Mina teckningar från lågstadiet :)

Sjukhusundervisning

Marita Åström special lärare 14.4.1986

åk 1-9

1. Beteendestörningar

• neurotiska ss ångest
• beteenderubbningar (social anpassning)

Skolfobi
vanlig bland svenskspråkiga flickor

Anorexi
Barn som ska till skolhem går via sjukhusskolan

2. Orsaker och spridning av störningar  

Miljö eller arv?
1/4 barn är störda i Finland
16-20% finns i städerna
46.000 besökte klinik
62%  pojkarna är aggressiva
          flickorna är slutna
Av barn som blir skötta i tid tillfrisknar 70%

3. Terapimetoder

Samtalserapi
lärare, psykolog, kurator
funkar bäst med klassläraren

epilepsi, MBD, psykos värst i åtta års ålder?

Miljöbyte viktigt, för orsaken till problemen är ofta alkohol eller skillsmässa

4. Skolans roll 

(mål: socialt anpassade individer)
Sjukhus skolan tar hand om hela individen, inte bara kunskapen
Ofta under 1 års vistelser
Vanligtvis skolans prov

Sjukhusundervisning

1. pedagogik
2. läroplan
3. stöder vården och haboliteringen (läraren ingår i expertgruppen bland vårdpersonal)

Sjukhusklasserna lyder under stadeden, skolnämnd och direktion

Speciallärarens arbete:

• diagnosticerar
• individuell undervisning (elevernas ålder och nivåer varierar)
• eleverna har egna läroböcker
• teamarbete med barnavdelningens personal, barn psyk

Elever med somatiska symptom

• kommer ofta med taxi, buss eller promenerar
• mentala symptom
• diabetes (behöver psyk stöd)
• epilepsi

Källor:

Marita Åström special lärare 14.4.1986 (kurs i specialpedagogik)

Pieni Tassuputiikki

Tassuputiikki

Brahegatan 20, nära busstation

20100 Åbo 

Nam!

  Öppettider:      

                                                         

Må-fre 10-18
                                                         Lö   10-15 (eller enligt överenskommelse)

Idag hade vi en spännande dag med Agnes. Vi gjorde vårt första intervju uppdrag för Lurppatidningen som ges ut av Lounais-suomen spanielit ry. Vår uppgift var att intervjua en gammal bekant från bloggen, Merja, ägaren till Pieni Tassuputiikki. 

Agnes undersöker hela butiken.

Ta kontakt:
info@tassuputiikki.fi
040 414 6414 

Vi har tidigare varit till Pieni Tassuputiikki med djurklubben under åren. Nu jar butiken flyttat till en ny plats med gott om utrymme. Butiken erbjuder olika tjänster förutom att cafeet är kvar. Det finns möjlighet till homeopatbesök, hundmassör, trimning och senare i vår 2018 även akupunktur.

Merja berättar att hon alltid haft hund och sedan 1992 har hon haft danskdog, numera tre stycken.


Hennes affärside kom av att hon ville erbjuda produkter som inte kedjorna har i sitt urval och ett par kvalitativa hundfoder. Hundfodret blev Lovejoys som är vete- och majsfri, samt innehåller inte förvaringsmedel. Produktrapport kommer i ett annat inlägg.

Vid sidan av butiken finns nätbutik som säljer mat över hela landet. Tassuputiikkis bäddar är också kända och hämtas längre ifrån. Bäddarna postas inte, men många tycker om att planera med hjälp av nätet och hämtar bädden på plats. Bäddarna är oftast av bomull, hållbara och överdraget går att ta loss för tvätt.

Cafe-selfie

Medan jag intervjuar Merja undersöker Agnes hela butiken. Hon nosar på varenda hylla, kollar massage- och trimutrymmen till och med personalens sociala utrymmen. Det var intressant att se hur systematisk hon var! Jag vågar säga att allt blev kollat.

Butiken utifrån. Först svår att upptäcka i en korsning, men oj så lätt när man vet!

Djurklubben besöker Pieni Tassuputiikki

Välkommen på praktik till oss!

Vi har bestämt oss för att börja ta emot flera praktikanter från olika skolor. Dels för att de vi haft har visat sig vara intresserade, samarbetsvilliga och aktiva. De har dessutom varit trevliga och villiga att lära sig, vilket är väldigt viktigt, faktiskt viktigare än förkunskaperna. Trots det uppskattar vi förstås också allt du lärt dig tidigare i livet och under din nuvarande utbildning. Våra praktikanter har hittils varit från Brusaby och Novia. Vi tar även emot skolelever på Prao.

Vad har vi då att erbjuda dig? Listan nere är relativt täckande. Vi kan diskutera tillsammans vilka uppgifter bäst motsvarar din pågående utbildning, om det är social-pedagogiska sidan, djurträning eller djurskötsel?

Miljön:

Vi

• kan erbjuda praktik i en hemliknande miljö på landet. Vi har ett litet stall med tre boxar, belyst ridplan och  kilometrar av sandvägar. Våra hästar är ridhästar.

