onsdag 10 december 2014

Stormvarning

Att tänka på när det finns risk för storm:

  • el-tilldelningen kan brytas?
  • ingen aggregator?
  • vatten?
  • hästarnas oro, risk för skador

Denna minneslista gjorde jag efter förra höstens Seija storm
kolmörkt, inget vatten, toa fungerar inte, kallt, bilen blev under sönderfluget biltak, tändstickor, ficklampa, batteriet slut på telefon


STALLET
  • Ta in utevattenhon - fyll den med dricksvatten (när elen går fungerar inte vattenpumpen)
  • Fyll hö i säckar och ta in i stallet (inte roligt att söka hö i storm och kolmörkt)
  • Hugg grankvistar till tidsfördriv åt hästarna
  • kolla att första hjälp lådan innehåller sårputsmedel, paraffinolja, aloe-vera
  • ficklampa med till stallet
  • ta in hästarna. Om träd faller eller går av kan staketen skadas + när elen inte fungerar så ... men det beror även på omständigheterna om stallet är bäst.
  • om du har en häst som inte trivs inne - eller som vår Mirella som älskar att gå ut och in för hon har egen dörr, sätt reflexbindlar på benen, reflexgrimma, reflextäcke ...

HEMMA

  • ladda telefon (så du kan ringa om hjälp om det behövs eller kolla att grannen har det ok)
  • ladda datorn (tidsfördriv :) men du kan även kolla väderleksprognosen)
  • Vattenreserv (både dricks och hushållsvatten, fyll alla möjliga kannor)
  • saft
  • mat som kan ätas kall eller stekas i spisen (korv, äppel, pinnbröd)
  • toa går inte att spola utan  vatten
  • ingen dusch-fräscha upp dig med ansiktsvatten
  • tändstickor, ljus, ficklampa
  • värm upp spisen, den värmer även senare
  • första hjälp, sårputs, huvudvärksmedicin, vardagsmediciner

Djurklubbens julhälsning!


Frivolité






tisdag 9 december 2014

Hållbar utveckling

Ekologisk hållbarhet

  • använd resurser enligt vad som återskapas (inte mer)
  • använd minimalt av det som inte återskapas
  • bevara naturtillgångar
  • undvik nedsmutsning och förstöring av naturen
  • skydda arter och ekologiska system

Ekonomisk hållbarhet

  • utveckla effektivare teknologi
  • sträva efter slutna kretslopp inom produktion och konsumtion
  • begränsa tillväxt av varor och behovet av energi
  • förläng produkters livcykler
  • utnyttja energi och material till fullo (undvik spill)
  • utvecklingsarbete kring hållbart tänkande stöds ekonomiskt

Social hållbarhet

  • fördela resurser rättvist
  • tillfredsställ medborgarnas grundrättigheter och grundbehov
  • utveckla hållbara konsumtionsmönster och livsstilar
  • utveckla arbetsförhållanden och arbetsklimat
  • informera och utbilda människor om hållbar livsstil
  • utveckla individens och samhällets välbefinnande

 Kulturell hållbarhet

  • värdesätt, upprätthåll och utveckla kunskap samt färdigheter om kulturtraditioner
  • utveckling i harmoni med människors egna kulturtraditioner och värderingar
omarbetat efter Stefan Myrskog "Kriterier för en hållbar utveckling" seminariepresentation 22.02.00

 Uppgift

Fyundera tillsammans hur vi

inom textilslöjden kunde

omsätta dessa kriterier och strävanden?

 

Ekologisk hållbarhet

  • använd resurser enligt vad som återskapas (inte mer). Hur är det med bomull, ull, siden, ämnen vid konstfibertillverkning?
  • använd minimalt av det som inte återskapas
  • bevara naturtillgångar
  • undvik nedsmutsning och förstöring av naturen. Hur mycket påverkas naturen och människor vid bomullsodling?
  • skydda arter och ekologiska system
  • skaffa material från närmiljön

Ekonomisk hållbarhet

  • tillverka långlivade produkter av bra kvalitet både i material och utförande
  • inte tillverka onödiga produkter!
  • utveckla effektivare teknologi
  • sträva efter slutna kretslopp inom produktion och konsumtion. Hur snabbt återfinns textila material?
  • rätt material för rätt ändamål
  • begränsa tillväxt av varor och behovet av energi
  • förläng produkters livcykler. Återanvänd på olika sätt. Sköt och reparera.
  • utnyttja energi och material till fullo (undvik spill). Ekonomisk användning av material. Gör något av resttyger.
  • utvecklingsarbete kring hållbart tänkande stöds ekonomiskt


Social hållbarhet

  • fördela resurser rättvist
  • tillfredsställ medborgarnas grundrättigheter och grundbehov
  • utveckla hållbara konsumtionsmönster och livsstilar. Mode, hållbara plagg?
  • utveckla arbetsförhållanden och arbetsklimat. Hur är det på bomullsplantagen? Färgerierna? Spinneri? 
  • arbetsmiljö, följ säkerhetsanvisningar, ergonomi och arbetsskydd
  • informera och utbilda människor om hållbar livsstil. Beakta  dessa kriterier i vår slöjdverksamhet.
  • utveckla individens och samhällets välbefinnande
  • samarbeta med andra (ämnen)
  • dela slöjdglädje

 Kulturell hållbarhet

  • värdesätt, upprätthåll och utveckla kunskap samt färdigheter om kulturtraditioner
  • utveckling i harmoni med människors egna kulturtraditioner och värderingar


måndag 8 december 2014

Kläder och mode

Varför har vi kläder?

