torsdag 9 juni 2016

Djurklubben besöker hundsimhallen för första gången

Vi har gjort massor i vår med djurklubben. Hann inte uppdatera allt under realtid.
Här besöker vi hundsimhallen i S:t Karins.
Olivia tyckte det var allra roligast att balansera på basängkanten, ca 10cm brett räcke, men hon doppade sig lite också.
Agnes tog ut allt av vår utfärd. 
Hoppade i med fart, apporterade dummies man får låna från simhallen.
Lisa var mycket nyfiken och skulle vi ha varit där längre skulle hon nog ha simmat.
Nu blev det mest att beundra storasyrran.


Simhallens egen sida

söndag 29 maj 2016

Djurklubben besöker hundskolan

I morgon blir det fjärde hundskolebesöket. I vår har två grupper besökt hundskolan två gånger var.

  • Första gången var det kontaktövningar.
  • Andra gången tränade vi att be hunden framåt, först utan hinder och sedan med hinder.
  • Tredje gången repeterade hundarn fram kommandot med nya djurklubbare. Snabbt fick vi pröva ett hinder, sedan tre och till slut ett snett hinder med påfäljande trippel. Jätteroligt!
Få se vad vi får göra i morgon :)








Käpphästtävling och öppet hus 25.5.2016






På onsdagen 25.5.2016 ordnade vi käpphästtävlingar inom djurklubben med presentation av hundarna och hästarna, samt ponnyridning för djurklubbsmedlemmarnas familjer.



Det är mycket att ordna även om vi var många som hjälpte till. Vi satt upp en lista på uppgifter som behöver göras innan gästerna kommer.




  • Bland annat skötte vi förstås djuren; länka hundarna, mocka, rykta, kratsa hovar, sätt fram vatten till alla djuren.
  • Ordna P-platser 
  • Ordna käpphästområdet, placera ut hinder, hindernummer.
  • Dekorera ridplan och området med blommor.
  • Fläta manar, borsta hundar...
  • Ordna buffébord, kärl, skräpkorgar, ladda kaffe och ta fram kylväskor och termosar m m.


Tur att vi hann med hälsosamt mellanmål innan gästerna kom! Rågbröd!


Gästerna börjar komma...



Våra stiliga konferencierer presenterade programmet och gav säkerhetsanvisningar, delade ut priser och organiserade ponnyridningen.


Käpphästtävlingens domare har intagit sin plats. 
Domaren dömde stil och i omhoppning avgjorde tiden.


 


Prisutdelning

Kür
Djurklubbskompisar





Tara tar sig en eftermiddagslur :) Hon är färdigt flätad och beredd.


Lisa orkade otroligt bra hela dagen. Hon hälsade på alla, alla fick kela <3
På kvällen trodde jag att hon skulle vara jättetrött, men nej. Efter ett par timmars vila kom hon och frågade efter att få gå ut.




 Som tur fick vi hjälp i buffén



Härligt att föräldrar också ville prova rida.


Röstning av sötaste och snyggaste käpphästen pågår. Härligt när alla var så aktiva och deltog i allt!


onsdag 18 maj 2016

Vilket gäng!!! :D :D






Idag var det myller och aktivitet på gården. Vilka fantastiskt duktiga medlemmar djurklubben har! Vi satt upp hundstaket, städade hästarnas hage, packade hö, tampade mattorna i sadelkammaren, sopade, mockade, bar på kvistar, rastade hundar, ... övade, planerade och tränade. "What a Day!"



Tack till alla <3  <3  <3  <3!



tisdag 17 maj 2016

Allmän säkerhet på Sagobacken inför öppet hus


SPEAKERN:
informerar om säkerheten
  • Stå eller gå aldrig bakom en häst*
  • Vita banden runt hästarnas hagar leder elekticitet* 
  • Hälsa på hundarna en i gången. Sätt dig på huk när du vill hälsa på någon av hundarna. Låt den nosa först innan du rör den.*
  • Rökning förbjuden i stallområdet.
  • Alla ansvarar i första hand för sina barn, men  även kollektivt  ansvar för säkerheten behövs. Vi är ovanligt många på gården idag.

