Trimningsverktyg och tillbehör
Rätt handgrepp |
Trimning av ansikte och bog.
Rätt handgrepp |
Laitila
Här på våren, Vasautställning
Simon res-sert och Agnes res-sert! |
Åbo utställning (foto Marika)
I dagens samhälle krävs det mycket av hunden som den behöver vänjas vid för att inte stressa. Rädsla och osäkerhet inför främmande människor, fordon, trafik, hissar... kan leda till att hunden p g a rädsla reagerar utåt t ex aggressivt. Då är hunden inte aggressiv i sig, utan reagerar på en oväntad och obehaglig situation genom att försvara sig.
Agnes och Simon i första kontakt med rollator. |
När vi rör oss bland folk så är det välkommet om hunden kan känna sig trygg med föraren och vara öppen och vänlig mot främmande människor. En cocker blir lätt översvallande, hoppig och överlycklig av uppmärksamhet, vilket är ok för många av oss som älskar cockern, men på stan bland andra människor, sådana som inte tycker om hundar, inte bryr sig om hundar eller är rädda för hundar, behöver vi få cockern att hålla sig lugn och eventuellt låta sig hälsas på med tassarna på marken. Det brukar bli bättre med åren, de lugnar sig så småningom, men kan vara bra att träna redan som liten.
I nybörjarklass är åtkomlighet det första momentet.
Idealet är att hunden sitter avslappnad och säker på förarens vänstra sida. Den väjer inte för en främlings beröring, hoppar inte eller uttrycker surrogatbeteende (sijaistoiminto).
Åtkomlighet är bra att träna genast som valp. Ägaren berör hunden mångsidigt. Valpen behöver träffa människor som beter sig sakligt och trevligt.
Att valpen vänjer sig vid främmande människor beröring är viktigt även hos veterinären och på hundutställningar. Be gärna främlingar komma fram och titta på bettet.
Stärk en återhållsam hunds självförtroende.
En osäker hund väjer gärna för beröring och vill inte bli rörd. Situationen kan te sig ångestfull. Om hunden dessutom är skarp till lynnet kan den bete sig hotfullt, anfalla, nafsa eller t o m bita. Undvik att straffa hunden, det höjer bara dens stressnivå och leder till att problemet blir större och kvarliggande. Lösningen är nästan alltid enligt SM att stärka hundens självförtroende.
Ofta är åtkomligheten inget problem, men ibland har någon valp märkbar osäkerhet inför främlingart p g a arvsfaktorer, händelser eller miljöfaktorer under valp- eller ungdomstid, eller en samling av alla dessa.
Valpens självförtroende stärks via lämplig miljö och tryggt och säkert beteende människor. Föraren ska kunna säkra hunden om att hen behärska händelser i omgivningen och kommer att skydda valpen. Föraren kan söka nya situationer där hen kan visa valpen trygghet.
En förare lämnar inte en rädd eller förskräckt hund ensam, utan fungerar alltid för hundens bästa.
Hunden går ivrigt vid förarens sida, ungefär vid knähöjd, med halsen sträckt mot föraren. Hundens ryggrad är rak, och böjs inte under några omständigheter runt förarens fot i bananform. Både förarens och hundens bröstkorg är rakriktade framåt.
Hunden följer på sin plats under hela momentet, även under svängar och tempoväxlingar. Ögonkontakten bibehålls.
Hunden följer med aktiv samling, med kraftig spark i bakbenen, magmusklerna i användning, framåt uppåt som en dressyrhäst. Hunden är koncentrerad och villig. En hund som är lång och låg har inte rätt sinnelag, liksom inte en häst heller.
ONKO VALMISTA? Ohjaaja nyökkää vastauksesksi.
LIIKKEELLE MARS
KÄÄNNÖS OIKEAAN MARS
KÄÄNNÖS VASEMPAAN MARS
TÄYSKÄÄNNÖS MARS
JUOKSUUN MARS_MARS
KÄYNTIIN MARS
LIIKE SEIS
Käskyt: Seuraa
Kuvaus: Koiran tulee seurata ohjaajaa taluttimetta liikkeenohjaajan ohjeiden mukaan.
Kaikkien luokkaan osallistuvien koirien tulee tehdä sama seuraamiskaavio. Seuraamiskaavio sisältää kävelyosuudessa käännöksiä oikeaan ja vasempaan sekä täyskäännöksiä ja pysähdyksiä.
Seuraamiskaavio sisältää myös hitaan osuuden ja juoksuosuuden ilman käännöksiä ja pysähdyksiä.
Kaavio ei sisällä käännöksiä paikallaan eikä askelia eri suuntiin. Liikkumisnopeudessa normaalin käynnin, hitaan käynnin ja juoksuosuuksien välillä tulee olla selvä ero.
