Tallipaikan/Pihattopaikan sopimus

Olen kerännyt seuraavaan mitä aiheita sopimus tulisi/voisi sisältää.

Karsinapaikkoja

kk=kuukausi

Vuokranantaja

Nimi
Osoite
puh nro
www.xxx.fi

Vuokralainen

• Alla mainitun hevosen haltija/omistaja

Nimi:
Henkilötunnus/y-tunnus:
Lähiosoite:
postinumero ja -toimipaikka:
puh nro:

Hevosen omistaja, jos eri kuin haltija

Nimi:
Lähiosoite:
postinumero ja -toimipaikka:
puh nro:

Hevonen 

• (sopimus on/ei ole hevoskohtainen)

Nimi:
Syntymäaika:
rekisterinumero:

Viimeksi rokotettu:
madotettu:
raspattu:
yliherkkyyksiä:
muuta huomioitavaa:

* Tallilla yhteinen loishäätöohjelma/omistajan vastuulla

Talli/Pihattopaikka sisältää:  

Pihatto

karsina/pihatto
karsinan/pihaton;  siivous/oma siivous? arkipäivä, 7 pvä/viikossa?
tarhaus; koko päivä, puoli päivää...?
             yksin/ryhmässä?
heinät 3-5 x päivässä/vapaa heinä?
kaura x pvä?
kivennäinen?
porkkana?
* oma suolakivi?

Tarha

Tarhan sääsuoja

 

Tarhan siivouksesta vastaa; omistaja/henkilökunta?
Vesi;  omistaja/henkilökunta? Automaatti

Metsätarha

Loimitus:

Talli ei loimita/säiden mukaan/1 loimi ? Loimimaksu?

Kenttä

Maksuun kuuluu kentän käyttö/ käyttö ennen ja jälkeen opetustuntien/
Viikonloppuina voi varata kentän valmennukseen satulahuoneessa olevalla listalla.

Tallin estekalusto:

Estekalusto säilytetään sääsuojassa.

Estekalusto vuokraajien  käytössä.

 Maneesi

 

 

Satulahuone

 

Jokaiselle hevoselle on/ei ole varattu satulateline ja kaappi lukitussa satulahuoneessa.

Vuokra

Vuokra on:   xx €/kk ja tulee suorittaa kuun x. päivänä tilille FIxx xxxx xxxx xxxx xx
T:mi XX viesti: hevosen nimi ja kk jota vuokra koskee.


[Täysihoitomaksu: ____€/kk tai ___€ vrk.]

Jos maksuja on rästissä x kk ajalta täysihoito purkautuu ja omistaja on velvollinen siirtämään hevosensa pois ja/tai suorittamaan maksut välittömästi (ellei muuta sovita).

Sopimusaika: Voimassa __/__ 200_ alkaen.
Sopimus on voimassa toistaiseksi ja molemminpuolinen irtisanomisaika on x kalenteri kk.

Hevosen ollessa lyhyempiä aikoja poissa, vuokraa ei hyvitetä.
Hevosen ollessa pidempiä aikoja pois tallilta karsinapaikan varausmaksu on xx€/kk.

Tara ja Mirella kesälaitumella.

Lisäpalveluita

Kengitys: xx€/kk, johon kuuluu kengitys tarpeen mukaan, sis. alv. ____% tai
kesäkengitys ___€ sis alv ___ %
talvikengitys ___€ sis alv ___ %

Vastuu

 

Talli ei vastaa hevoselle, toisen omaisuudelle, eläimelle tai ihmiselle aiheutuvista vahingoista. Omistaja on korvausvelvollinen mikäli hevonen tai hevoseen liittyvät henkilöt aiheuttavat vahinkoa tallin tai muiden omaisuudelle, eläimille tai ihmisille. Hevosta ei ole vakuutettu tallin puolesta vaan omistaja vastaa itse hevosensa ja kaikkien varusteidensa vakuuttamisesta.

Jos hevonen sairastuu, loukkaantuu tai kuolee talli ei ole vastuussa omistajalle tapahtuneesta vahingosta ellei vahinkoa voida todeta johtuneen huolimattomuudesta.

Hevosen akillisesti luokkantumisesta, sairastumisesta tai muusta ongelmasta ilmoitetaan sopimuksen allekirjoittaneelle tai muulle nimetylle henkilölle.
Hevosen hoitotoimenpiteistä ja lääkinnästä päättää hevosen omistaja. Hevoselle voidaan tehdä omistajaa kuulenatta nopeaa päätöstä edellyttävä toimenpide, jonka hinta saa olla enintään ____€

tai
Täytyy olla voimassa oleva vastuuvakuutus


Omistaja on velvollinen kertomaan tallin säännöt myös hevosensa hoitajille, vuokraajille tai muille tallilla vieraileville henkilöille.

