Vem som egentligen uppfann stickningen är det ingen
som riktigt vet. Det har varit svårt att hitta gamla stickningar eftersom de
troligen har förmultnat då de var gjorda av ull. Ett annat problem har varit
att de fynd som gjorts, som liknar stickning, har varit något annat, t ex
nålbindning.
De allra äldsta textilierna som påminner om
stickning har hittats vid forskning av peruanska kulturer och i egyptiska
gravar omkring 900 f
Kr till 600 e Kr. En bit av stickning, som man är säker på, hittades i Arabien
och daterades till omkring 700-talet f Kr. konsten att sticka tror man spred
sig från Orienten till Europa, troligen via arabiska köpmän, sjömän och
vandrare via länderna kring Medelhavet till Spanien.
I Paris bildades ett skrå för stickare på
1200-talet. Det var män som stickade och var medlemmar i skrået, kvinnorna
spann. Om mannen dog, fick änkan ärva platsen i skrået. Efter 6 års studier,
kunde gesällen avlägga sitt mästarprov.
Frankrike, Spanien och Italien blev kända för fina
stickade spetsstrumpor i silke. På 1560-talet importerades silkesstrumpor till
Erik XIV:s hov, som kostade lika mycket som en kammarherres årslön.
Stickningen kom först till Danmark i mitten av
1500-talet, sedan till Sverige i mitten på 1600-talet och till Norge i mitten
på 1800-talet.
Finland har varit en del av finskt-ugriska kulturtraditionen. Vi har en blandning av tekniker och modeller
gemensamt. Det äldsta fyndet, delar av en vante, har hittats från Estland och
härstammar från 1200-talet. Stickningen kring Estland var mycket mångfacetterad
och betydelsefull. Till Finland tror man att stickningen kom på 1600-talet. Per
Brahe lär ha uppmanat Nådendal, Reso och Masku borna att tjäna sina
skattepengar genom att tillverka sockor. I Finland fick nunnorna vid klostret i
Nådendal sitt levebröd genom att sticka i början på 1600-talet. De lärde också
stadens befolkning att sticka. År 1664 tillverkades det 2000 par sockor till
försäljning i Nådendal.
I Österbotten nämns
tröjor, huvudbonader, sockor och strumpeband i testamenten från 1700-talet.
Mönstrade tröjor var de allra vackraste, och svåraste att tillverka. Dessa tillverkades
speciellt i Österbotten t ex Korsnäs, Pörtom och Vörå. I Korsnäs förekom
speciella mästare, som kom hem till folk och tillverkade tröjor efter beställning.
Om mästaren gjorde tröjan ensam, tog det tre veckor. Ofta hade han ändå medhjälpare
och då tog det en vecka. Mästaren gjorde då det svåraste arbetet själv.
Den
klassiska Jussitröjan lär ha skapats i Lapua 1914. I Jussitröjans historia vimlar kända historiska
namn som Isontalon Antti och Vihtori Kosola. Hulda kontturi har forskat kring
Jussi-tröjan. Blir du intresserad, så finns gamla modeller dokumenterade av t
ex Mary Olki. En av orsakerna till att intresset för Jussi-tröjans mönster har
återuppväckts kanske beror på Duudson killarna?
.jpg)