ALLA DJURKLUBBARE

  • Hälsa på gästerna! 
  • Hjälps åt! Ser du att något är på tok eller att någon behöver hjälp, agera!
  • Ta det lugnt!
  • Städa alltid efter dig. Skräp passar inte på en gård med djur (inte förstås annanstans heller).   
  • Håll utrustningen i ordning och på sina rätta platser. Saker som faller eller ligger på golvet orsakar onödiga olyckor.
  • Kolla att du har Annikas nummer 

 INFORMERA VÅRA GÄSTER

PONNYRIDNING 

  1. Fäst grimskaftet i betselringen. Använd handskar. Håll i grimskaftet med båda händerna* Snurra aldrig grimskaftet runt handen.
  2. Be de gäster som väntar på att få rida ställa sig i kö utanför porten.
  3. Be gästen prova en hjälm. Kontrollera att hjälmen sitter bra innan du låter hen sitta upp. En bra hjälm hålls stadigt på huvudet, faller inte på näsan och rör sig inte på huvudet. 
  4. Kontrollera sadelgjorden. Justera stigbyglar. 
  5. Be gästen närma sig hästen lugnt, från sidan/snett framifrån.
  6. Gästen får gärna klappa hästen innan hen sitter upp.
  7. Hästen ska stå ordentligt, innan ryttaren sitter upp. Be större barn och vuxna använda pallen! Be någon från djurklubben hänga i stigbygeln på andra sidan om det behövs. Instruera ryttaren att inte sparka hästen i misstag och be dem sätta sig mjukt ner i sadeln. Mindre barn kan lyftas upp av föräldrarna.
  8. Be föräldern gå bredvid mindre barn.
  9. Kontrollera att stigbyglarna är på rätt plats. Be händerna vara stilla.
  10. Påminn att man får hålla i sig i sadeln, sadelremmen.
  11. Om någon är väldigt rädd så räcker det med att klappa.


  • Tala med hästen. Det lugnar den, man får också sjunga om man vill. Om din gäst är nervös inför ridning, be gästen gäspa lite. Det hjälper.
  • Hästen är ett flyktdjur och alltid beredd att fly. Vifta inte med påsar, paraplyer eller annat i onödan.
  • Stå inte helt bakom hästen. Hästen ser inte rakt fram eller rakt bak. Hästens synfält är bäst vid sidorna.
  • Berätta att hantera hjälmen försiktigt. Fäll aldrig hjälmen i onödan
  • Mata aldrig en häst utan tillstånd! Tiggande hästar kan bli otrevliga.
  • Tuggummi passar inte på stallet, varken i munnen eller på marken.

HUNDARNA
  • Berätta för våra gäster  att vi har glada och ivriga hundar.
  • Om någon verkar lite rädd, be dem hälsa på Agnes först.
  • Be dem vända ryggen till dem tills de lugnat sig (alla tassar på marken). Sen kan de hälsa!
  •  Vi håller hundarna kopplade hela tiden. Turas om med dem om det behövs. Om någon av hundarna blir väldigt trött är det bäst att den får gå in i huset och vila. Säg till åt Annika om du tycker att någon av hundarna vill in.








söndag 15 maj 2016

Flätning av svans

Jag har fått många frågor om vem som brukar fläta Taras svans och hur man gör det  :)


Svaret är Elli och här gör hon en demo till alla som frågat. Lycka till med egna försök!


onsdag 27 april 2016

Motorisk utveckling och inlärning

Läste en artikel i Läraren (21.4.2016. Nr 7) om ergoterapeuten Tom-Stefan Witting som arbetar bland annat med neuromotorisk träning som kan hjälpa barn med inlärningssvårigheter. Witting stöder sig på teorier som utvecklats av en rysk psykolog, Svetlana Masgutova.  Barn som har  svårt att sitta stilla, rör sig eller rör något hela tiden, skriver klumpigt, faller av stolen mm kan i grunden ha motoriska svårigheter som uttrycker sig i oro och inlärningssvårigheter. Det är således inte fråga om ovilja att lära sig.