Tätä sopimusta on tehty kaksi samansisältöistä kappaletta, kummallekin osapuolelle omansa.

xxxx:sa   __/___-______

Vuokranantaja                                           Vuokralainen

Vår nationalhäst finska hästen

Oskar med vår finnhäst (småhäst) Taran Aurinko f. 2008 (mor Unotar, morfar Uno, far Ukkosen Poika)

Vår nationalhäst finska hästen eller finnhästen (fi. suomenhevonen)

sisu, ruisleipä, sauna, makkara, salmiakki

I Finland har vi endast en ursprunglig hästras, den finska hästen eller finnhästen. Förstås har vi haft hästar i Finland före det också, men det nationella uppvaknandet i vårt land ledde till att man ville utveckla en egen finsk ras hästras år 1907. Ett systematiskt avelsarbete påbörjas och en landsomfattande stambok grundas och träder i kraft. Den första hästen som registreras i stamboken är hingsten Ukonpoika. Statens lantbruksstyrelse tar ansvaret för upprätthållandet av hingststamboken

Tänk dig mer än hundra år tillbaka. Största delen av finländarna är torpare och många har ingenting, utan färdas från gård till gård för att söka arbete. Torpen är små med lite mark och skog. Vintrarna är kalla med mycket snö. Torpen lever av jord- och skogsbruk. Arbetet är tungt. På våren ska det sås, på sommaren skördas och på hösten ska jorden mm. Med en häst på gården underlättas arbetet märkbart. På vintern drar hästen stockar i svåråtkomlig terräng, det berättas att männen kunde sjunka ända ner till midjan i snön, men finnhästen som var relativt liten var mycket seg och stadig på foten. Hästen var väldigt trogen kunpan i arbetet, men även familjens barn kunde rida den t ex på höängen.  Livet var hårt, det behövdes beslutsamhet, en känsla av att det ska gå på sätt eller annat och rå styrka eller "sisu" som finländare själv kallar det. Det hårda arbetet ökade gemenskapen, en vän som inte ger upp är guld värd. Det ömsesidiga beroendet mellan kusken och hästen har antagligen bidragit till ömsesidig respekt och beundran.

Sen kom industrialiseringen, traktorn och världhandeln. Människor flyttade i mängder till städer, höghus byggdes med rasande fart, kvar i torpen blev gamlingarna. De ungdomar som stannade kvar som jordbrukare behövde effektivera sitt arbete. Traktorn och moderna redskap kostade. Jordbruken blir allt större och större, effektiveringen har lett till något som kunde kallas lantbruksfabriker. Känslan mellan människan och jorden-djuren förändras. Finska hästarna minskar i antal för att på 1990-talet öka igen. Hästmänniskor börjar bli oroliga för att vår egen ras ska dö ut. Avel uppmuntras, kända och skickliga dressyrryttare börjar intressera sig för att tävla med finska hästen. Man talar för finska hästens mångsidighet som hobby- och familjehäst, dressyr-, hopp- och fälttävlanshäst, man tävlar i spann och återupplivar skogsarbetet. Travintresset fanns redan på torpartiden när man tävlade med hästarna hem från kyrkan, men den somnade lite in p g a att priserna var mycket lägre inom finska hästklasserna. Så småningom har man ökat intresset även för dessa. Nu ksan man säga att finska hästen mår mycket bättre. Aveln har gått framåt och finska ridhästarna tränas mer målmedvetet och resultaten är därefter.

Nu idag (2017) finns det väldigt många fler finska hästar av ridtyp än för 20 år sedan, då sådana fanns nästan bara i Ypäjä. Man plockade upp hästar från lantgårdar och skolade dem till ridhästar. Det var mera regel än undantag att finska hästarna kom från travsläkter berättar Arto- Pekka Heino i Hevosurheilu (nr 62/2017) artikel "Kovuutta juoksijasuvuista". På den tiden var finska hästen väldigt rak och klar i huvudet. Man behövde inte fundera på om hästen kan gå in någonstans eller om den kan bete sig. I och med aveln och strävan till känslighet och lätthet (i motsats till tung) har även tittigheten och rädslan ökat. Dagens finska hästar skulle man inte så gärna ta med till fronten.

Hevosurheilu (nr 62/2017)

Källor:

 http://www.hippos.fi/hippos/muut/pa_svenska/den_finska_hasten

Talutusratsastus ohjeistus taluttajille (keskiviikon kerho 1.11.17)

 Hevonen ja varusteet

• Satula ja suitset
• Talutus riimunnarusta, joka on kiinnitetty kuolaimiin
• Jalustinhihnat säädetään sopiviksi. Jos ratsastaja erittäin pieni ei laiteta jalustimia vaan vanhemmat kävelevät lapsen vieressä. Voi pitää kättä reidellä tai takista kiinni.
• Rauhallinen, lapsiin ja erityistilanteissiin tottunut
• alaturparemmi satulaan kiinni
• Jalustinremmi tai riimunnaru kaulalla
• Seuraa hevosen vointia; tarvitseeko tauon, juoda?
• Jonotusalueelle turvakypärät +Ohjeistus; ei saa pudottaa, säätö? Kuka valvoo?

