Sagobackenin syyspäivä 2022; teemana hierontaa ja match-show treenit

11.9.2022

Mari Salminen RekkuRelax ja Madde

Ihanaa kun saimme taas viettää päivän ihanien kasvatinomistajien ja kasvattien kanssa. Edellisellä kerralla pitkänlinjan kasvattaja ja suomen taitavimpia trimmaajia Hanna Nyman piti meille trimmauskurssin ja tällä kertaa Mari Salminen (RekkuRelax) piti meille koiran kotihierontaan liittyen hierontapäivän. Tilaksi vuokrasimme koirakoulu.net, mikä on mukavan suuri, että kaikille oli riittävästi tilaa, mutta oli myös tilaa seurata koirien liikkumista. Päivä oli mieltä avaava ja suuri panostus kaasvattien hyvinvointiin. Lopuksi pidettiin pienet match-show harjoitukset, joista tulikin tosi hyvät ja tietenkin herkuteltiin :) Rekku-Relaxilla oli minun toivomuksesta myös myyntipöytä. Saimme hankittua puuttuvat karstat, pohjavillaharavat, korvahuput ja viitat ilman postikuluja. Kaiken kaikkiaan kiva päivä ja saimme paljon mietittävää. Kiitos Mari!

Kaikilla oli hyvin tilaa.

 Marin demokoirana toimi Madde, joka toimi kaikkien vieraiden koirien, ihmisten ja paikan keskellä erinomaisesti. Maddea ei oltu hierottu ennen, mutta coolina esiintyjänä otti tilanteen haltuun. Madde on ollut demokoirana trimmikurssilla, joten konsepti taisi siltä osin olla tuttua Maddelle. 

Seuraavassa referoin Marin luentoa demoineen ja keskusteluineen. Marin luento toimii jutun pohjana. 

Me kaikki jotka olemme käyneet hierojalla tiedämme miten hyvää se tekee meidän lihaksille. Myös koirat tarvitsevat hierontaa. Hieronta sopii kaikenikäisille koirille käyttötarkoitukseen katsomatta. Ei tarvitse olla agilitykoira hyötyäkseen hieronnasta. Ikä huomioidaan erilaisin hieronta ottein.

Ruben 4kk  oli meidän nuorin osallistuja.

• Pennut saavat fyysisen tuen kehitykselleen ja tottuvat käsittelyyn, parin kuukauden ikäisestä alkaen.

Ihana pikkuinen Ruben. 

Lisa, 7v. taaempana joka on juuri hiukan iäkkäämpänä
päässyt metsästysharrastuksen pariin,
olikin jumissa vasemmasn takajalan puolelta.
Onneksi Mari huomasi tämän,
että saamme Lisan kuntoon ennen seuraavia koitoksia.
Edessa Lisan tytär Lily ja
oikealla pihis, Olivian tytär, Saga.

• Aktiivikäytössä kuten urheilu/metsästyskoirat välttyvät loukkaantumisilta. Hieronta ehkäisee venähdyksiä ja revähdyksiä.

Näyttelykoiralle hieronta tekee hyvää. Eino olikin jo rutinoitunut.

• Näyttelykoirien liikkeet saadaan vapaammiksi ja pidemmiksi hieronnalla.

• Kotikoirat hyötyvät todella paljon hieronnasta. Liikunnan määrä voi vaihdella, joskus kiireessä voi tulla lyhyemmät lenkit ja viikonloppuna paljon pidemmät. 

Joskus syy jumeihin on alustassa. Onko usein samat  tai vaihtelevat lenkkimaastot? Onko lumihankea, liukkautta tai terävää sepeliä? Unohdetaanko koira välillä sohvanpohjalle?  Tai vaikuttaako koiralla olevan lihasjumeja, kipuja, mieli alakuloinen, kiinnostaako leikkimiset ja lenkkeily? Koira voi olla kipeä, tai voi löytyä joku syy, jos lenkit ei maistu...

