Vi tränar ryttarens koordination med bollar och vänjer hästarna vid nya saker.

Vi tränar balans
Vi vänjer hästarna vid bollar

Hästarna får titta på bollarna.

Hästarna studerar bollarna

 Vi började med att vänja hästarna vid bollar av olika slag. 

Vi hade  en gymnastikboll och många tennisbollar. Vi belönade hästarna när de vågade komma fram och lukta på bollarna.

Bambi och Mirella är väldigt nyfikna på allt nytt. Tara är mer reserverad.

Ryttaren kastar en boll i hinken.

Vi leker med bollarna

När hästarna studerat bollarna började vi kasta bollar i lyften, sen passade vi bollar till varandra och till slut försökte vi träffa i hinkar. Hinkarna var både i mjuk plast och metall.  Vi gjorde detta först i mitten med hästarna fria runt om och därefter ledde vi hästarna och försökte på samma gång kasta in bollar i hinkarna. Första hinken var av mjuk plast, så det hördes bara en duns när bollen föll i hinken. För att göra det svårare tog vi en metallhink. När bollen ramlade i den hördes ett ordentligt duns.

Vi leker med bollarna i hästarnas närhet. Kastar bollarna i ring, övar att jonglera mm.

Kasta bollar från hästryggen.

Till slut var det dags att sitta upp och kasta bollar från hästryggen. Vi började med att visa bollen för hästen från ryggen, sedan kastade vi försiktigt bollen i marken och ganska snabbt fick vi börja öva med hinkar. För säkerhets skull använde vi bara plasthinkar nu. 

Kata rider Tara och kastar bollar i hinkar

Första versionen publicerad 2016, andra redigerats 5/2019

Tack till Lillis mamma som fotade våra övningar.

Läs mer i Lillis blog

Det som vi alla mest får jobba med är att få sitsen rätt.

Fortsättning på Sitsen är alltid aktuell

Metaforer är bra för minnet, 

...men man kan behöva hjälp med att förstå vad som är passligt. Vår kroppsuppfattning kan leda till att vi gör fel trots att anvisningarna är rätt.

Sitt rak i ryggen!  Luta dig framåt - bakåt - till andra sidan!

Jo, visst, helt rätt. Läraren uppmanar dig på nytt. Du känner dig väldigt rak och spänner musklerna. Varför blir det fel, fast jag gör rätt?  Att svanka med ryggen hindrar dig att följa hästens rörelser. Du blir stel och kan vara i risk att falla framåt på halsen om hästen stannar. Att överdriva rakheten genom att luta bakåt leder till att du blir efter hästen. Om den skuttar framåt, så lösgörs du från sadeln och hamnar i otakt med hästen. När läraren ber dig dra naveln mot ryggraden, sänka din hållning och luta dig lite framåt, så känns det framtungt, du är säker på att din hållning måste vara dålig och helt fel. Tänk alltså på din ryggrad och balansen i mag- och ryggmuskler. Den här träningen är mycket viktig för alla, den också.

Håll hyvudet rakt! Titta vart du är på väg! 

Titta varken ner på hästen eller uppåt. Titta rakt fram. Tittar du neråt, så är du på väg dit vart din blick visar. Ibland stannar hästen, helt rätt. Om du hoppar hinder och tittar ner på hindret så påverkar du hästens balans negativt. 

Hälarna ner! 

Det klassiska rådet sedan min ungdom. I sig är inte rådet dåligt, utan det är fråga om hur du får ner dina hälar. Böjer du dig framåt, trycker ryggen framåt eller spänner du foten och tvingar ner hälen? Hälen är nere men du har fått flera nya fel på köpet. Det kan hända att det här är en av orsakerna till att eleven säger att hen trycker ju ner hälen och läraren är ändå inte nöjd.

Det riktiga sättet att få ner hälen är att ta magmusklerna till hjälp och tänja på bakre linjen från bakre låret till vristen, avspänt stretchande.

 

Andas med skänkeln!

Håll kontakt till munnen!

Ge efter! Gör en eftergift! Glöm inte halvhalterna!