Talutettava

• Sopiva kypärä joka on kiinni
• Alle 7-v. huoltaja pitää lapsesta kiinni
• Ketään ei pakoteta selkään. Taputuskin riittää 
• 
  

Järjestäjä ja avustajat

•  Täysi-ikäinen vastuuhenkilö paikalla
  
• Avustaja tarkistaa kypärän ennen selkään nousemista
  
• Vastuuhenkilö kouluttaa taluttajat tehtäviinsä ja ohjeistaa menettelyn ensiapu tai pulmatilanteen sattuessa.
  

• Avustajia tarvitaan vähintään yksi jokaista ratsua kohden. Avustajien täytyy olla mitä taitavampia mitä pienempi talutettava on. Myös muita apuhenkilöita voidaan tarvita. (Avustaja ulkopuolisissa tapahtumissa vähintään 14-v.)

• Asialliset vaatteet, käsineet kädessä

• Oikea talutusote

• Asiakaspalvelu. 

  • Ystävällinen ja asiallinen käytös.

• Ruoka ja juoma

• Toiminta vakuutus

• 
  

 Talutusalue

• Aidattu
• Jonotus ja katsoja alue erillään talutuksesta
• Merkitse jono ja katsomoalue
• Hevosten kulku talutusalueelle erillään
• Kuuma, kylmä? Varjoa vai lämpöä
• Ohjeistuskyltti jonotuspaikalle

Turvallisuus

• Turvallisuusasiakirja, käydään taluttajien kanssa läpi
• Osoite
• Ensiapulaukku, ensiapu,
• Vastuuhenkilö päättää ongelmatilanteissa
• Osallistujien paino tai ikäraja? 

Suomen ratsastajanliiton suositukset

KÄNSLOR

HÄRLIGA OCH JOBBIGA PÅ SAMMA GÅNG

😁😂😅😉😋😌😍😓😒😐😏😩😢😲😱😰

Hittade några tidningsklipp (Suosikki, årskalender 2011)  i mina gömmor som fint ger oss möjlighet att tänka hur vi kan ta vara på känslor för vår egen utveckling.

Först, även om vissa känslor ibland känns jobbiga så

• ger de oss viktig information
• ger olika färger till livets trasmatta; rött, svart, orange, grönt...ljusblått... rosa
• färgerna stärker varandra, om alla dagar är lika känns allt grått?

Känslor är nycklar till självkännedom. De berättar för dig vad som är viktigt, hur du mår, vad du inte tycker om och genom känslor kan du sporra dig själv (eller ta ner dig).

Känslorna berättar vad som är viktigt för mig.

• För vad är du avundsjuk?
• Vem är du avundsjuk på?

Vi är avundsjuka för oss viktiga saker. Avundsjukan kan hjälpa dig att förstå vad du egentligen skulle vilja åstadkomma.

Det finns ett ordspråk som låter: "Surt sa räven om rönnbären". Räven nådde inte upp till rönnbären och bestämde att de säkert smakade surt. Ibland kan vi säga oss att vi inte vill nå något som vi egentligen vill - jättemycket.

Ta vara på stinget av avundsjuka och vänd det till konkreta mål.

Ovanstående gäller också svartsjuka. Svartsjuka berättar vem du tycker om. Det är lätt att ta för givet att förälskelse eller kärlek kräver den andra parten. Men varför inte förenkla. Du kan tycka om någon utan krav på att den andra ska tycka tillbaka. Jag brukar säga om Agnes, vår cockerspaniel, att hon har kärlek så det räcker för alla när barnen frågar vem hon tycker mest om.

Negativa känslor

berättar om att förhoppningar och realiteter inte är  harmoni utan att det råder en konfliktsituation. Ta vara på negativa känslorna, använd kraften som de väcker för att förändra situationen. Ilska kan hjälpa dig att agera, men det finns sund ilska som får dig att göra goda val och negativ ilska kan göra det värre för dig. Alltså använd ilska som ENERGI.

Positiva känslor

som förälskelse, att tycka om, känna sig accepterad som man är lösgör energi och hjälper oss att vara sociala. Gå dit var lyckan bor💓

Du kan påverka dina känslor!

Negativa tankar kan få dig att koka och bli oproportionerligt arg. Positiva tankar kan få dig att le.

Vi ryttare behöver få tag på den papegojan vi har på axeln som babblar negativa tankar om oss. Hästen förstår inte de spänningar vår kropp överför på den och kan tolka det som att det finns ett monster i närheten. Det spelar ingen roll vem eller vad du är frustrerad över, hästen känner det likadant. Så är det dig själv, en kompis, en händelse, ... som du är frustrerad på.