• Ikääntyville tai iäkkäille koirille voi tulla nivelvaivoja, iän tuomaa kankeutta tai rappeutumista lihaksistoon. Kun lihaksisto ei enään pysty antamaan täyttä tukea, kipu lisääntyy ja liikkuminen vaikeutuu.

Poju

Hieronnalla vaikutetaan hermostoon, lihaksistoon ja verenkiertoon hoitavasti, korjaavasti ja ennaltaehkäisevästi. Käsittelyllä on heijastevaikutukset sisäelimiin vyöhykepisteiden kautta. Hieronnalla on myös psyykkinen vaikutus, se rentouttaa ja rauhoittaa. 

Charlie

HIERONTA ON KEHON JA MIELEN KOKONAISVALTAISTA HOITOA!

Lily

HIERONNAN INDIKAATIOT

- MILLOIN HIEROTAAN

-Lihasjännitykset ja kireydet

-Arpi ja sidekudosmuodostumat

-TULE-sairaudet (tuki- ja liikuntaelin sairaudet)

-Turvotukset

-Traumojen hoito akuuttivaiheen jälkeen

-Lihaskunnon ylläpito

-Ongelmien ennaltaehkäisy

-Immobilisaatio=tilanne jossa jokin raaja on tehty keinotekoisesti liikkumattomaksi esim kipsin tai lastan avulla

-Psyykkinen hoito

Vili

HIERONNAN KONTRAINDIKAATIOT, ELI MILLOIN EI HIEROTA

• Akuutit traumat (revähdykset, murtumat, ruhjeet ja avohaavat)

• Luukalvon tulehdus

• Tulehdukset (bakteerit, virukset, sienet)

• Sairas koira (esim. kuume -> kunto romahtaa jos hierotaan)

• Tiineet nartut (juoksu, valeraskaus)

• Kasvaimet, syöpä

• Keskushermostoperäinen halvaus

• Sydämen vajaatoiminta

MISTÄ TUNNISTAA LIHASKIREYDEN JA KIVUN?

• mikä tahansa muutos koiran olemuksessa ja liikkumisessa

• venyttelyn väheneminen/lisääntyminen/poisjäänti

• koira on haluton liikkumaan/väsyy helposti lenkillä tai kilpailusuorituksessa

• koira on jäykkä rasituksen tai levon jälkeen, liikkeelle lähtö kankeaa

• askelpituus lyhenee

• koira ei ravaa, vaan peitsaa/laukkaa

• koira välttelee hyppäämistä, hakee ponnistuspaikkaa

• koira kirputtaa/nuolee jatkuvasti ranteita, polvia, kylkiä tai alaselkää (nivelien kohtaa)

• käytös muuttuu aggressiiviseksi (ihmisille tai muille koirille)

• ruokahaluttomuus, apaattisuus, yleiskunnon heikkeneminen

• koira seisoo takajalat allaan, köyristää selkää

• heiluttaa häntää toispuoleisesti/ei pysty nostamaan sitä ylös

• selkä värähtää kosketuksesta

• vingahtaa tietyssä liikkeessä/asennossa

• vilkuilee säpsähtäen selkää tai takaosaa (alkaa liikkeessä yhtäkkiä kirputtamaan itseään

• ei pure enää kunnolla hihaa/patukkaa(suojeluskoira)

Martha

LIHASTEN TEHTÄVÄ

• asennon ylläpitäminen

• liikkeiden aikaansaaminen

• tukee ja suojaa sisäelimiä yhdessä luuston kanssa

• ruumiintoimintojen säätely; auttavat nielemisessä, ulostamisessa ja virtsaamisessa

• ruuansulatuksen avustaminen; peristiikka (ruokamassa liikkuu kohti mahalaukkua ja ulostemassa liikkuu kohti peräsuolta)

• verenvirtauksen sääteleminen

• ruumiinlämmön säätely, suurin osa lihasten tuottamasta energiasta muuttuu lämmöksi

