Hästskor

 Bord, lyckobringare, tomtedörrar, skyltar... 

Det som vi alla mest får jobba med är att få sitsen rätt.

Fortsättning på Sitsen är alltid aktuell

Metaforer är bra för minnet, 

...men man kan behöva hjälp med att förstå vad som är passligt. Vår kroppsuppfattning kan leda till att vi gör fel trots att anvisningarna är rätt.

Sitt rak i ryggen!  Luta dig framåt - bakåt - till andra sidan!

Jo, visst, helt rätt. Läraren uppmanar dig på nytt. Du känner dig väldigt rak och spänner musklerna. Varför blir det fel, fast jag gör rätt?  Att svanka med ryggen hindrar dig att följa hästens rörelser. Du blir stel och kan vara i risk att falla framåt på halsen om hästen stannar. Att överdriva rakheten genom att luta bakåt leder till att du blir efter hästen. Om den skuttar framåt, så lösgörs du från sadeln och hamnar i otakt med hästen. När läraren ber dig dra naveln mot ryggraden, sänka din hållning och luta dig lite framåt, så känns det framtungt, du är säker på att din hållning måste vara dålig och helt fel. Tänk alltså på din ryggrad och balansen i mag- och ryggmuskler. Den här träningen är mycket viktig för alla, den också.

Håll hyvudet rakt! Titta vart du är på väg! 

Titta varken ner på hästen eller uppåt. Titta rakt fram. Tittar du neråt, så är du på väg dit vart din blick visar. Ibland stannar hästen, helt rätt. Om du hoppar hinder och tittar ner på hindret så påverkar du hästens balans negativt. 

Hälarna ner! 

Det klassiska rådet sedan min ungdom. I sig är inte rådet dåligt, utan det är fråga om hur du får ner dina hälar. Böjer du dig framåt, trycker ryggen framåt eller spänner du foten och tvingar ner hälen? Hälen är nere men du har fått flera nya fel på köpet. Det kan hända att det här är en av orsakerna till att eleven säger att hen trycker ju ner hälen och läraren är ändå inte nöjd.

Det riktiga sättet att få ner hälen är att ta magmusklerna till hjälp och tänja på bakre linjen från bakre låret till vristen, avspänt stretchande.

 

Andas med skänkeln!

Håll kontakt till munnen!

Ge efter! Gör en eftergift! Glöm inte halvhalterna!

När du gör halvhalt genom att aktivera korsetten (mag- och ryggmuskler) blir halvhalten snabb, stadig och stark. Du sitter stadigt och har lättare att göra nästa rörelse. Jag brukar tänka halvhalten som en kontroll av min korsett innan jag gör något nytt. Om jag gör en ny rörelse med korsetten aktiverad gör jag den på bästa sätt lugnt, stadigt och mjukt.

Sitt runt hästen!

 

Följ hästens rörelser! Sitt stilla!

Sitt som på en stol. Inte behöver du ju röra dig på stolen heller.
Sitt och känn efter hästens rörelser. En ändamålsenlig sits är diskret, du gör inget onödigt. Håll tyngdpunkten så nere som möjligt, tänk att magneter drar dina fotbotten mot marken och din sits fast i sadeln. Ju högre din tyngdpunkt är, så blir din balans svajande. Jämför med att om du sitter eller står i en roddbåt.

En god sits är förankrad i hästen. Den producerar ingen rörelse själv, men tar emot rörelsen hästen skapar.
Sitsen är avslappnad (inte detsamma som slö).

Sitt rak!

• Sitsen måste vara rak för att fungera.
• En rak sits är hälsosam för ryttaren. 
• 60% av sitsen ligger på höften, och hälften av detta på en enda kota, den femte höft (lanne)kotan. När ryttaren sitter rak på sina sittben, ryggen i neutral position, överkroppen på underkroppen, i linje så klarar kotan helt bra av pressen. Men om ryttaren sitter dåligt, kan det uppstå t o m frakturor  (rasitusmurtuma) p g a överansträngning. För att kompensera blir ryttaren allt snedare, till slut blir också hästen sned och försämringen ökar allt snabbare. Oftast är det påkallad snedhet, som går att reparera, men förstås inte alltid.