Försök inte fly dina känslor, för då jagar de dig. Stanna upp, "lyft katten på bordet", lyssna och bestäm om papegojan har hittat på eget eller?

"Hästflickor"

Vad gör hästgalna flickorna  på stallet egentligen?

• Gosar med hästarna?
  Pratar strunt?
  Spatserar i blänkande stövlar, vita byxor och med strass i hjälm och spö?

Kanske  det också, men hästsporten är nog en av de tuffaste sporterna om man tänker efter. Det gäller inte bara dig, utan också 500-900 kg kraft och muskler som du behöver få på din sida.
Det gäller inte bara ditt leverne, din sportighet och dina skador, utan också hästens.

Om du endast vill gosa med med en häst, kommer du att bli abrupt väckt när du kommer till stallet. Det är massor som behöver göras:

•  Mockas, först gör du rent i boxen, sen ska en tung skottkärra tömmas i gödselstacken som ofta nås via en eller två plankor i uppförsbacke. Föreställ dig en skottkärra med gödsel som du buffar längs med två plankor. Det börjar lätt vingla när man fasar över risken att hela mockningsarbetet snart faller omkull och du får starta om. Steget värre är ännu om det regnat dagen innan och frusit på. 
• Alternativt, om du vill du vara ekologisk och förbränna gödsel till mylla som används i trädgårdslandet. Då behöver du sätta dig in i komposteringens regler. Gödseln ska svängas flera gånger för att brinna jämnt och få kål på dåliga bakterier.
• Sen hämtar du ny torv, eventuellt slår du på torven som frusit med en järnspade eller bär 14-25 kg säckar med strö till boxen. Sen ska ströet fås ur påsen utan att säcken går sönder, du  ska ju som ekologiskt täkande person förstås återanvända påsen. Du sparkar och slår i påsen för att lösgöra torven. Har du adrenalin kvar så urladdas det senast nu. 
• Det skulle också vara bra att sopa nu, innan hästarna kommer in eller vattnet är på plats. Du vill förstås inte att hästarna ska få damm i lungorna eller få smutsigt vatten.

  

  Vid dethär laget svettas du kanske redan, men det är bara början. Ledningen till vatten automaterna frös vid första minusgraderna på hösten. Alltså fyller du 10 l hinkar med vatten och bär ut dem ut i boxarna. Kom ihåg att använda hela kroppen för att inte få skador.
  
  Vad ska hästarna äta då? Höet har blivit dåligt p g a den eviga fukten och varma vädret, skräp fanns det också i de 500 kg tunga balarna och en av dem hade fått hål i plastet. De balarna kan inte användas, hästens mage är känslig. Vad ska jag ta mig till med allt förstört hö? Kan man bränna höet. Prövar men det funkar inte. Det röker en hel dag, men hömängden minskar inte. Måste väl komposteras då. Jag fyller skottkärra efter skottkärra till bristningsgränsen för att samla höet på ett ställe där det får komposteras. I år var det rekord 2000 kg förstört hö. Det flyttar man inte på under en dag. Har aldrig räknat hur många skottkärror det blir av en bal 500 kg hö. Men många blir det.
  
  Som tur är nya höbalen bra. Jag fyller hela skottkärran och delar ut höet i boxarna. Jag suckar av lättnad. Lättare saker framför. Jag samlar ihop hästarnas matkoppar, diskar dem helst och märker att mineralen är slut. Raska steg till bilen. Tur att jag kom ihåg att köpa mera igår. Säcken väger 25 kg. Jag bär den på axeln för att tömma den i en metallhink med lock. Jag vill ju inte locka möss flera gånger. Senaste vinter hamnade jag att kasta 25 kg förstörd havre, som jag förvarat i en plastlåda med lock.
  
  Jag delar ut mineraler, bröd, äppel och morötter. Sätter kopparna på plats och kallar på hästarna. I stora stall kan det vara långt till hästarnas rastgårdar. Jag kämpar med elstaketet och hästen är rädd för den. Jag försöker vara snabb för att hindra att de andra hästarna hinner ifatt oss och vill också ut. Jag hinner just och just. I samma veva släpper jag av misstag mitt grimskaft och min häst rusar iväg till en grästuva. Nå, det kunde vara värre. Min häst kunde rymma, rusa till stallet, förvilda andra, krocka med en bil... Nu gäller det att vara slug för att få upp hästens huvud så att vi kan gå in. Som tur har jag mina knep. 
• Kommer att tänka på min försäkringssituation när jag i mitt inre ser hästen krocka med en bil eller stiga mig på foten. Svär för mig själv, att jag aldrig lär mig, att jag kom med flip-flops till stallet. För sent nu att vara efterklok. Lovar att om jag klarar denna gång så kommer jag aldrig att glömma stallskorna mer.
  