När du gör halvhalt genom att aktivera korsetten (mag- och ryggmuskler) blir halvhalten snabb, stadig och stark. Du sitter stadigt och har lättare att göra nästa rörelse. Jag brukar tänka halvhalten som en kontroll av min korsett innan jag gör något nytt. Om jag gör en ny rörelse med korsetten aktiverad gör jag den på bästa sätt lugnt, stadigt och mjukt.

Sitt runt hästen!

 

Följ hästens rörelser! Sitt stilla!

Sitt som på en stol. Inte behöver du ju röra dig på stolen heller.
Sitt och känn efter hästens rörelser. En ändamålsenlig sits är diskret, du gör inget onödigt. Håll tyngdpunkten så nere som möjligt, tänk att magneter drar dina fotbotten mot marken och din sits fast i sadeln. Ju högre din tyngdpunkt är, så blir din balans svajande. Jämför med att om du sitter eller står i en roddbåt.

En god sits är förankrad i hästen. Den producerar ingen rörelse själv, men tar emot rörelsen hästen skapar.
Sitsen är avslappnad (inte detsamma som slö).

Sitt rak!

• Sitsen måste vara rak för att fungera.
• En rak sits är hälsosam för ryttaren. 
• 60% av sitsen ligger på höften, och hälften av detta på en enda kota, den femte höft (lanne)kotan. När ryttaren sitter rak på sina sittben, ryggen i neutral position, överkroppen på underkroppen, i linje så klarar kotan helt bra av pressen. Men om ryttaren sitter dåligt, kan det uppstå t o m frakturor  (rasitusmurtuma) p g a överansträngning. För att kompensera blir ryttaren allt snedare, till slut blir också hästen sned och försämringen ökar allt snabbare. Oftast är det påkallad snedhet, som går att reparera, men förstås inte alltid.

En bra sits formas så att

1. du söker din plats mitt i sadeln, i fördjupningen, så att du känne båda sittbenen. 
2. du låter benen hänga i stigbiglarna utan att trycka ner hälen med våld
3. du svänger höften så att du tänker att du lyfter bäckenbenet framåt och uppåt. Nu rättas dina sittben din hållning blir naturligare.
4. du försöker slappna av i bakmuskler, främre sidan avlåret och nivusalueen koukistajat. Slappna av höften och låt den rinna längs sidan neråt.
5. du aktiverar de övre magmusklerna genom föra bröstkorgen ovanpå höften och sträcker därefter på nacken, utan att lyfta ansiktet uppåt.

Källor:

Intervju med pilateshandledaren Arja Toivola i Hevosurheilu 28.9.2018. Arja har skrivit boken "AT-ratsastuspilates - Tavoitteena tasapainoinen ratsukko.

Sitsen är alltid aktuell

Det hänger på sitsen! Utan sits, ingen ridning.

Sitsen är närmast hästen. Ben och armar, samt huvudet är längre ifrån. De påverkar hästen, men kan ge signaler som är motstridiga med sitsen. Hästen kan lära sig att inte bry sig om motstridiga hjälper, men det orsakar huvudbry och kan leda till att hästen försöker låta bli att lyssna på "allt" som ryttaren signalerar. En vanlig ryttare behöver ingen till sin spets känslig Ferrari-häst, men alla behöver undvika motstridighet i sin kommunikation. Tydliga hjälper hjälper hästen att slappna av, koncentrera sig och lära sig mer. Den har också lättare att försöka sitt yttersta. Logiskt eller? En förvirrad häst har det hemskt.

Bambi tre år försöker komma underfund med Viktors hjälper. Jag stöder från marken, genom att vädja till kommandon vi jobbat med från marken.

Att känna till vinklar, lodrätt och vågrätt är lätare att förstå från marken, men för att befästa det i minnet och muskelminnet behövs upprepad lyckad övning.

Att öva trav utan stigbyglar är nyttigt på många sätt.

Rätt sits är lätt i teorin, men svår att förverkliga. 

Vi tolkar, har en känsla av rätt sits som inte stämmer i verkligheten. Det kan vara svårt att uppfatta när man sitter rakt, hur starka de egna hjälperna är, hur mycket man kompenserar smärtor och skador... Det kan vara vanor man lagt till som t ex ridläraren inte påpekat eller som man inte uppfattat. Vissa dåliga vanor, som att trycka med knän, kan pågå länge, innan man får det bortlärt. Man lär sig saker som man aldrig lärt sig medvetet. Ibland blir man medveten om sina spänningar, sina kroppsliga utmaningar först på hästryggen, när hästen visar att den inte förstår.

 En av de stora svårigheterna är att trots att alla runt oss och även vi själva ser att sitsen är fel så kan det vara otroligt svårt att rätta till. Det kan nämligen vara svårt att hitta orsaken till felet. Det är kanske inte där man tror. En hård hand, klämmande knän eller osymmetriska hjälper kan vara tecken på något annat än att man inte förstår. Själv hade jag hård vänster hand och spänt knä utan att veta om det. Hur mycket jag än försökte slappna av så spände kroppen till. Senare visade det sig att problemet låg i nackens kotor och svåra smärtor. Det är så lätt att anta att problemet ligger i brist på kunskap eller motivation, koncentrationssvårigheter...

Sitsen påverkar vår ridning mest av allt!

• Sitsen påverkar hästen! När du sitter rätt, kan hästen frigöra sina rörelser. När något i sitsen strävar emot, så ser man det på hästens rörelser. Det är som att köra bil med handbromsen på eller hålla andan medan man springer. Det är väldigt tärande på kroppen, jobbigt och leder inte till något gott. Det har inget att göra med förhållande hjälper eller samling.

• Sitsen är en pågående utmaning! Även proffsen vill utveckla sin sits för att få exakthet, styrka och schwung i hästens rörelser.

• Sitsen kan alltid förbättras! Det är en del av den s k träningsdelen inom sporten. Att rida är inte enbart hästens aktivitet, utan också din.

• Sitsen påverkas av ditt liv. Hur mycket sitter du vid datorn? Har du skador? År du trött, har du huvudvärk, nackspänningar? Har du varit med om en olycka?

Min egen upplevelse är att det är bra att gå många trappor neråt, nästan "starta om" efter en olycka/operation. De gånger jag inte gjort det har jag fått ångra mig.  När jag sett det som en möjlighet och byggt grunden ordentligt på nytt har jag fått något i stället för den tid jag förlorat. Jag har t ex vänt mig till fysioterapeut och fått hjälp med att lösa spänningar och fel i rörelsescheman som uppkommit av smärtor. Det är bra att komma ihåg att vi har alla våra personliga utmaningar och starka sidor

Läs mer om hur jobba med sitsen.

KÄNSLOR

HÄRLIGA OCH JOBBIGA PÅ SAMMA GÅNG

😁😂😅😉😋😌😍😓😒😐😏😩😢😲😱😰

Hittade några tidningsklipp (Suosikki, årskalender 2011)  i mina gömmor som fint ger oss möjlighet att tänka hur vi kan ta vara på känslor för vår egen utveckling.

Först, även om vissa känslor ibland känns jobbiga så

• ger de oss viktig information
• ger olika färger till livets trasmatta; rött, svart, orange, grönt...ljusblått... rosa
• färgerna stärker varandra, om alla dagar är lika känns allt grått?

Känslor är nycklar till självkännedom. De berättar för dig vad som är viktigt, hur du mår, vad du inte tycker om och genom känslor kan du sporra dig själv (eller ta ner dig).

Känslorna berättar vad som är viktigt för mig.

• För vad är du avundsjuk?
• Vem är du avundsjuk på?

Vi är avundsjuka för oss viktiga saker. Avundsjukan kan hjälpa dig att förstå vad du egentligen skulle vilja åstadkomma.

Det finns ett ordspråk som låter: "Surt sa räven om rönnbären". Räven nådde inte upp till rönnbären och bestämde att de säkert smakade surt. Ibland kan vi säga oss att vi inte vill nå något som vi egentligen vill - jättemycket.

Ta vara på stinget av avundsjuka och vänd det till konkreta mål.