LIHASJÄNNITYKSEN AIHEUTTAJIA

• rakenteelliset viat

• yksipuolinen liikunta

• kova rasitus

• sisäinen kipu, esim suolisto- ja vatsakivut sekä eturauhasongelmat heijastavat kipua selkään

• stressi

• suoraan lihakseen kohdistuva ulkoinen trauma/rajoitus (vääränlaiset varusteet kuten valjaat, törmäys, kaatuminen, liukastuminen

KOIRALLA ON:

• 7   niskanikamaa
• 13 rintanikamaa
• 7    lannenikamaa 
• ristiluu
• häntänikamat vaihtelee roduittain noin 20 kpl
• luita 300

Saga

HIERONTA  OTTEET

• Koirahieronnassa EI Käytetä suurta voimaa/painetta, jos voimaa käyttää liikaa saa koiran rikki.

• Muista rauhalliset, kevyet otteet hoitaessasi koiraa

• Vältä äkkinäisiä liikkeitä, pysähdyksiä ja painalluksia, työskentele harmonisesti

• Opettele hieromaan molemmilla käsillä

• Sively, totuttaa koiran kosketukseen, kertoo mikä on tunnelma. Sivelyn aikana tunnustellaan ihon ja lihaksiston jännityksiä, lämpöeroja, turvotuksia sekä muita mahdollisia poikkeamia

• Rentoutuksen lisäksi sively vähentää jännitystä ja kipua

  

TOTUTTELE

Koira on hyvä totuttaa kaikenlaiseen kosketukseen ja käsittelyyn. Ei voi liian paljon painottaa miten tärkeää on, että koira tottuu vieraankin ihmisen kosketukseen.

Kotihieronta on oiva tapa totuttaa koira hierontaan, jos tuleekin paikka jolloin pitää mennä ammattilaiselle, niin koirasi on jo tottunut käsittelyyn eri puolella kehoa.

Totuta koira makaamaan kyljellään hierottaessa, tällöin lihakset rentoutuvat, eikä tule staattista jännitystä ja hieronnan vaste on paras mahdollinen.

Pidä koiran lihakset lämpiminä. Vaikka niillä onkin turkki, se ei suojaa kylmältä viimalta eikä kosteudelta. Kylmässä lihas alkaa supistella, jolloin se koittaa suojella lihasta ja tällöin tulee helposti jumeja.

Valjaista asiaa!

Mietimme ovatko valjaat tai panta parempi. Mari toteaa tässä että 
on erittäin tärkeää että valjaat ovat sopivat. Molemmat voivat tehdä lihaksistolle ja 
nikamille haittaa jos eivät sovi tai koira kiskoo.
Paras olisi kun koira oppisi olemaan vetämättä, 
toiseksi että valjaat mahdollistavat koiran liikkumisen (tästä täytyy
postata erikseen).
ja panta on noin 2-3 kaulanikamaa leveä. 

Hieronnan jälkeen siirryimme Sagobackenille. 

 

Roliga nyheter från Sagobackens Emil i Lönneberga (Heimdals och Olivias pojke).

Först fick vi nyheter i maj från Emils ägare att han klarat mentaltestet, så bra att domarna uppmanat henne att kontakta uppfödaren med dessa fantastiska nyheter. Danskt-svenska gårdshundsföreningen i  Finland rekommenderar mentaltest till alla gårdshundar som används i avel.

När vi hade Sagobackens höstdag berättade Emils ägare att hon anmält Emil på hundutställning. Så roligt att hon gjorde det och extra roligt var att han fick res-sert på sin absolut första utställning!!! 

 

Emil 

Tolkning av testresultat 

Vad är ett mentaltest? (Ett sammandrag, läs mer på kennelklubbens sida!).

Ett mentaltest ger information om hundens beteende utifrån ett test som hunden genomgår. 