  
  
  I stallet binder jag upp hästen, byter skor och tar fram all utrustning. Oj så lerig min häst är. Ryktar och ryktar, tio drag på alla ställen. Axlarna värker. Som tur kom jag ihåg att använda vänster och höger hand. Lyfter upp hovarna och märker att leran torkat fast. Det finns små stenar mellan skon och hoven. Håller i hoven trots att kallsvetten rinner. Sätter ner hoven överdrivet utstuderat för att inte bli påtrampad. Nästa hov ser mjuk ut. Strålen mår inte bra. Putsar och tar fram tjära för att sköta den. Nu har min häst tröttnat på att skötseln tar så länge och vi diskuterar en stund innan den tredje hoven lyfts.
  
  Dags för sadling och tränsning. Hästen rör sig otåligt i boxen och jag håller hårt i den skitdyra sadeln. Ursäkta mitt uttryck, men den är dyr.  Tränsar och hästen kastar med huvudet. Jag andas djupt och lugnt, tar ett stadigt tag om mulen och voila nu lyckades jag få in betslet i munnen. Jag spänner sadelgjorden och blir nypen på benet.
  
  Nu går vi ut på ridbanan. Jag och hästen behöver värmas upp. Jag har egentligen jättevarmt redan, men är lite spänd i musklerna och försöker få blodcirkulationen igång. Ridningen försvåras om jag är spänd i musklerna. Nu kan jag spänna sadelgjorden ytterligare. Lat som jag är hittar jag på att hästen får följa mig medan vi bär långa tunga bommar och stolpar på sina platser. Tänkte hoppa idag men märker att det finns gropar på plan. Tar fram grepet och jämnar ut ett stort område framför och bakom hindret.
  
  Äntligen får jag sitta upp. Förlänger stigbyglarna från ryggen. Hästen vandrar iväg när min fot dinglar framför sadeln. Jag försöker stanna den. Samma igen.
  
  Så börjar jag rida enligt min plan. Flämtar redan vid lätt trav. Vad ska dethär bli till?
  
  Mörkret kommer, sitter av och går med hästen till elkontakten och sätter på belysningen. Sitter upp igen och fortsätter. Hästen hoppar till när den ser sin egen skugga. Jag försöker följa med skutten, för att inte ramla av.
  
  Jag skrittar, travar och galopperar. Mina ben är tunga och jag orkar inte stressa trots att min häst är tittig. Något bra med att trötta ut sig fysiskt innan ridningen. Det börjar regna. Jag blir genomblöt, men det kan inte hjälpas.
  
  Efter ridningen tar jag bort utrustningen, låter hästen dricka och ryktar den torr. Nu är det min tur att få torra kläder på mig. Jag byter om i en fuktig och kall stallkammare. Kollar att allt är bra, sätter mig i bilen. Är mycket trött och lycklig. Allt som stressat under dagen är glömt.
  
  Sätter mig ner på soffan för en stund innan jag ska i duschen. Skriver upp punkter för vad som behöver göras inom närmaste tiden. Somnar. Vaknar på soffan vid tretiden på morgonen. Stel i musklerna och har svårt att gå. Jag som skulle i duschen och skulle stretcha efteråt. Alla lampor är tända, myror i tv och hunden har kissat inne. Somnade visst utan släppa ut den på kvällen.
  
  

WHHHAATTT!!!!

Nä, ingen kondition behövs i hästsporten. Nä ;)

Vad tränar en "hästflicka" egentligen?

Ledarskap

"Dutti-duttar man med en häst ligger man på sjukhus inom tre sekunder.... Man måste vara den som bestämmer" http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Samarbete

"Men om man bestämmer för mycket så tycker inte hästen att det är kul,...Ledarskap handlar om samarbete".  http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Ansvar

"Får hästen för mycket mat, så att den håller på att bli tjock? Eller för litet, så att den blir för smal? Man har ju ansvar för en levande varelse". http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

  På dörren i klubbrummet i Hedemora står det: "Belöningen för ett väl utfört arbete är ett väl utfört arbete".  http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Fysiskt arbete

–"Mockningen är inte alltid så kul, ... Det är ganska tungt och luktar inte så gott, men det måste göras. Varje dag, varje vecka". http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer
.


Det är inte konstigt att forskning visar att stallet är en plantskola för kvinnliga ledare. Tidiga mornar och tydliga rutiner, självkänsla och samarbete, skit under naglarna och en mjuk mule under handen. http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer


 Det sägs att 70 procent av kvinnliga svenska chefer har en bakgrund i stallet.
 http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Inspirationskällor och källor

 http://www.dt.se/sport/ridsport/kronika-darfor-blir-ridtjejerna-chefer

Sommarens läger

I sommar hade vi två läger, det första lägret hade hoppning som tema och det andra lägret fördjupade vi oss i boken, Proffsryttarens ridlära.