En bra sits formas så att

1. du söker din plats mitt i sadeln, i fördjupningen, så att du känne båda sittbenen. 
2. du låter benen hänga i stigbiglarna utan att trycka ner hälen med våld
3. du svänger höften så att du tänker att du lyfter bäckenbenet framåt och uppåt. Nu rättas dina sittben din hållning blir naturligare.
4. du försöker slappna av i bakmuskler, främre sidan avlåret och nivusalueen koukistajat. Slappna av höften och låt den rinna längs sidan neråt.
5. du aktiverar de övre magmusklerna genom föra bröstkorgen ovanpå höften och sträcker därefter på nacken, utan att lyfta ansiktet uppåt.

Källor:

Intervju med pilateshandledaren Arja Toivola i Hevosurheilu 28.9.2018. Arja har skrivit boken "AT-ratsastuspilates - Tavoitteena tasapainoinen ratsukko.

Sitsen är alltid aktuell

Det hänger på sitsen! Utan sits, ingen ridning.

Sitsen är närmast hästen. Ben och armar, samt huvudet är längre ifrån. De påverkar hästen, men kan ge signaler som är motstridiga med sitsen. Hästen kan lära sig att inte bry sig om motstridiga hjälper, men det orsakar huvudbry och kan leda till att hästen försöker låta bli att lyssna på "allt" som ryttaren signalerar. En vanlig ryttare behöver ingen till sin spets känslig Ferrari-häst, men alla behöver undvika motstridighet i sin kommunikation. Tydliga hjälper hjälper hästen att slappna av, koncentrera sig och lära sig mer. Den har också lättare att försöka sitt yttersta. Logiskt eller? En förvirrad häst har det hemskt.

Bambi tre år försöker komma underfund med Viktors hjälper. Jag stöder från marken, genom att vädja till kommandon vi jobbat med från marken.

Att känna till vinklar, lodrätt och vågrätt är lätare att förstå från marken, men för att befästa det i minnet och muskelminnet behövs upprepad lyckad övning.

Att öva trav utan stigbyglar är nyttigt på många sätt.

Rätt sits är lätt i teorin, men svår att förverkliga. 

Vi tolkar, har en känsla av rätt sits som inte stämmer i verkligheten. Det kan vara svårt att uppfatta när man sitter rakt, hur starka de egna hjälperna är, hur mycket man kompenserar smärtor och skador... Det kan vara vanor man lagt till som t ex ridläraren inte påpekat eller som man inte uppfattat. Vissa dåliga vanor, som att trycka med knän, kan pågå länge, innan man får det bortlärt. Man lär sig saker som man aldrig lärt sig medvetet. Ibland blir man medveten om sina spänningar, sina kroppsliga utmaningar först på hästryggen, när hästen visar att den inte förstår.

 En av de stora svårigheterna är att trots att alla runt oss och även vi själva ser att sitsen är fel så kan det vara otroligt svårt att rätta till. Det kan nämligen vara svårt att hitta orsaken till felet. Det är kanske inte där man tror. En hård hand, klämmande knän eller osymmetriska hjälper kan vara tecken på något annat än att man inte förstår. Själv hade jag hård vänster hand och spänt knä utan att veta om det. Hur mycket jag än försökte slappna av så spände kroppen till. Senare visade det sig att problemet låg i nackens kotor och svåra smärtor. Det är så lätt att anta att problemet ligger i brist på kunskap eller motivation, koncentrationssvårigheter...

Sitsen påverkar vår ridning mest av allt!

• Sitsen påverkar hästen! När du sitter rätt, kan hästen frigöra sina rörelser. När något i sitsen strävar emot, så ser man det på hästens rörelser. Det är som att köra bil med handbromsen på eller hålla andan medan man springer. Det är väldigt tärande på kroppen, jobbigt och leder inte till något gott. Det har inget att göra med förhållande hjälper eller samling.

• Sitsen är en pågående utmaning! Även proffsen vill utveckla sin sits för att få exakthet, styrka och schwung i hästens rörelser.

• Sitsen kan alltid förbättras! Det är en del av den s k träningsdelen inom sporten. Att rida är inte enbart hästens aktivitet, utan också din.

• Sitsen påverkas av ditt liv. Hur mycket sitter du vid datorn? Har du skador? År du trött, har du huvudvärk, nackspänningar? Har du varit med om en olycka?

