivs helt enkelt tillsammans med dem. Det tidigare är viktigt för att bli en bra ryttare. När man lär sig att förstå hästen  som djur har man lättare att förstå vad som väntas att man gör på ryggen också.

Ett rent och snyggt stall är a och o för hästarnas hälsa. När saker har egna platser så är de lättare att hitta och minskar olyckor. Grep som har taggarna utåt kan fastna i svansen när du leder din häst, borstar dammas i boxen, hästen kan stiga på en kvarglömd hovkrats, hästen kan få foten i väskans handtag... för att inte tala om försvunna handskar, hjälmar som stöts till... Sätt alltid utrustning där de ska vara. Kläder och hjälmar förvaras aldrig på golvet. 




Om det behövs så startar vi med att mocka ut boxen. Vi tar ett grep och skottkärran till hjälp och sållar bland torven.  Vi tar bort  "bollarna" (dynga) och svarta fläckar (kisi) genom att skaka lätt på grepet. Vi vill ju att torr torv får bli kvar. Om hästen har bökat och buffat torra torven längs väggarna, så drar vi det mot mitten. Om det behövs tar vi ny torr torv och häller i mitten på boxen och sen slätar vi ut toppen av torven. Kom ihåg att ta mockningen som styrketräning :) Använd mag-, rygg- och lårmuskler i arbetet. Försök att inte göra alltför vridna rörelser. Kom ihåg att lämna grepet med gaffeln mot väggen. Kolla att alla andra saker också är vändna mot väggen. På så sätt fastnar inte redskapen så lätt i dig eller hästen när ni går förbi.

Våra hästar får ofta lite hö innan arbetet. Vi brukar ta lite hö och sätta färdigt in i boxen. Vi sätter höet åt alla till vänster i boxen. Ofta hänger det ett grimskaft färdigt vid platsen. Vi har funderat ut hur hästarna skall stå för att de ska få matro. Ingen kompis som tittar över kanten... Ta höet från balen och dra presenningen över för att skydda det. Om det regnar kan höet bli dåligt.. Hästar får väldigt lätt magsår med tom mage. Hö är som bomull i magen, men de får förstås inte äta sig proppmätta, ge bara ett mellanmål. En famn räcker.

Jag kollar att vattnet är ok. Det är inte roligt för en häst att gå på jobb hungrig eller törstig.Den kan försöka äta snö om den är törstig. Oberoende så har den svårare att koncentrera sig.Är vattenbunken ren och fylld med fräscht vatten. Om inte, så fyller jag den. Det räcker med 1/3 vatten. Våra hästar är lekfulla ibland och buffar bunken eller så kan den falla när de rullar. Om bunken inte är helt fylld, så är skadan inte så stor och hästen behöver inte vila i blöt torv. 

Att ta in hästarna. Hos oss går hästarna i flock. De har en stor rastgård med varierande terräng, vilket gör dem alla gott. De får röra sig mycket, marken är ojämn och intressant, träd är roliga att gnaga på, men skyddar också för solgass, snö och blåst. Det är också behändigt för oss att vi kan ta in dem i stallet direkt ur hagen, i stället för att försöka hämta en i gången, hålla de andra i hagen medan vi öppnar porten, aktar elen osv. (Vilket är bra att öva ibland ändå, ifall det skulle behövas). 

Nu funkar det bäst så att vi tar fram tre grimskaft (alla har förstås hjälm, stallskor och handskar). Du behöver kunna dragknuten! Vi bestämmer på förhand vem som tar hand om vilken häst. Mirella kommer nästan alltid först till dörren (hon är nyfiknast). Den som tar henne sätter fast grimskaftet, i den ring som finns i grimmans nosrem, under mulen, redan vid dörröppningen och går på hennes vänstra sida in i boxen och knyter fast. Likadant med Bambi. Gå på vänstra sidan, led henne in i boxen så att du går in först till vänster, sväng fötterna mot bindningsstolpen (Varför rikta tårna mot hästen? Det är som att uppmana "Stig på mina tår"). Knyt fast Bambi. Den som tar hand om Tara hämtar henne eller det vanligare, håller upp boxdörren så att Tara kan själv gå in i boxen. Sen går man och fäster grimskaftet i grimman. Lugnt och målmedvetet.