Ovanstående gäller också svartsjuka. Svartsjuka berättar vem du tycker om. Det är lätt att ta för givet att förälskelse eller kärlek kräver den andra parten. Men varför inte förenkla. Du kan tycka om någon utan krav på att den andra ska tycka tillbaka. Jag brukar säga om Agnes, vår cockerspaniel, att hon har kärlek så det räcker för alla när barnen frågar vem hon tycker mest om.

Negativa känslor

berättar om att förhoppningar och realiteter inte är  harmoni utan att det råder en konfliktsituation. Ta vara på negativa känslorna, använd kraften som de väcker för att förändra situationen. Ilska kan hjälpa dig att agera, men det finns sund ilska som får dig att göra goda val och negativ ilska kan göra det värre för dig. Alltså använd ilska som ENERGI.

Positiva känslor

som förälskelse, att tycka om, känna sig accepterad som man är lösgör energi och hjälper oss att vara sociala. Gå dit var lyckan bor💓

Du kan påverka dina känslor!

Negativa tankar kan få dig att koka och bli oproportionerligt arg. Positiva tankar kan få dig att le.

Vi ryttare behöver få tag på den papegojan vi har på axeln som babblar negativa tankar om oss. Hästen förstår inte de spänningar vår kropp överför på den och kan tolka det som att det finns ett monster i närheten. Det spelar ingen roll vem eller vad du är frustrerad över, hästen känner det likadant. Så är det dig själv, en kompis, en händelse, ... som du är frustrerad på.

Försök inte fly dina känslor, för då jagar de dig. Stanna upp, "lyft katten på bordet", lyssna och bestäm om papegojan har hittat på eget eller?

Vi förbättrar sitsen

... något man alltid får jobba med är sitsen. Ibland är den bättre och ibland tror vi bara att den är bra. Vår kroppsuppfattning eller vad vi känner stämmer inte alltid med verkligheten. Hur ofta säger inte tränaren/läraren att du har hård hand eller spänner dig och du tycker att det gör du inte alls. Men tränaren ser att hästen inte rör sig naturligt framåtbjudande och att rörelsen går inte genom hela hästens kropp. Den kanske verkar smyga sig fram eller försöker fly från dig. 

Vi påverkas också av det vi gör, sitter du oergonomiskt vid datorn, stilla många och långa timmar i skolan, långa bilresor, gamla skador, stress eller spänningar allt påverkar oss. Basarbetet med sitsen är egentligen det allra viktigaste vi kan göra för oss själva och för hästen. 

Det är lätt att hamna in i en ond cirkel där ryttaren spänner någon kroppsedel, om det sen är händer, nacke, axlar, höft, knän.. så leder det till att hästen också spänner sig. Det är väldigt obehagligt att bära någon som är spänd och kämpar emot rörelsen. Det svåra är att vi oftast inte är medvetna om att vi gör det.

Jag har själv kommit underfund med att genom olika rörelser vid uppvärmningen så kan jag minska olika spänningar som jag har i kroppen. De förbättrar sitsen och hjälper hästen att slappna av.

Om du har möjlighet att öva i lina så är det en oerhörd hjälp, men har du inte det så ge inte upp, öva ändå. Du kan knyta tyglarna på halsen om det behövs. Inte bra om de är för långa eller fladdrar. Stigbyglarna kan sättas i kors på halsen så att du sätter vänster stigbygel först om du är högerhänt. Då får du stigbyglarna hastigt ner med höger hand om du skulle behöva. Öva i skritt i början.

Målet är således att minska statisk spänning. Oftast funkar det bäst genom att göra en "motrörelse" så att musklerna blir trötta och tacksamma när de får slappna av efter träningen.

Läs också
http://vipasagobacken.blogspot.fi/2014/11/hastarna-och-vi-2-vad-tanker-hasten.html
 http://vipasagobacken.blogspot.fi/2014/05/gymkhana-ryttarens-balansovningar.html

Här några ex.

Axlar, nacke, knytnävar.
Det mest typiska för oss människor är att spänna axlar, nacke och knytnävar. Vi tar itu med det först.

Flygplan

Armarna vid sidorna + olika rörelser

Rulla med armarna

Håll upp armarn, känn sittbenen

 


 Slappna av och låt armarna hänga rakt ner