Under hopplägret tränade vi sitsen och ridvägar. Vi hoppade för det mesta kors och satsade på kvalitet i sits och ridvägar. Vi hoppar ganska sällan med våra hästar, så vi poängterade hästarnas drive mot hindren och på deras självförtroende. Vi ville att de skulle tycka om att hoppa och satte dem inte i situationer de inte skulle klara av.

Förstås var vi ute i terrängen och gjorde många saker som hör till ett läger.

Det blev enbart ett foto av hoppträningen. Ingen hade tid med att fota ;)

Även på dressyrlägret var temat kvalitet. Vi kombinerade teori med praktik så att vi höll en morgonpalaver med planering av dagen och teorigenomgång. Med teoretiskt intresserade, analytiska och målinriktade  ridelever var detta en succé. 👌

Vi plockade ut lämpliga delar ur:

 P. Hölzel, W. Höltzel & M. Plewa (1995). Proffsryttarens ridlära 

speciellt satte vi tyngdpunkten på styckena kring motion, mental träning (avspänning, kroppskänsla, förberedande övningar, koncentration och positiv inställning) och grundläggande arbete (lösgjordhet och lydnad). Boken är gammal vid det här laget, men beskriver övningarna på ett trevligt sätt. Pragmatiker som jag är får jag alltid lite extra kicks av att förverkliga ridteori.

Hästens ben

Ben

Att få sköta sin ridskolehäst; besvär eller ära?

 Än en gång inspirerad av Miia Lahtinens kolumn i Hevosurheilu!

Jag 7-8 år gör mig färdig för ridlektion med Härmeli.

En sak som jag funderat på är ridstallet som "erbjudare av produkt" eller som en "service instans". Jag syftar på stallet som en plats för sadlade, genomridna och högt skolade "saker" som under lektionens gång ska prestera på högsta nivå, utan att värmas upp, utan att ryttaren behöver anstränga sig för att lära sig, utan att ryttaren behöver ta risken att bli smutsig genom skötsel av hästen eller det allra värsta, märka att ridning i sin enkelhet är relativt svårt att lära sig. 

Vart försvann självrannsakan och självdisciplinen? Om man i misstag på 1970-talet klagade på hästen under en ridlektion - visades man porten! Om man behandlade hästen hårdhänt - visades man dörren, med orden från Strömsholms ridhusvägg "Där konsten tar slut, tar våldet vid". Det var en orättvis behandling av hästen som var otänkbar, jag skulle aldrig ha täckts eller vågat svära på en ridlektion! Skulle inte ens ha kommit på det! Samma disciplin krävdes av hästarna, de skulle bete sig, annars vispade spöet. Både pedagogiken, etologin och olika träningsmetoder gått framåt, vi vet att det finns mjuka metoder att skola djur. Ridläraren skriker inte heller röd i ansiktet till sina elever. Det fanns dock många bra saker, s k horsemanship, en tradition som överlevt och slipats under tusentals år som är värt att behålla i nutid!

Det var även otänkbart att tänka på sig själv före hästens välbefinnande. Man skulle ALLTID sköta hästen först innan man skötte sig själv. Värderingen av hästen var stor.

Under senaste 20 åren har vårt säkerhetsorienterat tänkande ökat avsevärt. Vi har allt bättre utrustning, vilket är bra! Glöm hjälmarna med gummiband under hakan eller i värsta fall på hjälmen, gummistövlar utan tåförstärkning och säkerhetsvästar hade vi inte ens någon aning om. Fokusering på säkerhet med tanke på utrustning är tve-eggat. Att lära sig "läsa" hästar är också en säkerhetsfråga som inte får glömmas i rustningsivern.

Man tager vad man haver utrustning på 1970-talet.

En annan sak är att vi minskat på de s k stallflickorna som hade egna och kära sköthästar. Vissa hästskötare försvarade sina hästar svartsjukt och hade ibland svårt att dela dem med andra. Föräldrarna var rädda att barnen att barnen utnyttjades som billig arbetskraft och skattemasen undrade om skötarna kompenserades svart. Jag förstår att ridskolor övergick till utbildade hästskötare för hästarna. Personal kan ges ansvar, de har rutin att handskas med hästarna, lönefrågan blir klarare, hästarna blir proffsigt skötta och utrustningen hålls i skick.  Ur stallägarens synvinkel löses säkerhetsfråganlättare så här. Elever ska undervisas, handledas, övervakas och allt som görs behöver dubbelkollas. Eleverna behöver läras att läsa hästens språk och reaktioner, lära sig rutiner s s rykta, putsa hovar, sadla och tränsa, leda hästen ut och in i boxen, sadelgjorden spännas, stigbyglarnas längd kontrolleras, samt kunna iaktta om hästen verkar sjuk, har sår eller känns varm i benen. Allt detta kräver koncentration, förutseende, aktivitet, styrka och teknik, ansvarstagande, ledarskap m m. Elever kan även råka ut för oväntade situationer och behöver läras problemlösning, prioritering och framförallt lära sig att reagera och agera. När en häst springer ut från boxen behöver man kunna analysera situationen snabbt och klura ut hur man får fast hästen utan att skrämma den allt längre bort.