Min egen upplevelse är att det är bra att gå många trappor neråt, nästan "starta om" efter en olycka/operation. De gånger jag inte gjort det har jag fått ångra mig.  När jag sett det som en möjlighet och byggt grunden ordentligt på nytt har jag fått något i stället för den tid jag förlorat. Jag har t ex vänt mig till fysioterapeut och fått hjälp med att lösa spänningar och fel i rörelsescheman som uppkommit av smärtor. Det är bra att komma ihåg att vi har alla våra personliga utmaningar och starka sidor

Läs mer om hur jobba med sitsen.

Krans av kottar till jul.

Flickan och hunden är fästa med tråd, så att jag kan byta tema.

Olivian seikkailu Manta äidin kanssa Helmikuussa 2016.

Olivia on meillä sijoituksessa. Tämä tarkoittaa sitä, että Olivia on täysin meidän vasta kun se on saanut pennut kasvattajansa luona. Olivia astutettiin joulun ja uudenvuoden välillä ja me sovimme, että se asuu kasvattajan luona koko odotusajan ja niin kauan kun pennut tarvitsevat emäänsä.

Kaikki meni hyvin useita viikkoja, mutta sitten kasvattaja soitti eräänä keskiviikkoaamuna ja kertoi että  Manta ja Olivia olivat kaivaneet tsensä vapauteen aidan alta. 

Päätimme että hälytetään apua jos niitä ei ole aamuun mennessä löydetty. 

Yö meni ja aamulla Manta ja Olivia olivat vielä kadoksissa. Huolestuimme nyt kunnolla. Toistaiseksi ne eivät koskaan olleet kadoksissa näin kauan.

•  Havainto tassujen jäljistä​​ junaradalla, kahdessa eri paikassa.
• Hätäkeskukseen ilmoitus.
• Kasvattaja ottaa yhteyttä VR:än ja kertoo kadonneista koirista. He eivät ole nähneet mitään onnettomuutta ja lupaavat pitää silmät auki.
• Otamme yhteyttä löytöeläinkotiin.
• Etsintäkoirat tulevat apuun. Koirat haistavat Mantan ja Olivian tavaroita ja käynnistävät haun metsässä. Jälkiä löytyi, mutta ne eivät johda mihinkään.
• Kolme ansaa laitetaan, huopia ja ruokaa on sijoitettuna alueella, josta löydetty jälkiä.
• Julkaisemme haut sosiaalisessa mediassa sekä ystäviemme kesken,  sekä roturyhmiin ja karkurit ryhmään. Pelkäämme, että koirat voivat olla varastetut.
• Monet ihmiset haluavat auttaa, ja suuri joukko ystäviämme ja koiraharrastajia kokoontuvat etsintään metsään. Monet tassunjäljet löytyvät ketunpesän ympäriltä. Muuta ei löytynyt.
• Verijäljet tehdään metsästä kotiinpäin.
• Otan mukaan koiramme Agnes ja naapurimme jack-russeli  Iines omistajineen. Kävelemme 2,5 tuntia. Toivomme jättävämme tuttuja hajuja jotka voisivat houkutella tiellepäin. 
• Ei mitään näköpiirissä. Tapaamme sedän, joka oli nähnyt niitä aikaisemmin, näemme ansoja ja juttelemme lähellä asuvien ihmisten kanssa.
• Tassunjälkiä havaittu moottoritien ja junaradan kohdalla. Nyt huolstumme lisää.
• Metsästäjät löytävät tassunjälkiä ​​villieläinten ruokintaalueilla. 
• Metsästäjät löytävät pesän 10 km kotoa,  kuusen alla paljon tassunjälkiä. 
• Metsästäjät rauhoittavat meitä, koirat ovat kekseliäitä ja voivat selvitä yllättävän pitkään luonnossa. Lisäksi nämä ovat kokeneneita maaseutu koiria, jotka ovat paljon luonnossa.
• Tiistai: Olen ihan loppu. Yritän olla ajattelematta kauhukuvia. 
• Emme enää keksi mitä tehdä ja epätoivo valtaa meidät - saamme kuulla naapuritilalta yhteydenoton.
• Maanviljelijä on löytänyt kaksi valkoista koiraa hänen hylätystä siilosta. Hän on ollut huolissaan vesivahingoista kun on satanut valtavasti kaksi päivää, joten hän päättää lähteä kävelylle ja tarkista vaurioita ...  hän löytää ne siilon pohjalta, johon 1,5 m pudotus    
• Koirat eivät olisi koskaan päässeet itse ylös, jos hän ei olisi löytänyt niitä.
•  
•  

Isänpäivä

Isänpäivänä kutsumme isät tutustumaan tallitoimintaan!