Syftet med mentaltestet är att bedöma och registrera hundens beteende i situationer där dess nervsystem utsätts för belastning. 

Slutresultatet ges i poäng är det viktigare att se vad blanketten berättar om hunden. 

Provet mäter funktionsförmågan under hot (kälke, aggression med försvarslust och skärpa) och i dunkel i ett rum utan hot. Provet ger även värdefull information om hundens temperament, koncentrationsförmåga, nerver, socialitet och hårdhet/mjukhet samt skottfasthet. Man får även information om hundens fallenhet att reagera på saker med aggressivitet. 

För sällskapshundar är det viktigt att hunden har balanserade egenskaper. En balanserad sällskapshund med en liten mängd av alla egenskaper är en gladlynt vän som gärna skyddar sin flock och trivs i dess umgänge. 

Vilka raser har rätt att delta?

Renrasiga hundar som registrerats hos Kennelklubben eller i ett hundregister som godkänts av Kennelklubben och vars ålder är minst två och högst sju år har rätt att delta. Hanar med testikelfel får delta i provet.  (Min kommentar: Dräktiga tikar eller tikar efter valpningstid har karens!).

Specialklubben eller en rasförening eller -klubb som fått fullmakt av specialklubben utarbetar ett förslag till rasens idealprofil. Fastställandet av idealprofilen sker oftast allra smidigast med hjälp av en eller flera mentaltestdomare som känner väl den aktuella rasen. Förslaget kan även utarbetas till exempel av avelskommittén eller någon annan aktör som är väl insatt i rasens beteende och mentalitet. 

Tolkning av provresultaten enligt reglerna för mentaltest

Funktionsförmåga

Funktionsförmåga ses som en mental egenskap som får hunden att utan externt tvång hålla stånd mot ett faktiskt eller inbillat hot. Funktionsförmåga kan ses som en reaktion som bildas av flera egenskaper. Den närmaste mänskliga motsvarigheten till funktionsförmåga är mod. Funktionsförmåga är hundens förmåga att hantera sitt agerande trots att den gripits av rädsla. Med andra ord kan hunden trots sin rädsla agera på rätt sätt och vid behov övervinna sin rädsla för att nå sitt mål. Hundens uppfattning om situationen bygger på arvsmassan och dess erfarenhet. Funktionsförmågan är inte en konstant egenskap som förblir oförändrad i olika situationer även om stimulansen är den samma. Ivern varierar mellan olika individer och även hos en och samma individ i olika situationer. Alla djur med revirbeteende påverkas av närheten av reviret och framförallt av revirets centrum. Fastän individen uppvisar normal funktionsförmåga har hundar bättre funktionsförmåga nära sitt hem. Hundar är även mindre rädda i sällskap av familjemedlemmar, eller åtminstone villigare att övervinna sin rädsla, vilket bygger på hundars flockinstinkt.

Skärpa

Skärpan är en egenskap som får hunden att reagera aggressivt då den känner sig hotad. Graden av skärpa är omvänt jämförbar med stimulanströskelns nivå. Ju mindre stimulering som behövs för att väcka aggression, desto högre är graden av skärpa.

Försvarslust 

Med försvarslust avses hundens medfödda fallenhet att genom angrepp eller försök till angrepp aktivt försvara sig själv, flocken (föraren) eller reviret. Försvarslusten varierar efter situationen, miljön och hundens humör. I provet observeras hundens beteende i situationer där ett hot orsakas av en okänd person eller en stimulus som hunden inbillar.

Kamplust

Hundens medfödda fallenhet att njuta av kamp i sig utan att det bygger på aggression kallas för kamplust. Detta beteende kan kallas för en viss lekfullhet – en lek vars väsentligaste del är kamp. Kamplusten är för hunden en drivkraft.