Koiran tulee seurata halukkaasti ohjaajan vasemmalla sivulla, koiran lapa ohjaajan polven kohdalla ja rintamasuunta ohjaajan mukaisena. Koiran ja ohjaajan väliin tulee jäädä pieni, mutta kuitenkin havaittava väli.
”Seuraa”-käskyn saa toistaa liikkeelle lähdettäessä ja nopeutta muutettaessa.
Pysähdyttäessä koiran tulee istuutua perusasentoon ilman erillistä käskyä.
Ohjaajan tulee liikkua luonnollisesti liikkeen aikana. Liikkumisnopeuksissa normaalin käynnin, hitaan käynnin ja juoksuosuuksien välillä tulee olla selvät erot.
Ohjaaja voi valita tekeekö täyskäännökset vasemmalle vai oikealle. Nk. ”saksalainen täyskäännös vasemmalle” on myös hyväksytty, ts. koira kiertää ohjaajan ympäri oikealta puolelta ja tekee käännöksen pysyen hyvin ohjaajan vieressä.
Kaikenlainen poikkeaminen toivotusta ihannesuorituksesta, kuten vinkuminen, haukkuminen, hyppiminen, leikkiminen, hidastelu ja edistäminen sekä vinot seuraamis- ja perusasennot, alentavat arvosanaa. Arvosanaa alennetaan, mikäli koira seuraa liian tiivisti /liian lähellä ohjaajaa. Arvosanaa alennetaan enemmän, mikäli koira häiritsee tai estää ohjaajan liikkumista. Ohjaajaan nojaaminen tai törmääminen ovat virheitä. Ylimääräiset käskyt tulee huomioida arvosanassa. Vinot perusasennot alentavat arvosanaa (1–3):lla ja, mikäli koira ei tee yhtään perusasentoa, on arvosana korkeintaan 7. Hidastaminen ja pysähtyminen ennen tai jälkeen käännöksiä tai käännösten aikana alentavat arvosanaa. Liike hylätään, jos • koira toistamiseen jää selvästi jälkeen ohjaajasta/pysähtyy, • koira jättää ohjaajan tai karkaa ohjaajan luota, • koira seuraa suurimman osan matkasta yli metrin päässä toivotusta seuraamispaikasta, • koira seuraa luonnottomassa asennossa.
Sverige:
2 Följsamhet. Kommandon: ”Fot”
Utförande: Hunden ska villigt följa föraren vid dennes vänstra sida med huvudet eller bogen i jämnhöjd med förarens ben under hela momentet.
En hund som går före, blir efter, går sidan, tappar kontakten, hoppar, går sidlänges, har ljud får betygnedsättning. Även väldigt långsamhet och slarvig (sned) utgångsposition ger lägre poäng. Om föraren blandar på vänster och höger, ger tilläggskommandon, gestikulerar, trampar med fötterna eller liknande för att få hundens uppmärksamhet - sänker poäng. Om hunden gör över 1m från sin förare diskvalificeras momentet.
Hunden ska vara okopplad (i Finland).
Kommando ges vid start, samt tempoväxlingar.
Då föraren gör halt ska hunden, för högsta betyg, direkt inta utgångsställning.
Den totala sträckan ska vara 30–60 meter.
Momentet börjar med vanlig marsch. Momentet ska innehålla en högersväng, en vänstersväng samt 5–10 meter språngmarsch. Ekipaget ska hinna röra sig minst 5 meter mellan varje ny kommendering från tävlingsledaren (svängar, tempoväxlingar och halt).
I slutet av sträckan kommenderas en rak halt. Från halten kommenderas en vändning på stället. TL väljer om vändningen ska utgöras av höger om/vänster om eller helt om. Alla tävlande i gruppen ska kommenderas i samma mönster.
Bedömning: För högsta betyg ska hunden röra sig parallellt med föraren och hålla samma position under hela sträckan. Tempoväxlingen ska vara tydlig. Enstaka dubbelkommando med kropp eller röst ger avdrag med 1 betygsenhet. Om föraren väljer att uppmuntra hunden genom röst eller handtecken under större delen av momentet kan max betyg 7 utdelas. Hund som hela tiden förs i stramt koppel, alternativt följer föraren på längre avstånd än 1 meter, kan inte godkännas. Samma sak gäller om hunden släpar och uppmanas fram vid flera tillfällen. Varje liten avvikelse som hunden gör från det önskvärda mönstret bör återspeglas i betygsättningen, exempelvis tempot i halterna.
Mål: Hunden hoppar ett litet hinder på kommando
Alla hundar kan hoppa om de är vana att röra sig på varierande underlag. Börja aldrig hoppa över konstgjorda hinder före ett-års ålder med cockerspaniel valp. Det som du ändå kan göra är att gå över 5-10 (15) cm hinder vid 5-6 mån (jag föreslår cm=månad) ålder då koordinationen redan utvecklats betydligt. Jag skulle ändå vara väldigt försiktig.