Witting har även hjälpt elitdrottare som som dragits med en återkommande skada som, enligt artikeln i Läraren, uppstått för att de inte utnyttjat sina muskler optimalt. Det är antagligen en av orsakerna och kanske grundorsaken, men jag har av egen erfarenhet med hästar upplevt att skadan som uppstått orsakar problem i andra muskelgrupper. Till exempel en häst som skadat högra benet börjar lägga tyngden på vänsterben varefter vänstra benet blir överansträngt, får fel rörelsemönster och småningom har ett nytt problem uppstått. Därför gäller det att hos hästar att kontrollera alla ben när hältan visar sig. Dessutom kan inte hästar tydligt visa att var det tar ont, men det problemet förekommer ibland hos oss människor också.

För människor har Witting skapat en metod att gå igenom barns motoriska färdigheter genom att be dem bl a flyga, rulla och åla. Witting kan av resultatet avläsa spänningar och behov av hjälp. Detta påminner om hästmassörers arbete. Massören går igenom hästen för hand, kollar rörelsemönster och rörlighet i kroppen. Hästar är precis som vi, ofta svagare på ena sidan av kroppen. Likaså är de stela i olika delar av kroppen. Som vi kan ana så är det inte så lätta att uppnå balanserad mjuk ridning om endera ryttaren eller hästen, eller bådadera, är stel/spänd/har smärtor !

Hur förhindra eller reparera detta? Svaret är förstås motion (som alltid) men det räcker inte med en träning inom en specifik gren. Vi rör oss alltför lite, även om vi idrottar. Undersökningar visar att hemmafruar på 1970-talet rörde sig mer i sin vardag än dagens elitfotbollsspelare!! (Läraren). Nu kommer vi till en av poängerna varför jag önskar att alla som kommer till Sagobacken mångsidigt sköter om djuren och gör något på gården! Vardagsmotion får inte underskattas! En annan poäng är sedan att vardagsmotionen kan förädlas genom kontroll av ergonomiska aspekter och mångsidighet, samt sinne. För att få ut positiva effekter kan sysslorna inte göras så att de går över vad kroppen tål. Jag fick mig en läxa förra sommaren när jag i min iver att få ridplanen klar lastade skottkärran full med sand och rev till. Skottkärran var så tung att jag inte fick den ur fläcken och i stället för att minska lasset beslöt mig för att rycka den ur startgropen vilket ledde till att senor och muskler brast i axeln.Jag tror inte att jag kom ihåg att använda mag-, ben- och ryggmuskler heller...  Tyvärr lärde jag mig inte av en gång utan gjorde samma sak några månader senare! Antagligen skulle läkningen ha gått snabbare om jag använt förståndet, nu tog det ett år. Som läkaren sa, med din livsstil så är en lång läkningstid att vänta, men du blir nog frisk.

Månsidig användning av kroppen är viktig också för att lära muskler och nerver att samarbeta, för kroppen stänger av program som inte används. Det betyder att det inte går att kontrollera muskler som "sover". När man inte har kontroll över hela paketet börjar man kompensera med andra muskler vilket leder till spänningar, låsningar och värk och det är här som Witting vet hur starta programmet igen. Det är just denna mångsidiga användning av kroppen jag har som mål när jag har en stor skogshage till hästarna och det är speciellt viktigt att föl får gå i mångsidig terräng, även om det gör gott åt vuxna också! Nu ser vi resultatet när Mirella 4 år hoppar över trädgårdsbord, samt galopperar i skogen mellan stenar och stubbar. Klart jag tycker det är bra även om jag ibland får hjärtklappning i rädsla att hon skall skada sig. Jag kan ändå inte låta bli att dra paralleller till barnuppfostran. Det är så populärt idag att ha styrda hobbyn med fasta träningstider. Barn har sällan tid (får inte?) klättra i träd, rulla i snön och klotta i lera!

Avslutningsvis nämner Witting att kosten spelar en stor roll. Socker och vetemjöl är inflammationshöjande och inflammationer i nervsystemet kan leda till koncentrationssvårigheter.

Källa
Läraren  21.4.2016. Nr 7 s. 8