Nervkonstitution

Med nervkonstitution avses hundens medfödda stresstålighet då den utsätts för kraftiga och varierande interna spänningssituationer. Med bra nervkonstitution avses förmågan att hantera spänningssituationer utan onaturlig utmattning, hysteri eller andra tecken på intern obalans. Symtom på nervositet hos hundar är bland annat kraftig orolighet, darrning, förhöjd puls som inte beror på fysisk ansträngning, ökat sväljande, onödiga och icke-ändamålsenliga rörelser, sökande efter trygghet (söker sig till föraren), diarré eller kräkningar.

Temperament:

Med temperament avses beteendets livlighet, observationsförmågans snabbhet (iakttagelseförmåga) samt förmågan att anpassa sig efter nya situationer och miljöer. Majoriteten anpassningsbara hundar är livliga. En livlig hund är observant och den mottar snabbt nya stimuli från omgivningen och vänjer sig vid dem och deras betydelse. Mycket livliga hundar tar emot en stor mängd intryck från sin omgivning, vilket leder till en för stor splittring och längre anpassningstid. Detta framhävs ytterligare i störande livliga hundar, eftersom de är nästan oförmögna att fokusera och vara stilla. Hos dessa hundar försvåras anpassningen på grund av den fysiska utmattning som de förorsakar genom att hela tiden vara i rörelse.

Hårdhet

Med hårdhet avses hundens fallenhet att komma ihåg eller göra sig av med minnet av otrevliga upplevelser.

Tillgänglighet

Med tillgänglighet avses hur hunden förhåller sig till främmande personer. Hunden är social som den är på gott humör och på eget initiativ söker sällskap hos andra personer som den möter utöver sin förare. En hund som tydligt undviker att bekanta sig eller visar tydlig aversion när den kommer i beröring med främmande, kallas tillbakadragen. En välvillig hund uppvisar aggression endast i hotande situationer. Välvillighet är kraftigt beroende av hundens skärpa. En skarp hunds känslighet för små hotfulla stimuli bidrar till att den lättare gör felbedömningar än mindre skarpa hundar. Med öppenhet avses att hundens faktiska humör tydligt framgår av dess beteende oavsett om detta beteende är positivt eller negativt för människan. För bedömning av socialitet behövs inte något särskilt prov, utan bedömningen baserar sig uteslutande på provdomarnas observationer av hundens beteende i möte med människor.

Skottfasthet

En skottfast hunds beteende påverkas inte av skott eller hunden uppvisar helt normalt intresse för skott. Hundar som efter det första skottet beter sig oroligt, men som snabbt gör sig av med oroligheten och hos vilka upprepade skott orsakar en allt mindre reaktion, anses vara ovana vid skott, inte skotträdda. En hund som reagerar onormalt intensivt på skott, till exempel genom att skälla, angripa i riktning mot skjutaren eller annars är intensivt intresserad av vad som sker i omgivningen och skäller, men som inte uppvisar nervositet, anses vara aggressiv vid skott. Som skottberörda klassas hundar som reagerar tydligt, utan att uppvisa någon större oro eller lugn på varje skott och vars interna stressnivå inte stiger så mycket att hunden visar tydliga tecken på nervositet. En skotträdd hund reagerar tydligt nervöst på skott och har svårigheter att återställa sinnesbalansen och som visar allt större nervositet för varje skott.

+++ Skottfast: Hundar som är helt oberörda av skott eller som uppvisar helt naturligt intresse för skotten.

++   Ovan vid skott: Hundar som reagerar på de första skotten, men som efter att ha hört flera skott lugnar ner sig.

+     Aggressiv vid skott: Hundar som uppvisar tydlig aggressivitet i riktning mot ljudet.

–     Skottberörd: Hundar som uppvisar ganska tydligt onormalt, men inte nervöst beteende. Reagerar på ungefär samma sätt på varje skott.

– –  Skotträdd: Hundar som efter varje skott reagerar nervöst och uppvisar allt större nervositet. Hundarna har svårigheter att återställa sinnesbalans.

Respons till hundens förare