Tallillamme käy monta ihana tytärtä ja poikaa. Nyt kutsumme isät ottamaan osaa lasten hevosharrastukseen. Aika monelle vanhemmalle on jalkapallokentän ja jääkiekkokaukalon katsomo ja pukuhuone tuttu, mutta kuinka moni on harjannut hevosta karsinassa, luonut lantaa, kantanut satulaa tai ratsastanut.

Hevosharrastus ei ole pelkkää hevosen selässä matkustelua, vaan siihen kuuluu hevosesta ja hevosen ympäristöstä huolehtiminen, ison eläimen kanssa kommunikointia, on oltava reilu ja selkeä, hallita monet tunteet, johtaa itseään jotta voi johtaa hevosta.  Näiden perusasioiden päälle rakennetaan muu osaaminen eri lajeissa sekä moninainen harrastaminen.

Nyt kutsumme isät ja kummisedät tutustumaan tallilaisten arkeen. Teemme yhdessä tallitöitä ja kokeilemme hevosten käsittelyä ja halukkat saavat kokeilla ratsastusta.

Tarjoamme isille kahvit tallihommien päätteeksi!

Miehet ja pojat ovat tervetulleita ratsutalleille!

Jostain poikiin on iskostunut että ratsastus on ponityttöjen hommaa. Silti maassamme on ollut ja on miespuolisia huippuratsastajia. Uusin huppu on kenttäratsastaja Elmo Jankari. Ennen Elmoa ratsastivat huipulla myös esteratsastajat Sebastian Numminen, Mikael Wahlman... kouluratsastaja Marko Björs.. joitakin mainitakseni.

Se asia on ainakin selvä että tallilla ei pääse helpolla. Työt ovat fyysisesti ja psyykkisesti haastavia mutta huiman palkitsevia. Hyvin hoidettu hevonen on kuin hyvin valmisteltu ja treenattu urheiljia. Se liikkuu kevyesti, pehmeästi ja rennosti, mielellään. Kun ihminen hoitaa hevosensa hyvin, hän voi myös pyytää työntekoa hyvillä mielin.

On jokapäiväiset työt kuten karsinoiden siivous, kottikärryjen tyhjennys, kuivikkeen hakeminen, vesiämpäreiden pesu ja täyttö, heinien jakaminen ja  ruokinta. Hevonen harjataan ennen työntekoa ja jos sen tekee kunnolla niin alkulämmityksestä käy. Satulat ovat erikokoisia ja painoisia, mutta mieti jos itse painat 25-35 kg ja  ja yrität punnertaa satulaa 145 säkäkorkean hevosen selkään. Suhteuta asia omaan painoosi :)

Rankan tallirupeaman jälkeen hevosten hieinien mutustelu kuulostaa musiikilta. Ihmisillekin tulee hyvää olo. Sitä kannattaa hetkeksi jäädä kuuntelemaan eikä hommien jälkeen syöksyä autolle ja kotiin.

Suomen ratsastajanliitto

SRL

RATSASTUSKYPÄRISTÄ ASIAA

EU-kommissio uusi ratsastuskypärästandardit 2014

Tavoitteena parempi

• kestävyys eri suunnilta putoamisessa ja kovalla voimalla
• vastus teräviä objekteja vasten
• sivusuoja sivulta tulevia iskuja vasten
• ja laajempi suokapinta-ala, joka ei häiritse kuuloa
• näkökenttä
• istuvuus, kypärä ei saa liikkua päässä

Cafe'hunden Luna i Ekenäs/Raseborg

Ekenäs är en centralort i Raseborgs stad i landskapet Nyland i Finland. 

Ekenäs var centralort för staden med samma namn, tills den slogs samman med Karis stad och Pojo kommun till en ny stad med namnet Raseborg årsskiftet 2008/09. 

Trots att det är tio år sedan är det svårt att kalla Ekenäs för Raseborg, ävenom Raseborg också är ert fint namn.

Café Gamla Stan

Vi besökte Café Gamla stan och hittade en caféhund i tjänst.