Ibland har våra hästar ett täcke på sig. Man tar av täcket så att man börjar bakifrån. Kontrollera om det finns ett svans- eller benband. Lösgör gjorden och till sist bogspännet. Om hästen skulle ta ett steg framåt så hamnar inte täcket på bakbenen, vilket skulle kunna leda till att hästen blir skrämd. Det är bra att lära sig göra det så här från början, för det funkar på alla hästar, även om det verkar onödigt på lugna som Tara, men som övning är det inte det. vädra täcket och häng upp det på en ställning. Om den är torr kan du vika ihop den.

Ryktning

Ställ ryktväskan så att den inte är i vägen när du är klar. Helst i hyllan! Lämna den inte inne i boxen eller utanför någon boxdörr. Hästen kan stiga på den och bli rädd eller så kan du själv snava över den.

Sadling

Tränsning 



Kapson

Longeringsbälte


Att leda ut hästen ur boxen. (Kom ihåg att låta hästen dricka innan ni går ut). Kontrollera att stigbyglarna är uppe (de kan fastna i dörrhandtag eller annat om de hänger och slänger). Ställ dig på hästens vänstra sida i boxen. Ta tyglarna i högra handen och tygeländan i vänstra. Om du har ett spö, håll den i vänstra handen. Om hästen har bråttom ut, be den backa ett steg. Människan går alltid först ut/in genom dörröppningar. Ge kommando och titta rakt fram och gå ut. Om du leder ut hästen i grimma och grimskaft, snurra aldrig grimskaftetr runt handen. Om hästen gör ett hastigt ryck kan dina fingrar råka illa ut. Om du går ut från gården sätt alltid ketting över nosryggen och fast i andra kinden.


Om du behöver sätta på eller ta av kläder under ridningen, be någon hålla i hästen. Var annars också försiktig. Någon häst bryr sig inte ett dugg, någon kan hoppa till. 

Hästar är flockdjur. De följer noggrannt med hur andra reagerar eller beter sig. Lystrar en häst till något, lyfter huvudet, riktar öronen mot ljudet och lyfter på svansen, så är resten av flocken beredd på att någonting är på gång. Hästar är som fåglar, när en flyger iväg så gör alla andra det också. Jag brukar tänka att jag skapar en mini-flock med hästen när jag rider. Jag försöker få kontakt med hästen genom halv-halter och olika uppgifter. Tänker att det finns en skyddande boll vi är i, dit inget yttre kommer igenom.

....

Rutiner efter träning



Om du ridit med sadel, lyft upp stigbyglarna redan ute (på ridplan eller på gården). Lösgör sadelgjorden ett, två steg.

Lyft tyglarna över huvudet. Ställ dig igen på vänstra sidan. Ta tyglarna i högra handen och tygeländan i vänstra. Om du har ett spö, håll den i vänstra handen. Om hästen har bråttom, be den backa ett steg. Människan går alltid först ut/in genom dörröppningar. Ge kommando och titta rakt fram och börja gå.  

Gå till vänster i boxen och låt hästen gå runt dig. Ta av tränset och sätt grimman på. Häng upp tränset på kroken utanför boxen. Lösgör sadelgjorden från hästens vänstra sida. Vik den över stigbygeln. Lyft sadeln och häng den på sadelställningen utanför boxen.

Rykta hästen.  Sätt tillbaka ryktväskan i hyllan. Släpp loss hästen. Lås boxdörren. Sopa golvet. Kolla att allt är ok.

Ta tränset över armen, sedan sadeln i famnen. Häng upp sadeln i sadelkammaren med framsidan mot väggen. Om voilocken är fuktig, så behöver du ta loss den och hänga den på sadeln med fuktiga sidan uppåt. Om den är våt behöver den tvättas eller vädras och torkas.

Tvätta betslet med vatten och torka med handduk.  Paketera tränset. Häng upp det i sadelkammaren.

 Byt om dina egna kläder. Kontrollera att du har telefon, hemnycklar och annat med dig innan du åker hem!






 

KÄNSLOR

HÄRLIGA OCH JOBBIGA PÅ SAMMA GÅNG

😁😂😅😉😋😌😍😓😒😐😏😩😢😲😱😰

Hittade några tidningsklipp (Suosikki, årskalender 2011)  i mina gömmor som fint ger oss möjlighet att tänka hur vi kan ta vara på känslor för vår egen utveckling.

Först, även om vissa känslor ibland känns jobbiga så

• ger de oss viktig information
• ger olika färger till livets trasmatta; rött, svart, orange, grönt...ljusblått... rosa
• färgerna stärker varandra, om alla dagar är lika känns allt grått?