  • skydd mot köld (kan vara inlärt/anpassning till rådande förhållanden, eskimåer tvättar babysar i 30' kallt)
  • för att pryda
  • för att skyla
  • ge social status eller prestige
  • skydd i arbete
  • för att utmärka yrke (uniformer)
  • visa individualitet, vara ett kreativt självuttryck
  • grupptillhörighet (ungdomar, motorcykelgäng)

Yttre företagsamhet

handlar om företagsamhet ur företagarsynvinkel

 

PRISSÄTTNING 

ur kostnadssynvinkel

Vad beror en varas pris på?

Direkta kostnader

  • tillverkning
  • förpackning

Indirekta kostnader

  • lagringskostnader
  • försäljningskostnader (reklam, löner)

Priset påverkas av (Prispolitik)

  • kostnad för produkt (se ovan)
  • konsumentefterfrågan
  • konkurrenter
  • samhället

 

MARKNADSFÖRING

Marknadsföringens arbetsuppgifter

1. Marknadsundersökningar (informationssamling och analys)
2. Marknadssegmentering (analys av olika delgrupper av konsumenter som kan utgöra målgrupper för marknadsföringen av en vara eller tjänst). Vem konsumerar produkten?  Vem köper? Vem besluter om köpet/konsumtionen? Vem behöver eller gör anspråk på produkten? Möter den konsumentens

  • fysiologiska behov?
  • säkerhets och trygghetsbehov?
  • tillhörighet och kärlek?
  • uppskattnings och prestigebehov?
  • behov att förverkliga sig själv?

3. Produktutveckling (utv av produkter som företaget anser sig kunns erbjuda spec grupper i enlighet med sin affärside och sina mål för verksamheten. Produkten kanske ändras med tiden, behoven förändras, konkurrenssituationen ändras.
4. Bearbetning av målgrupper (uppfylla målen för marknadsföringen)
5. Marknadsföra sig själv (marknadsföringsfunktionen och dess verks., samt ide till övriga instanser och organisationer). 

Marknadsföring är kommunikation

Opersonlig kommnikation

reklam, pr, artiklar i dagstidn och tidskrifter, intervjuer i press, media, kataloger m m 

Personlig kommunikation

personlig försäljning, pr-personal, möten, mässor, konferensser, utställningar
Ur: Calonius, Grönros, Lindqvist: Dagens marknadsföring.


Stark marknadsförig kan få oss att köpa produkter vi inte behöver, produkter (modekläder) som tär på miljön eller är farliga (mediciner som vi inte behöver)

 

Grundregler för marknadsföring 

förenligt med gällande lag,
socialt ansvar
god sed
spelar ej på rädsla och fruktan
                   övertro eller vidskepelse
                   på våld
får ej vilseleda
får ej missbruka forskningsresultat eller vet litteratur
får ej missbruka barns och ungdomars bristande erfarenhet, naturtrogenhet eller lojalitet

fredag 5 december 2014

Gymkhana (mounted games)

Minns gymkhana från 1970-talet speciellt från svenska och brittiska ponnytidningar och  böcker. Några saker testade vi också 1990-talet på seniorläger. Roligt och ganska krävande, med många träningsfördelar. Gymkhana tränar kommunikation med hästen, balans, smidighet, koncentration och mycket mer.

Vi ska återuppliva gymkhana!

Här några exempel:


Slalom
Varje lag skall ha fem stolpar på banan. Ryttarna rider slalom mellan dessa. I handen har de en stafettpinne som lämnas till nästa ryttare.



Sockarna
På mitten på banan står en hink. I slutet av banan ligger 4 tygbollar (invända sockar kan användas). Ryttarna har en socka i handen som kastas i hinken på mitten. I slutet på banan hoppar ryttaren av sin ponny och plockar upp en socka. Därefter hoppar ryttaren upp på sin ponny efter bästa förmåga, lämnar över sockan till näste ryttare osv. Den siste ryttaren slänger även i sin socka i spannen på väg tillbaka mot mål.