Utmaningen är absolut inte att en cockervalp inte skulle kunna hoppa. Utmaningen är att när de hoppar, har fart, är ivriga, okoncentrerade - det går hårdare än benen hänger med, vilket kan leda till halkande, sträckningar osv. Det de gör när de leker är en annan sak än konstgjorda hinder!
Sen vid 1-år framåt är det redan på bättre sidan, de har hunnit växa till sig, men som med hästar, det räcker med låga hinder för att de ska förstå idén!
I lydnadsprovet är hindret ett kompakt brädhinder, vilket inte behövs vid träning.
Börja inomhus. Placera en stadig matta vid en dörröppning och tejpa fast en ca 5-10 cm hög kartongremsa på dörrkarmen. Hunden kan inte krypa under eller gå förbi, så det kan inte gå fel.
Idealet är att hunden sitter rak, kompakt, utan tryck, koncentrerad och relativt aktiv (korkeavireinen) framför föraren.
Problem vid inkallning kan bero på att hunden upplever press från föraren (lugn!) eller att föraren lutar sig över hunden. Hunden lugnar situationen genom att ta lite avstånd.
Det är fördel att börja öva med en liten valp, en vuxen hund utvecklar integritet.
Det är också fördel att lära hunden att komma framför föraren (ett måste inom brukshund) och även tillåtet i andra. Andra sättet är att begära till sidan. båda sätten är likvärdiga.
Börja med att träna inomhus.
Med en valp kan du sitta på golvet, med en större kan du sitta på soffkanten. Ta genast från början en rak hållning, med rak rygg (SM)
Ha en god hållning, rak i ryggen, blicken på hunden (blicken kan vara nedåt, fast hakan inte är det), med hakan rak, böj dig inte mot hunden. Huka dig absolut inte, det leder till osäkerhet hos hunden. Hunden ska alltid känna sig säker och t o m lite arrogant nära sin förare. Mera, ja kom, ge hit godiset, än - kan jag komma så här nära, sku jag månne kunna få godis, det sku va roligt please..
Ta och upprätthåll kontakten till hunden
Innebär att hunden ser föraren i ögonen, utan att titta bort emellanåt.
I lydnadsprovet håller hunden kontakt till föraren under hela momentet.
Det är bra att lära ut ögonkontakt till hunden redan som valp. Många tränare tar upp det redan under valpkurser. För trettio år sedan sade man att man aldrig får stirra en hund i ögonen, eller ta ögonkontakt, att det skulle vara en aggressivt uttryck. Det är både rätt och fel och mycket logiskt. Att stirra någon i ögonen är obehagligt, att stirra innebär att låsa blicken, spänna muskler runt ögonen och allmänt se arg ut. Det är INTE vad som avses med ögonkontakt. Hunden håller kontakt till dig med en mjuk avslappnad blick, liksom du till den. Ni stirrar inte på varandra.
I början kan du belöna valpen bara av att den tittar dig i ögonen, även om det skulle vara väldigt kort eller snabbt. Beröm glatt och ge godis. Du kan i detta skede köra in ett ord som du kommer att använda för att belöna. Låt valpen svälja i lugn och ro och invänta nästa ögonkontakt.
Speciellt om du vill tävla, behöver du öva hunden att orka hålla kontakten en längre stund. Variera mellan 1-5 s, beröm och belöna.
Byt miljöer.
Var bredvid hunden och invänta ögonkontakt.
Om det uppstår problem, förenkla uppgiften igen.
När hunden håller intensiv kontakt utan att släppa, kan du kasta godiset på golvet framför för att visa att uppgiften är slutförd.
Vi är lite olika på hur roligt vi tycker att det är att planera och dokumentera saker. När man ska lära sig nya saker eller träna något så kan man ha stor nytta av träningsdagbok. I dagboken kan man planera ställa mål, delmål, planera tillvägagångssätt i små små steg, tänka ut vad man behöver ifråga om kunskap, redskap mm och planera sin utvärdering. Det är detta som lärarstuderande övade och gjorde under min studietid. På den tiden kallades de sekvensplaner. Ibland ifrågasatte någon studerande nyttan med dem, de kändes konstlade och väldigt detaljerade - men ack man lärde sig och hade nytta av dem! Jag minns att någon lärare sa att inte behöver man dem senare i vardagen, åtminstone inte så detaljerade och det har också visat sig vara sant. När man en gång planerat riktigt noggrant kunde man det i princip och denna grund gav oss möjlighet att senare vara flexibla och kreativa! När du kan något riktigt bra behöver du inte vara orolig över att misslyckas eller tappa den röda tråden. Om det hände något överraskande på lektionen så kom man snabbt igång igen, eller om det dök upp någon fantastisk idé så kunde man göra en avstickare utan att vara rädd att man kommer av sig. Att planera försäkrar också kvaliteten i det man gör, plus du vet vad du undervisat, det hänger inte bara på minnesfragment.