Känslor är nycklar till självkännedom. De berättar för dig vad som är viktigt, hur du mår, vad du inte tycker om och genom känslor kan du sporra dig själv (eller ta ner dig).

Känslorna berättar vad som är viktigt för mig.

• För vad är du avundsjuk?
• Vem är du avundsjuk på?

Vi är avundsjuka för oss viktiga saker. Avundsjukan kan hjälpa dig att förstå vad du egentligen skulle vilja åstadkomma.

Det finns ett ordspråk som låter: "Surt sa räven om rönnbären". Räven nådde inte upp till rönnbären och bestämde att de säkert smakade surt. Ibland kan vi säga oss att vi inte vill nå något som vi egentligen vill - jättemycket.

Ta vara på stinget av avundsjuka och vänd det till konkreta mål.

Ovanstående gäller också svartsjuka. Svartsjuka berättar vem du tycker om. Det är lätt att ta för givet att förälskelse eller kärlek kräver den andra parten. Men varför inte förenkla. Du kan tycka om någon utan krav på att den andra ska tycka tillbaka. Jag brukar säga om Agnes, vår cockerspaniel, att hon har kärlek så det räcker för alla när barnen frågar vem hon tycker mest om.

Negativa känslor

berättar om att förhoppningar och realiteter inte är  harmoni utan att det råder en konfliktsituation. Ta vara på negativa känslorna, använd kraften som de väcker för att förändra situationen. Ilska kan hjälpa dig att agera, men det finns sund ilska som får dig att göra goda val och negativ ilska kan göra det värre för dig. Alltså använd ilska som ENERGI.

Positiva känslor

som förälskelse, att tycka om, känna sig accepterad som man är lösgör energi och hjälper oss att vara sociala. Gå dit var lyckan bor💓

Du kan påverka dina känslor!

Negativa tankar kan få dig att koka och bli oproportionerligt arg. Positiva tankar kan få dig att le.

Vi ryttare behöver få tag på den papegojan vi har på axeln som babblar negativa tankar om oss. Hästen förstår inte de spänningar vår kropp överför på den och kan tolka det som att det finns ett monster i närheten. Det spelar ingen roll vem eller vad du är frustrerad över, hästen känner det likadant. Så är det dig själv, en kompis, en händelse, ... som du är frustrerad på.

Försök inte fly dina känslor, för då jagar de dig. Stanna upp, "lyft katten på bordet", lyssna och bestäm om papegojan har hittat på eget eller?

"Hästflickor"

Vad gör hästgalna flickorna  på stallet egentligen?

• Gosar med hästarna?
  Pratar strunt?
  Spatserar i blänkande stövlar, vita byxor och med strass i hjälm och spö?

Kanske  det också, men hästsporten är nog en av de tuffaste sporterna om man tänker efter. Det gäller inte bara dig, utan också 500-900 kg kraft och muskler som du behöver få på din sida.
Det gäller inte bara ditt leverne, din sportighet och dina skador, utan också hästens.

Om du endast vill gosa med med en häst, kommer du att bli abrupt väckt när du kommer till stallet. Det är massor som behöver göras:

•  Mockas, först gör du rent i boxen, sen ska en tung skottkärra tömmas i gödselstacken som ofta nås via en eller två plankor i uppförsbacke. Föreställ dig en skottkärra med gödsel som du buffar längs med två plankor. Det börjar lätt vingla när man fasar över risken att hela mockningsarbetet snart faller omkull och du får starta om. Steget värre är ännu om det regnat dagen innan och frusit på. 
• Alternativt, om du vill du vara ekologisk och förbränna gödsel till mylla som används i trädgårdslandet. Då behöver du sätta dig in i komposteringens regler. Gödseln ska svängas flera gånger för att brinna jämnt och få kål på dåliga bakterier.
• Sen hämtar du ny torv, eventuellt slår du på torven som frusit med en järnspade eller bär 14-25 kg säckar med strö till boxen. Sen ska ströet fås ur påsen utan att säcken går sönder, du  ska ju som ekologiskt täkande person förstås återanvända påsen. Du sparkar och slår i påsen för att lösgöra torven. Har du adrenalin kvar så urladdas det senast nu. 
• Det skulle också vara bra att sopa nu, innan hästarna kommer in eller vattnet är på plats. Du vill förstås inte att hästarna ska få damm i lungorna eller få smutsigt vatten.