Muggar
4 stolpar står på banan, längst upp på banan står en tunna med 4 upp- och nervända muggar. Ryttarna skall placera sina muggar på en av stolparna och sedan hämta en mugg från tunnan längst upp. Det är att rekommendera att använda plåtmuggar eftersom plastmuggar gärna går sönder.


se mer källa: http://www.gymkhana.nu/

Sen tycker jag mig minnas att olika stafetter som jag inte hittat dokumenterade
  • potatis på sked, sked i munne, rider stafett runt en pinne
  • leder hästen och hoppar själv i en säck
  • musik, höbalar (en färre än ryttare), när musiken tystnat rusar alla till en höbal och sätter sig. Den som inte hinner är ute.
  •  


suomeksi mountain games

Egentligen kan man säga att för att kunna börja med gymkhana behöver man
  • träna sin egen balans och smidighet. I gymkhana sitter man inte hela tiden i dressyrsits utan man lutar sig åt sidan, hänger på sidan, gör väldigt snabba svängar m m 
  • träna hästens reaktionssnabbhet, vänja den vid att man hänger och lutar sig, att det finns flaggor, pinnar, bollar m m på plan.
När man tränat gymkhana kommer den vanliga sitsen att stärkas och du får mycket redskap för hur du kan få tillbaka din balans om du råkar tappa den. Gymkhana som tävlingssport är väldigt tufft och krävande, men vi lånar övningar från den för att stärka vår ridning och stimulera hästarna. De verkar just nu glada över att få träna också annat än dressyr ;) Är du intresserad av gymkhana som sport, kolla filmer på youtuube. På denna nevå behövs massor av klok träning så att varken du eller hästen skadar sig.

introduktionsvideo

exempel träningsvideo som visar bra några av momenten


Lektion 1. Förberedelser:
Vi tränar lite hästagility för att vänja hästarna med rackerier på plan. Det blev helt bommar och serpentiner att börja med. Vi måste vara lite kreativa och rota lite på gården för att få ihop mera redskap.





Vi har en gammal armésadel i stallkammaren. Den blir fantastisk att testa lite mer spännande grejer med. Li testade redan lite hur det känns att stretcha efter en pinne från marken. Vi får väl bygga en ställning i häststorlek nästa sommar...

Konsumentfostran

definition av konsumentfostran
=livslång påverkan genom undervisning och annan informationsverksamhet

Mål
Fostran till medvetna, eftertänksamma och kunniga konsumenter


Uppgift 1: Egen garderob


1. Vilka basplagg behöver man egentligenn? 

  1. Fundera i grupp.
  2. Planera tillsammans en vettig garderob för en 14-åring.
  3. Lista antal/plagg en 14-åring behöver

  • Välj basstil (som du kan piffa upp till fest, men även använda vardags.
  • Välj en eller två färgskalor så att kläderna matchar
  • Fundera på accessoarer till kläderna; skor, väska?
  • Fundera på kläder som kan användas under en längre tid (ej ytmode, hög kvalitet)
  • Fundera på hur mycket tid du har att tvätta, hänga upp, stryka...


2. Vad kostar våra kläder?  Läs Lottas budget!

Välj en butik; modeaffär, specialbutik, varuhus eller market
Utgå från din lista. Räkna ut hur mycket pengar du behöver om du köper allt på en gång.


Kan du utnyttja säsong rea?

Kolla in elevernas resultat

3.  Produktinformation

 Välj ett plagg t ex vinterjacka  och ta reda på information, samt jämför med en liknande jacka i en annan butik (jämför t ex market och specialaffär)
  • pris
  • märke
  • detaljer
  • material
  • tillverkningsland
  • tvätt och skötselråd
  • service
  •  

4. Min egen garderob


  • Töm din garderob/klädhylla/klädlåda...
  • Vädra alla plagg
  • Planera en vettig ordning i garderoben
  • räkna dina plagg och sätt dem i hyllan
t ex
  • 8 sockor
  • 5 T- skjortor 
  •  
Fundera på
Hur länge håller olika plagg?
Hur länge använder du olika plagg?
Vad gör du med för små/stora/söndriga/nötta/omoderna... plagg?



onsdag 3 december 2014

Mirellas skolning 9-10

Dagens plan var att träna Mirella att småningom hoppa över hinder. Vi hade planerat att mamma Tara kommer med på plan och visar Mirella hur man kan hoppa. Tara hoppar lätt i lina (liknar agilityträning med häst). Det visade sig genast från början att Mirella var "hottare" än tidigare. Hon har ju velat endast skritta i lina. Hon hade såpass "drive" att vi beslöt att föra bort Tara och låta Mirella visa i lina ifall hon kan tänka sig att trava. Nå, hon ville visa att hon kan allt som alla andra, hon skrittade, travade, galopperade och hoppade. Allt på en gång, med lite egna glädjeskutt emellan. Hon har aldrig tidigare lyckats jobba i lina utan att någon hjälper henne. Nu erbjöd hon det själv. Jag vet inte om det kan bero på att hon alltid står och tittar på i hagen när vi tränar Tara och Bambi. Tack för hjälpen alla djurklubbare med hinder och utrustning :)

Lektion 10

Simon väntar på tomten