måndag 8 maj 2017

Äntligen hemma! - men nu börjar det



Simons första dag. " Hej, vem är det?" ser Simon ut att fråga.

Valpen behöver inte dresseras, men den behöver fostras/läras/handledas så att den har möjligheter att klara vardagens förväntningar, vilket räcker gott och väl som utmaning för både valp och nya ägaren.

Första sakerna jag lär är att
  • valpen börjar känna igen sitt namn
  • rumsrenhet
  • koppelbeteende 
  • att få ögonkontakt
  • "beröm" och "nej"med tonfall (jag vet att detta diskuteras i dagens läge, när enbart positiv förstärkning är populärt)
https://vipasagobacken.blogspot.fi/2017/04/valptraning-1.html

Till följande öppnar jag lite mina tankar kring dessa teman.  Jag binder mig inte till någon enskild  teori utan samlar kunskap från olika håll. Hundar, människor och situationer är olika, därför behöver vi en relativt stor kunskaps- och erfarenhetsryggsäck att plocka ur.  På samma gång som vi kan göra hund (och barn) uppfostran väldigt invecklat, så kan vi göra det väldigt enkelt också. Använd sunt förnuft, var tydlig, inspirerande och dela in inlärningen i små små bitar så lyckas du.


Vem är jag? 
 




Man får även här förbereda sig på att valpar lär sig olika. Någon lär sig att bli rumsren första dagarna och för någon kan det ta ett halft år. Det har också med omständigheterna att göra. Lyckas man vara konsekvent med att föra ut, är det lugn och ro kring valpen när hen är ute osv. Min första engelska springerspaniel var ytterst energisk, hon var min första hund och jag var förstås oerfaren (10 år :)). Det tog flera månader innan Daina blev rumsren, men hon blev. När jag fick Totte, amerikansk cockerspaniel, hade jag flyttat hemifrån och bodde på sjätte våningen. Jag var alltid jätterädd att Totte skulle kissa i hissen, så jag höll honom alltid i famnen, men han gjorde det aldrig. Han kissade inte heller inne. Han lärde sig saker mycket snabbt och det konstiga är att Agnes, engelsk cockerspaniel, som till utseendet påminner lite om Totte p g a sina tan-märken har inte heller kissat inne. redan första natten i Stockholm hos min syster bad hon ut för att kissa. Jag kunde inte tro det är sant.



Att växa fysiskt och psykiskt är valpens första uppgift. Valpar är också olika gällande sin energinivå, nyfikenhet och koncentration. Men inte är människobarn heller likadana.

Jag brukar försöka lära orden "kissa" och "bajsa" genom att berömma när valpen gör det och upprepa ordet. En del av mina hundar har lärt sig det och det är jättebehändigt på t ex resor att kunna uppmana hunden att bajsa så att den vet, att nu är det inte vanlig promend på kommande, utan en kvick rastning.

Att kunna vänta en stund när du förbereder maten, kunna gå i koppel utan att dra, skälla eller kasta sig över folk, men inte heller skygga, streta eller gömma sig.

Valpen vänjs småningom även vid att åka bil och andra färdmedel, eventuellt båt om det är aktuellt,  lära sig att möta spännande situationer t ex cyklister, mopeder, hästar  mm. Träffa nya människor...

 

Jag tycker att den här tiden är en av de roligaste, när jag presenterar familjen och de andra djuren för valpen. Valparna vi haft har varit mycket nyfikna och glada att bli presenterade för de andra. Jag är dock mycket noggrann med att göra det på valpens vilkor, d v s det ska kännas som en rolig lek. Valpen får aldrig skrämmas, bli överväldigad av rädsla eller något annat negativt. Du får däremot vara bestämd t ex presenterar jag också "nej" saker elsladdar, tvättmedelsskåp (fast medlen skulle vara högt upp), stolar och soffor, samt vilka hästboxar man får röra sig i på stallet mm.

Får man sova i sängen eller inte?


Endel uppfödare förbjuder promenader och trappor. Jag skulle kolla valpens sätt att bete sig överlag (och rasens egna utmaningar). Att springa/leka i trappor är inte lämpligt, men att lära sig gå lugnt i trappor är ok. Alla våra hundar har fått pröva på trappor. Vi lärde oss av Sotis (vid ca 4-5 mån. ålder), att ibland är det bättre att lära än att försöka hindra. Han var otroligt fiffig på att klura ut portar, kappsäckar, boxar och allt annat vi satt för att hindra honom. Samma märkte vi med Simon. Åtminstone Biltemas, Ikeas och Lidls portar höll inte dem, inget ont om dessa portar ändå :)
 Vi har inte heller haft hundar med höftproblem, så jag skulle nog tänka om, om det var aktuellt.

Alla valpar har inte fått lika omsorgsfull genomgång hos oss, ibland har jag helt enkelt glömt, eller varit slö. Sen tycker jag om när djur är energiska, påhittiga och lite problemlösande, så jag strävar inte heller till att mina djur skolas så att något av deras personlighet försvinner. Men tänk efter före, hur du vill ha det? Det är nämligen mycket enkelt, som man sår får man skörda.

I den dagliga skötseln ingår koll av hundens päls, öron, tänder och ögon, klorna måste också klippas ibland. Lär dig att hålla upp ögonen för kvistar som fastnat i pälsen, öron eller mun som luktar, ögon som är röda eller rinner. När du får öga för det normala och onormala kan du snabbare reagera och ge vård.

Alla våra hundar är vana att sitta på trimningsbordet. Även Olivia!
Det är bäst att hunden vänjs vid vårdhanteringen redan som valp.
Den grundläggande skötseln är nödvändig för att hunden ska hållas frisk och i god kondition.
En liten hund kan lyftas upp på ett bord för skötseln, men större hålls på golvet. Alla åtgärder ska såvitt möjligt göras så att valparna inte har obehag av dem. De får inte vara smärtsamma, för då blir hunden rädd för behandlingarna. Att en valp strävar emot behandlingen får inte hindra ägaren från att utföra åtgärderna till slut.






http://www.kennelliitto.fi/sv/hundar/hundens-skotsel



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar