Kottar kottar kottar

Sytykeruusuja ja muita takansytykkeitä

Nya ljus av förra vinterns rester 2018

Testar lite nya former nu

 

Testade att återanvända, stöpte i en schampoflaska. Först gick det bra, men plötsligt smalt den och drog ihop sig i skruvform. Plasten var mycket svår att skära i utan att söndra ljuset. 

Kakorna brinner oväntat länge och vackert. Den här idén var bra!

Lucia 2018

Trädgårds inspiration

Jag har samlat lite bilder av inspirerande trädgårdar jag besökt. Jag tycker om olika trädgårdar, allt från engelsk trädgård till ultramodern.
Här har jag samlat ideer

Hästskor

 Bord, lyckobringare, tomtedörrar, skyltar... 

Det som vi alla mest får jobba med är att få sitsen rätt.

Fortsättning på Sitsen är alltid aktuell

Metaforer är bra för minnet, 

...men man kan behöva hjälp med att förstå vad som är passligt. Vår kroppsuppfattning kan leda till att vi gör fel trots att anvisningarna är rätt.

Sitt rak i ryggen!  Luta dig framåt - bakåt - till andra sidan!

Jo, visst, helt rätt. Läraren uppmanar dig på nytt. Du känner dig väldigt rak och spänner musklerna. Varför blir det fel, fast jag gör rätt?  Att svanka med ryggen hindrar dig att följa hästens rörelser. Du blir stel och kan vara i risk att falla framåt på halsen om hästen stannar. Att överdriva rakheten genom att luta bakåt leder till att du blir efter hästen. Om den skuttar framåt, så lösgörs du från sadeln och hamnar i otakt med hästen. När läraren ber dig dra naveln mot ryggraden, sänka din hållning och luta dig lite framåt, så känns det framtungt, du är säker på att din hållning måste vara dålig och helt fel. Tänk alltså på din ryggrad och balansen i mag- och ryggmuskler. Den här träningen är mycket viktig för alla, den också.

Håll hyvudet rakt! Titta vart du är på väg! 

Titta varken ner på hästen eller uppåt. Titta rakt fram. Tittar du neråt, så är du på väg dit vart din blick visar. Ibland stannar hästen, helt rätt. Om du hoppar hinder och tittar ner på hindret så påverkar du hästens balans negativt. 

Hälarna ner! 

Det klassiska rådet sedan min ungdom. I sig är inte rådet dåligt, utan det är fråga om hur du får ner dina hälar. Böjer du dig framåt, trycker ryggen framåt eller spänner du foten och tvingar ner hälen? Hälen är nere men du har fått flera nya fel på köpet. Det kan hända att det här är en av orsakerna till att eleven säger att hen trycker ju ner hälen och läraren är ändå inte nöjd.

Det riktiga sättet att få ner hälen är att ta magmusklerna till hjälp och tänja på bakre linjen från bakre låret till vristen, avspänt stretchande.

 

Andas med skänkeln!

Håll kontakt till munnen!

Ge efter! Gör en eftergift! Glöm inte halvhalterna!

När du gör halvhalt genom att aktivera korsetten (mag- och ryggmuskler) blir halvhalten snabb, stadig och stark. Du sitter stadigt och har lättare att göra nästa rörelse. Jag brukar tänka halvhalten som en kontroll av min korsett innan jag gör något nytt. Om jag gör en ny rörelse med korsetten aktiverad gör jag den på bästa sätt lugnt, stadigt och mjukt.

Sitt runt hästen!

 

Följ hästens rörelser! Sitt stilla!

Sitt som på en stol. Inte behöver du ju röra dig på stolen heller.
Sitt och känn efter hästens rörelser. En ändamålsenlig sits är diskret, du gör inget onödigt. Håll tyngdpunkten så nere som möjligt, tänk att magneter drar dina fotbotten mot marken och din sits fast i sadeln. Ju högre din tyngdpunkt är, så blir din balans svajande. Jämför med att om du sitter eller står i en roddbåt.

En god sits är förankrad i hästen. Den producerar ingen rörelse själv, men tar emot rörelsen hästen skapar.
Sitsen är avslappnad (inte detsamma som slö).

Sitt rak!

• Sitsen måste vara rak för att fungera.
• En rak sits är hälsosam för ryttaren. 
• 60% av sitsen ligger på höften, och hälften av detta på en enda kota, den femte höft (lanne)kotan. När ryttaren sitter rak på sina sittben, ryggen i neutral position, överkroppen på underkroppen, i linje så klarar kotan helt bra av pressen. Men om ryttaren sitter dåligt, kan det uppstå t o m frakturor  (rasitusmurtuma) p g a överansträngning. För att kompensera blir ryttaren allt snedare, till slut blir också hästen sned och försämringen ökar allt snabbare. Oftast är det påkallad snedhet, som går att reparera, men förstås inte alltid.

En bra sits formas så att

1. du söker din plats mitt i sadeln, i fördjupningen, så att du känne båda sittbenen. 
2. du låter benen hänga i stigbiglarna utan att trycka ner hälen med våld
3. du svänger höften så att du tänker att du lyfter bäckenbenet framåt och uppåt. Nu rättas dina sittben din hållning blir naturligare.
4. du försöker slappna av i bakmuskler, främre sidan avlåret och nivusalueen koukistajat. Slappna av höften och låt den rinna längs sidan neråt.
5. du aktiverar de övre magmusklerna genom föra bröstkorgen ovanpå höften och sträcker därefter på nacken, utan att lyfta ansiktet uppåt.

Källor:

Intervju med pilateshandledaren Arja Toivola i Hevosurheilu 28.9.2018. Arja har skrivit boken "AT-ratsastuspilates - Tavoitteena tasapainoinen ratsukko.

Sitsen är alltid aktuell

Det hänger på sitsen! Utan sits, ingen ridning.

Sitsen är närmast hästen. Ben och armar, samt huvudet är längre ifrån. De påverkar hästen, men kan ge signaler som är motstridiga med sitsen. Hästen kan lära sig att inte bry sig om motstridiga hjälper, men det orsakar huvudbry och kan leda till att hästen försöker låta bli att lyssna på "allt" som ryttaren signalerar. En vanlig ryttare behöver ingen till sin spets känslig Ferrari-häst, men alla behöver undvika motstridighet i sin kommunikation. Tydliga hjälper hjälper hästen att slappna av, koncentrera sig och lära sig mer. Den har också lättare att försöka sitt yttersta. Logiskt eller? En förvirrad häst har det hemskt.

Bambi tre år försöker komma underfund med Viktors hjälper. Jag stöder från marken, genom att vädja till kommandon vi jobbat med från marken.

Att känna till vinklar, lodrätt och vågrätt är lätare att förstå från marken, men för att befästa det i minnet och muskelminnet behövs upprepad lyckad övning.

Att öva trav utan stigbyglar är nyttigt på många sätt.

Rätt sits är lätt i teorin, men svår att förverkliga. 

Vi tolkar, har en känsla av rätt sits som inte stämmer i verkligheten. Det kan vara svårt att uppfatta när man sitter rakt, hur starka de egna hjälperna är, hur mycket man kompenserar smärtor och skador... Det kan vara vanor man lagt till som t ex ridläraren inte påpekat eller som man inte uppfattat. Vissa dåliga vanor, som att trycka med knän, kan pågå länge, innan man får det bortlärt. Man lär sig saker som man aldrig lärt sig medvetet. Ibland blir man medveten om sina spänningar, sina kroppsliga utmaningar först på hästryggen, när hästen visar att den inte förstår.

 En av de stora svårigheterna är att trots att alla runt oss och även vi själva ser att sitsen är fel så kan det vara otroligt svårt att rätta till. Det kan nämligen vara svårt att hitta orsaken till felet. Det är kanske inte där man tror. En hård hand, klämmande knän eller osymmetriska hjälper kan vara tecken på något annat än att man inte förstår. Själv hade jag hård vänster hand och spänt knä utan att veta om det. Hur mycket jag än försökte slappna av så spände kroppen till. Senare visade det sig att problemet låg i nackens kotor och svåra smärtor. Det är så lätt att anta att problemet ligger i brist på kunskap eller motivation, koncentrationssvårigheter...

Sitsen påverkar vår ridning mest av allt!

• Sitsen påverkar hästen! När du sitter rätt, kan hästen frigöra sina rörelser. När något i sitsen strävar emot, så ser man det på hästens rörelser. Det är som att köra bil med handbromsen på eller hålla andan medan man springer. Det är väldigt tärande på kroppen, jobbigt och leder inte till något gott. Det har inget att göra med förhållande hjälper eller samling.

• Sitsen är en pågående utmaning! Även proffsen vill utveckla sin sits för att få exakthet, styrka och schwung i hästens rörelser.