  

  Vid dethär laget svettas du kanske redan, men det är bara början. Ledningen till vatten automaterna frös vid första minusgraderna på hösten. Alltså fyller du 10 l hinkar med vatten och bär ut dem ut i boxarna. Kom ihåg att använda hela kroppen för att inte få skador.
  
  Vad ska hästarna äta då? Höet har blivit dåligt p g a den eviga fukten och varma vädret, skräp fanns det också i de 500 kg tunga balarna och en av dem hade fått hål i plastet. De balarna kan inte användas, hästens mage är känslig. Vad ska jag ta mig till med allt förstört hö? Kan man bränna höet. Prövar men det funkar inte. Det röker en hel dag, men hömängden minskar inte. Måste väl komposteras då. Jag fyller skottkärra efter skottkärra till bristningsgränsen för att samla höet på ett ställe där det får komposteras. I år var det rekord 2000 kg förstört hö. Det flyttar man inte på under en dag. Har aldrig räknat hur många skottkärror det blir av en bal 500 kg hö. Men många blir det.
  
  Som tur är nya höbalen bra. Jag fyller hela skottkärran och delar ut höet i boxarna. Jag suckar av lättnad. Lättare saker framför. Jag samlar ihop hästarnas matkoppar, diskar dem helst och märker att mineralen är slut. Raska steg till bilen. Tur att jag kom ihåg att köpa mera igår. Säcken väger 25 kg. Jag bär den på axeln för att tömma den i en metallhink med lock. Jag vill ju inte locka möss flera gånger. Senaste vinter hamnade jag att kasta 25 kg förstörd havre, som jag förvarat i en plastlåda med lock.
  
  Jag delar ut mineraler, bröd, äppel och morötter. Sätter kopparna på plats och kallar på hästarna. I stora stall kan det vara långt till hästarnas rastgårdar. Jag kämpar med elstaketet och hästen är rädd för den. Jag försöker vara snabb för att hindra att de andra hästarna hinner ifatt oss och vill också ut. Jag hinner just och just. I samma veva släpper jag av misstag mitt grimskaft och min häst rusar iväg till en grästuva. Nå, det kunde vara värre. Min häst kunde rymma, rusa till stallet, förvilda andra, krocka med en bil... Nu gäller det att vara slug för att få upp hästens huvud så att vi kan gå in. Som tur har jag mina knep. 
• Kommer att tänka på min försäkringssituation när jag i mitt inre ser hästen krocka med en bil eller stiga mig på foten. Svär för mig själv, att jag aldrig lär mig, att jag kom med flip-flops till stallet. För sent nu att vara efterklok. Lovar att om jag klarar denna gång så kommer jag aldrig att glömma stallskorna mer.
  
  
  
  I stallet binder jag upp hästen, byter skor och tar fram all utrustning. Oj så lerig min häst är. Ryktar och ryktar, tio drag på alla ställen. Axlarna värker. Som tur kom jag ihåg att använda vänster och höger hand. Lyfter upp hovarna och märker att leran torkat fast. Det finns små stenar mellan skon och hoven. Håller i hoven trots att kallsvetten rinner. Sätter ner hoven överdrivet utstuderat för att inte bli påtrampad. Nästa hov ser mjuk ut. Strålen mår inte bra. Putsar och tar fram tjära för att sköta den. Nu har min häst tröttnat på att skötseln tar så länge och vi diskuterar en stund innan den tredje hoven lyfts.
  
  Dags för sadling och tränsning. Hästen rör sig otåligt i boxen och jag håller hårt i den skitdyra sadeln. Ursäkta mitt uttryck, men den är dyr.  Tränsar och hästen kastar med huvudet. Jag andas djupt och lugnt, tar ett stadigt tag om mulen och voila nu lyckades jag få in betslet i munnen. Jag spänner sadelgjorden och blir nypen på benet.
  
  Nu går vi ut på ridbanan. Jag och hästen behöver värmas upp. Jag har egentligen jättevarmt redan, men är lite spänd i musklerna och försöker få blodcirkulationen igång. Ridningen försvåras om jag är spänd i musklerna. Nu kan jag spänna sadelgjorden ytterligare. Lat som jag är hittar jag på att hästen får följa mig medan vi bär långa tunga bommar och stolpar på sina platser. Tänkte hoppa idag men märker att det finns gropar på plan. Tar fram grepet och jämnar ut ett stort område framför och bakom hindret.
  
  Äntligen får jag sitta upp. Förlänger stigbyglarna från ryggen. Hästen vandrar iväg när min fot dinglar framför sadeln. Jag försöker stanna den. Samma igen.
  