...>

Tyvärr är det så att man behöver få vara med hästar för att lära känna dem som djur, det är inget man lär sig under en timmes ridlektion. Att känna hästen tar mer än en livstid! Dessutom, ju bättre du förstår dig på hästen, destu bättre kan du förutse dens beteende och på så sätt minskar olycksrisken. Att sköta hästen, fodra den mm för dig närmare hästens värld.

Jag önskar att ingen stallägaren någonsin ska behöva uppleva en olycka eller råka ut för något som kan ses som dålig hästhållning. Ändå är jag fundersam över att om vi "curlar" barnen överallt, kommer våra barn småningom att förlora många viktiga erfarenheter som behövs senare i livet. 

Miia Lahtinen (Hevosurheilu, 44/16) påtalar fenomenet där utländska hopptränare (för 200-300€ i timmen) bjudits till Finland för att träna våra ungdomar och att en stor del av tränarens värdefulla tid går till att bära bommar  (i bästa fall i sällskap med ridläraren), medan föräldrar och vänner samt fotografer sitter på läktaren utan att röra ett finger. 

Poängen är, att lära genom att göra, verkar bortglömt. Att bygga en bana är inte så enkelt att det inte skulle löna sig att delta, lyssna på motiveringar, räkna steg och kolla rekommenderade ridvägar. 

Lyssna och följa med, utan att direkt bli undervisad! Samma gäller att titta på hur andra gör. Följa lektioner, se vad ryttaren gör och lyssna på lärarens instruktioner. 

En ridträning innehåller många olika delområden t ex psykologi, fysiologi, fysik, etologi och teknik. Att hålla reda på alla områden under timmens gång kan bli övermäktigt, men en lärare kan förenkla uppgiften, så att den blir möjlig att genomföra. 

I stället för att koncentrera sig fullt på att vara aktiv på olika sociala plattformer på nätet, lönar det sig koncentrera sig på att se och lyssna, samt enligt Miia, att hjälpa till med att lyfta bommar och hålla banan ren. 

Inspirerad av:

Hevosurheilu 44/2016, s. 5 "Puomit kuriin", Miia Lahtinen

Lue sos. ped. hevostoiminta hanketyöni!

Kuva: Lilli Vainio 2017

Löydät sen sivupalkista oikealla tai TÄSTÄ

Tasapainoharjoittelua - jumppaa - vikellyksen alkeet

 

Taustaa

Meillä on usein ratsastajan perusjaksolla  paljon liinassa ratsastamista jolloin harjoittelemme hevosen liikkeeseen sopeutumista käynnissä, ravissa ja laukassa, parantelemme tasapainoa pikku hiljaa eri liikkein ja jumppaamme jotta parantaisimme liikkuvuutta. Tässä Hertta on jo kokeillut perusharjoituksia ja haluaa nostaa vaikeustasoa. Haasteemme on että meillä ei ole vikellykseen täysin sopivaa isoa,m pitkärunkoista ja leveäselkäistä hevosta, meillä kun on pienhevosia eikä meillä myöskään ole vikellysvyötä ja patjaa.

Treenaamme siis olosuhteiden mukan. Mutta :) meillä on kiltit ja lujahermoiset hevoset jotka eivät pienestä säikähdä ja Hertta jolla on vuosien balettitreeni takana - ja sen myös huomaa 👍mikä on tosi kivaa. Jokaisella meidän talliporukalla on omat vahvuudet joten yhdessä olemme aika "combo". Tässä pienet maistiaisetmeidän harjoitteluista.

Hiukan faktoja vikellyksestä

Perusliikkeet (compulsories)
- vaativat vikeltäjältä monipuolisia taitoja kuten voimaa, nopeutta, tasapainoa ja notkeutta
- seitsemän:

1. selkäänhyppy
2. perusistunta
3. polvivaaka 
4. mylly 
5. sakset
6. seisonta 
7. lankku

Kaikki liikkeet alkavat perusasennosta eli istuvasta asennosta ja myös päättyvät tähän asentoon, kun liike on kestänyt vaaditut neljä laukka-askelta.

Perusasennossa vikeltäjä istuu lähellä vikellysvyötä selkä suorana ja katse eteenpäin pitäen molemmin käsin kiinni vikellysvyön kahvoista.

Selkäänhyppy

vikeltäjä juoksee ympyrän sisäpuolella eli hevosen vierellä vasemmalla puolella laukan tahdissa, tarttuu molemmilla käsillä vikellysvyön kahvoihin (otteita on useita erilaisia) ja ponnistaa laukka-askeleiden antaman vauhdin avulla hevosen selkään heittäen oikean jalan korkealle hevosen lautasten yli.