•  har vi lydnadsträningsmöjligheter, agilityhinder och aktiveringsstationer samt möjlighet till spårningsövningar med våra hundar

•  skötsel, tvätt, fön och trimning av cockerspaniels.

• har tre finska hästar i ponnystorlek. Hästarna är födda 1993, 2008 och 2012. De två senare är egna uppfödningar.

• har fem cockerspaniels födda 2010, 2013, 2015 och 2016 och två dansk-svenska gårdshundar födda 2013 och 2017, av dessa är tre egna uppfödningar.

Verksamhet:

Vi erbjuder

• socialpedagogisk hästverksamhet
• mindfullness, qi-gong, joga och pilates
• pedagogisk verksamhet med hästar och hundar, samt konsthandarbete
• ridlektioner
• lydnadskurser för hundar
• agilityträningar
• aktiveringsstationer
• utställningsträningar
• tvätt och trimning av cockerspaniel
• sampromenader
• spårningsträningar

Du får enligt din kunskapsnivå

• träna med våra hästar dressyr, hopp, terräng och markarbete
• massera,
• träna med våra hundar utställning, lydnad, agility, aktivering och spår 
• hålla lektioner inom olika kurser
• sköta stallet och hästarna
• sköta, tvätta, föna och trimma våra hundar

 

"Tiderna förändras"

Fredag 1.12.17 kl 13
Städar bland mina lådor och hittade Textilläraren 2/1992. I ledaren beskriver Ulla Suojanen de förändringar slöjdlärare igen ska ta ställning till.

Fredag 1.12.17 kl 18
Vi hade fotosession med Lilli på stallet. På samma gång diskuterade vi attityder och värderingar, samt tekniska- och digitala utvecklingen under 1900-talet och kunde konstatera att mycket har förändrats.

Vissa saker/attityder/värderingar/moral förändras och andra tycks inte göra det. Även om de kan förändras, så är det en mycket långsammare process. Skolförändringar är i dagens läge mer kutym än ovanlighet. Alla lärare får vara med i processerna, varav vissa körs hårt och snabbt, andra så långsamt att skolan aldrig hinner till skott förrän nästa redan knackar på dörren. På samma gång som nya mål och innehåll presenteras med buller å bong, så känner många äldre lärare igen "det nya" som något bekant. Ulla Suojanen nämner 1992:

"Undervisningen måste stöda elevens skapande, självständiga planerande av sitt arbete, samt stöda förmågan att egenhändigt skaffa si kunskaper och färdogheter, med vilka man finner lösningar på problemen".

"Först riktas uppmärksamheten till det för alla gemensamma läroämnets nya namn formning och handarbete, för klasserna 1-7."

•     ...Gick det aldrig igenom 1992? Eller varför "såldes" det på nytt som en ny sak?
                                                    Ska varje regering forma samma program med egna ord?

"Timfördelningen bestäms på kommunal- och skolnivå. Textilläraren måste i sin egen skola och kommun motivera sitt ämne ställning i skolans timfördelning...

Ulla Suojanen nämner att i den äldre åldersgruppen finns försynta, som tycker att det är otrevligt att framhäva sig själv och sitt arbete. Jag skulle inte säga att det bara är en generationsfråga, utan kan även bero på lärarens personlighet, attityder och moral. Det låter vackert i någras öron att man ska kämpa för sitt ämne, men det kan också låta väldigt fult. Varför ska endel lärare bevisa sitt ämnes existens, medan andra ämnen inte ens får ifrågasättas? Min åsikt är att alla ämnenas betydelse för barnens liv ska analyseras på lika villkor.

Ulla: "Snabba och ofta även oväntade förändringar både i arbetslivet och i hela världen tvingar oss att inse att vi inte får svar på dessa frågor. Ingen vet för tillfället, i vilken värld vi lever i framtiden och vilka slags kunskaper och färdigheter vi har användning för".

Av den anledningen tror jag att det är ytterst viktigt att vi undervisar barn som kan grunderna i det mesta.

Följande är brainstormat. Kanske du ser annorlunda på det?

• 80-talet internationella lån, juppietiden, festa, shoppa, resa, ha roligt  = > räntorna steg => företag gick omkull.
• 90-talet lågkonjunktur, höga räntor, barn mådde dåligt, barn pressades av föräldrarna att prestera, stressade föräldrar.
• 2000-talet it slår igenom. Allt ska vara stort: lantbruk, "djurfabriker", shoppingcenter, skolor, ... Singel leverne allt vanligare, 60% skiljer sig, bonusföräldrar- och barn,
• 2010-talet arbetslöshet, unga vuxna som inte bryr sig att jobba, utanförskap bland människor blir allt tydligare. De som jobbar, jobbar mycket. Endel vill inte jobba alls. Många lever ensamma. Egoismen ökar.

Jag tror att musik, bild, slöjd, huslig ekonomi stärker människan genom att hen känner att hen får tröst och trygghet genom att skapa med händerna, det stärker självförtroendet att se att man kan påverka sitt vardagsliv och till slut, man kan känna sig som en hel individ.