  Så börjar jag rida enligt min plan. Flämtar redan vid lätt trav. Vad ska dethär bli till?
  
  Mörkret kommer, sitter av och går med hästen till elkontakten och sätter på belysningen. Sitter upp igen och fortsätter. Hästen hoppar till när den ser sin egen skugga. Jag försöker följa med skutten, för att inte ramla av.
  
  Jag skrittar, travar och galopperar. Mina ben är tunga och jag orkar inte stressa trots att min häst är tittig. Något bra med att trötta ut sig fysiskt innan ridningen. Det börjar regna. Jag blir genomblöt, men det kan inte hjälpas.
  
  Efter ridningen tar jag bort utrustningen, låter hästen dricka och ryktar den torr. Nu är det min tur att få torra kläder på mig. Jag byter om i en fuktig och kall stallkammare. Kollar att allt är bra, sätter mig i bilen. Är mycket trött och lycklig. Allt som stressat under dagen är glömt.
  
  Sätter mig ner på soffan för en stund innan jag ska i duschen. Skriver upp punkter för vad som behöver göras inom närmaste tiden. Somnar. Vaknar på soffan vid tretiden på morgonen. Stel i musklerna och har svårt att gå. Jag som skulle i duschen och skulle stretcha efteråt. Alla lampor är tända, myror i tv och hunden har kissat inne. Somnade visst utan släppa ut den på kvällen.
  
  

WHHHAATTT!!!!

Nä, ingen kondition behövs i hästsporten. Nä ;)

Vad tränar en "hästflicka" egentligen?

Ledarskap

"Dutti-duttar man med en häst ligger man på sjukhus inom tre sekunder.... Man måste vara den som bestämmer" http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Samarbete

"Men om man bestämmer för mycket så tycker inte hästen att det är kul,...Ledarskap handlar om samarbete".  http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Ansvar

"Får hästen för mycket mat, så att den håller på att bli tjock? Eller för litet, så att den blir för smal? Man har ju ansvar för en levande varelse". http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

  På dörren i klubbrummet i Hedemora står det: "Belöningen för ett väl utfört arbete är ett väl utfört arbete".  http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Fysiskt arbete

–"Mockningen är inte alltid så kul, ... Det är ganska tungt och luktar inte så gott, men det måste göras. Varje dag, varje vecka". http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer
.


Det är inte konstigt att forskning visar att stallet är en plantskola för kvinnliga ledare. Tidiga mornar och tydliga rutiner, självkänsla och samarbete, skit under naglarna och en mjuk mule under handen. http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer


 Det sägs att 70 procent av kvinnliga svenska chefer har en bakgrund i stallet.
 http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Inspirationskällor och källor

 http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Miten valita hyvä ja itselleen sopiva suomenhevonen?

Lueskellessani Hevosurheilun (nro 62/2017) artikkelia "Kovuutta juoksijasuvuista" huomasin kuinka hyvin ja ytimekkäästi haastateltavat Arto-Pekka Heino ja Maija-Riikka Pellikka summaavat hyvän suomenhevosratsun.  Yhteenveto on omani

Hyvä koulukilparatsu:

• yleisilme urheilullinen
• rakenne
• pään ja kaulan liittymä kevyt
• yhteistyökyky
• hyvä laukan laatu
• ryhdikäs ylämäkeen rakentunut, kantaa itse etuosansa
• herkkä, samalla voi esiintyä jännittämistä, tuijotusta ja pelkäämistä

Hyvä estekilparatsu

• yleisilme urheilullinen
• rakenne, pitkät kestävät jalat, kaulaa, kompakti runko ja syvyyttä.
• yhteistyökyky
• hyvä laukan laatu korreloi usein hyppykyvyn kanssa, mutta ei aina
• ryhdikäs ylämäkeen rakentunut, kantaa itse etuosansa
• estehevosella estesilmä ja sisäänrakennettu halu hypätä
• hyppykaari sisältää liitovaiheen esteellä. Ei vain ylös ja alas.
• osaa pysähtyä ja olla sopivan rohkea mutta ei uhkrohkea

      Suvut:

• Kihin-Muisto (kuumia), Joihuri (hyvä laukka), Teme (herkät ja hyvin hyppäävät), Patrikin suuntaiset Vieskeriläiset, Suikkulaiset (vahva luonne)
• Ravisukuiset tuovat osittain kovuutta, mikä onkilparatsulle vaan hyvä asia

Hyvä harrasteratsu 

• palvelualtis
• kiltti
• voi olla työhevosmaisempi, massiivinenkin 
• voi olla vaatimattomampi ravi ja laukka

Älä pelkää ravisukuisia tai entisiä ravureita. Ovat usein käsitelty ammattimaisesti nuoresta asti, matkustaneet ja nähneet paljon, mutta ei tietenkään voi varmuudella sanoa.

TOMATSALSA

Idag testade jag att göra tomatsalsa själv i stället för att handla färdigt och oj det var gott och fräscht!

Du behöver:

• 1 bifftomat eller två vanliga tomater
• ca. 5 cm gurka
• 1 liten rödlök eller halva av stor
• 1-2 vitlöksklyftor
• 0,5-1 msk rödvinsättika (jag hade bara vanlig ättika)
• 2 msk finhackad basilika, koriander eller persilja (jag testade basilika)
• 1 msk söt chilisås
• 1 tsk socker eller honung

1. Dela tomaten och skär ut hårda "rot"delen. Hacka tomaten och gurkan i små bitar. Likaså löken och vitlöken. Sätt i skål.
2. Rör i ättika, örter, chilisås och socker.
3. Låt stå en stund.
4. Bjud med hamburgare, tortillas, tacos eller grillad kött eller fisk.

13.9.2017 Jag hade lite bråttom så jag värmde butikens hamburgare och satt salsan emellan. Hamburgaren lyftes till nya sfärer. Någongång ska jag testa med hemkat bröd och självgjord hamburgerbiff, samt klyftpotatis av egna potatisar.

Emma första gången ut! Valpklass BOB

Sagobackens Emma from Highbury 8 months (Manacas Swept Away & Elmers Goldmine Easy Friend). BOB puppy in Turku 12.8.2017 all breed show, judge breed specialist Roxana Opris

En stund om dagen

Att göra något smått varje dag som mig framåt mot mitt mål

När jag påbörjade min forskarutbildning på Åbo Akademi höll Ped.dr Sven-Erik Hansén introduktionsföreläsning till oss nya forskare. Han sa många tänkvärda saker, god föreläsare som han är. Men det som passar in i detta sammanhang, är att han uppmanade oss forska en kvart om dagen, om vi inte hann mer. På det sättet skulle vi hålla oss "inne" i ämnet och inte efter pauser behöva börja om från början, vilket tar oerhört med tid i skrivskedet.

Samma tanke hade väl dessa pedagoger som introducerade "en kvart om dagen" till föräldrar. Meningen var föräldrar skulle läsa högt för sina barn. Ingen förälder kan v'äl säga att den inte har en kvart för sitt barn? Den kvarten skulle ändå vänja barnen vid att lyssna eller läsa något varje dag.

Nu har jag läst JP Jakonens (2016, s. 77-79) bok "Stressivapaa johtaja" och blivit påmind om detta goda råd. Jalonen uppmanar oss att hellre göra lite ofta, än mycket sällan. Detta passar speciellt bra in på när man börjar stora projekt, t ex skriva en bok, starta ett företag eller som nämnt skriva sin dr-avhandling eller vad det nu kan vara för var och en. Ibland räcker det att sätta sig vid datorn och ta tio andetag som stöd för koncentration, syretillförsel och energi.

Själv ska jag använda tanken för min ridning. Ibland känns det som om jag bara inte hade tid. Listan med vad som borde göras på gården är så lång varje dag. Mitt första mål blir att rykta och sadla  med tanken att det räcker om jag rider fem minuter. Om det blir fem minuter eller mer spelar ingen roll. Det viktiga är att ta det första steget.

Rödbetssoppa

 

Ingredienser

• 8 dl vatten
• växtbuljong
• 2-5 rödbetor (400g)
• 2-6 potatisar
• 1-2 lök
• en bit selleri
• 1/2 krossad svartpeppar
• 2 msk matgrädde 
•  grekisk jogurt eller creme fraiche

1. Koka först rödbetorna med skal, 20 min i växtbuljong. Skala och skär i bitar. Du kan också skala och skära i tärningar före kokning om du vill.
2. Lägg till potatisbitarna, hackad lök och selleri. Koka ytterligare 20 min tills grönsakerna mjuknat. 
3. Mixa till puré. 
4. Krydda och lägg till mjölkgrädde. Koka upp.
5. Servera med en klick grekisk jogurt eller creme fraiche.