Perusistunta 

muistuttaa perusasentoa. Siinä vikeltäjä istuu selkä suorana. Olkapäästä kulkee suora linja lonkan kautta kantapäähän, varpaat osoittavat alaspäin. Vikeltäjä nostaa kädet suorina sivuilleen niin, että sormet ovat suunnilleen silmien korkeudella.

Polvivaaka

vikeltäjä nousee ensin polvilleen pitäen kahvoista kiinni ja nostaa sitten oikean jalan vaakasuoraan taaksepäin ja vastakkaisen käden vaakasuoraan eteenpäin niin, että sormet ja varpaat ovat silmien tasolla. Liikkeen lopuksi vikeltäjä laskee käden kahvaan ja samanaikaisesti suoristaa molemmat jalat suoraksi ja liukuu pehmeästi istuvaan asentoon. Ihanteellinen polvivaaka on sellainen, jossa jalka ja käsi nousevat ja laskeutuvat yhtä aikaa.



Myllyssä

 vikeltäjä suorittaa 360 asteen käännöksen istuvasta asennosta eli kääntyy neljännesympyrän verran aina neljän laukka-askeleen välein. Ensin vikeltäjä nostaa oikean jalan suorana ja korkealla kaulan yli vasemmalle puolelle niin, että hän istuu sisäpuolelle päin sivuittain hevosen selässä. Seuraavaksi vikeltäjä kääntyy samalla tavalla takaperin, sitten ulkopuolelle ja lopuksi taas takaisin normaaliin asentoon. Jalat pysyvät suorina koko ajan, samoin selkä.

Mylly päättää ensimmäisen blokin, ja sitä seuraa välittömästi alastulo samassa tahdissa. Alastulossa vikeltäjä nostaa ojennetun oikean jalkansa korkealle hevosen kaulan yli puoliympyrän muotoisessa kaaressa, laskeutuu maahan jalat lähestulkoon suorina hevosen etujalkojen viereen ja lähtee välittömästi juoksemaan samaan suuntaan kuin hevonen.

Sakset

on kaksiosainen liike. Siinä vikeltäjä ottaa ensin jaloillaan vauhtia edestä, kumartuu eteenpäin ja kahvoista kiinni pitäen heittää jalat suorina korkealle hevosen lautasten yläpuolelle ilmaan, jossa jalat saksaavat: vasen jalka siirtyy ristiin oikean yli ja ratsastaja kääntyy istumaan takaperin. Seuraavaksi vikeltäjä tekee saman niin, että hän heittää jalat korkealle eteen- ja ylöspäin (eli jälleen hevosen lautasten yläpuolelle) ja uuden saksauksen jälkeen päätyy istumaan taas oikein päin.

Saksiharjoitus osissa:
Osa 1.

Seisonnassa

vikeltäjä nousee ensin kahvoista kiinni pitäen polvilleen ja kyykyn kautta seisovaan asentoon, jossa hän nostaa molemmat kädet suorina sivuilleen silmien tasolle. Polvet ovat hiukan koukussa ja joustavat ja jalkapohjat ovat rentoina. Liikkeen lopuksi vikeltäjä tarttuu kahvoihin ja liukuu pehmeästi ja suorin jaloin istuvaan asentoon hevosen selkään.

Lankussa

on kaksi vaihetta, joista jälkimmäinen päättyy alastuloon. Ensimmäisessä vaiheessa vikeltäjä heittää ojennetut jalkansa taakse ylös ja päätyy käsiseisontaan. Tästä asennosta lantio taitetaan terävästi alas ja vikeltäjä liukuu pehmeästi sivuittain istumaan vasemmalle puolelle, pää ja hartiat kuitenkin kääntyneinä eteenpäin. Toinen osa alkaa ensimmäisen tapaan käsiseisonnalla ja laskeutuu siitä laajassa kaaressa pehmeästi maahan ympyrän ulkopuolelle, katse ja vartalo suunnattuna hevosen menosuuntaan.

Tekniset liikkeet , jotka kuuluvat yksinvikeltäjien kilpailuohjelmaan määritellään uudelleen joka toinen vuosi. Kustakin ryhmästä (tasapaino, ajoitus/rytmi, lihasvoima, ponnistusvoima ja liikkuvuus) on yksi tekninen liike. Tällä hetkellä esimerkiksi tasapainoliikkeenä on takaperin seisonta vapaalla käsiliikkeellä ja ajoitusliikkeenä kärrynpyörä hevosen kaulalta selänpuolelle.

Vapaaohjelmassa vain mielikuvitus on rajana (tosin liikkeiden on tässäkin oltava sääntöjen mukaisia). Siinä vikeltäjä saa itse suunnitella yksilöllisen ohjelman, johon kuuluu sekä staattisia että dynaamisia liikkeitä.

Avustaja on tärkeä! Kiitos Pinja! <3

lähteet:
 https://fi.wikipedia.org/wiki/Vikellys