• Sitsen kan alltid förbättras! Det är en del av den s k träningsdelen inom sporten. Att rida är inte enbart hästens aktivitet, utan också din.

• Sitsen påverkas av ditt liv. Hur mycket sitter du vid datorn? Har du skador? År du trött, har du huvudvärk, nackspänningar? Har du varit med om en olycka?

Min egen upplevelse är att det är bra att gå många trappor neråt, nästan "starta om" efter en olycka/operation. De gånger jag inte gjort det har jag fått ångra mig.  När jag sett det som en möjlighet och byggt grunden ordentligt på nytt har jag fått något i stället för den tid jag förlorat. Jag har t ex vänt mig till fysioterapeut och fått hjälp med att lösa spänningar och fel i rörelsescheman som uppkommit av smärtor. Det är bra att komma ihåg att vi har alla våra personliga utmaningar och starka sidor

Läs mer om hur jobba med sitsen.

Krans av kottar till jul.

Flickan och hunden är fästa med tråd, så att jag kan byta tema.

Olivian seikkailu Manta äidin kanssa Helmikuussa 2016.

Olivia on meillä sijoituksessa. Tämä tarkoittaa sitä, että Olivia on täysin meidän vasta kun se on saanut pennut kasvattajansa luona. Olivia astutettiin joulun ja uudenvuoden välillä ja me sovimme, että se asuu kasvattajan luona koko odotusajan ja niin kauan kun pennut tarvitsevat emäänsä.

Kaikki meni hyvin useita viikkoja, mutta sitten kasvattaja soitti eräänä keskiviikkoaamuna ja kertoi että  Manta ja Olivia olivat kaivaneet tsensä vapauteen aidan alta. 

Päätimme että hälytetään apua jos niitä ei ole aamuun mennessä löydetty. 

Yö meni ja aamulla Manta ja Olivia olivat vielä kadoksissa. Huolestuimme nyt kunnolla. Toistaiseksi ne eivät koskaan olleet kadoksissa näin kauan.

•  Havainto tassujen jäljistä​​ junaradalla, kahdessa eri paikassa.
• Hätäkeskukseen ilmoitus.
• Kasvattaja ottaa yhteyttä VR:än ja kertoo kadonneista koirista. He eivät ole nähneet mitään onnettomuutta ja lupaavat pitää silmät auki.
• Otamme yhteyttä löytöeläinkotiin.
• Etsintäkoirat tulevat apuun. Koirat haistavat Mantan ja Olivian tavaroita ja käynnistävät haun metsässä. Jälkiä löytyi, mutta ne eivät johda mihinkään.
• Kolme ansaa laitetaan, huopia ja ruokaa on sijoitettuna alueella, josta löydetty jälkiä.
• Julkaisemme haut sosiaalisessa mediassa sekä ystäviemme kesken,  sekä roturyhmiin ja karkurit ryhmään. Pelkäämme, että koirat voivat olla varastetut.
• Monet ihmiset haluavat auttaa, ja suuri joukko ystäviämme ja koiraharrastajia kokoontuvat etsintään metsään. Monet tassunjäljet löytyvät ketunpesän ympäriltä. Muuta ei löytynyt.
• Verijäljet tehdään metsästä kotiinpäin.
• Otan mukaan koiramme Agnes ja naapurimme jack-russeli  Iines omistajineen. Kävelemme 2,5 tuntia. Toivomme jättävämme tuttuja hajuja jotka voisivat houkutella tiellepäin. 
• Ei mitään näköpiirissä. Tapaamme sedän, joka oli nähnyt niitä aikaisemmin, näemme ansoja ja juttelemme lähellä asuvien ihmisten kanssa.
• Tassunjälkiä havaittu moottoritien ja junaradan kohdalla. Nyt huolstumme lisää.
• Metsästäjät löytävät tassunjälkiä ​​villieläinten ruokintaalueilla. 
• Metsästäjät löytävät pesän 10 km kotoa,  kuusen alla paljon tassunjälkiä. 
• Metsästäjät rauhoittavat meitä, koirat ovat kekseliäitä ja voivat selvitä yllättävän pitkään luonnossa. Lisäksi nämä ovat kokeneneita maaseutu koiria, jotka ovat paljon luonnossa.
• Tiistai: Olen ihan loppu. Yritän olla ajattelematta kauhukuvia. 
• Emme enää keksi mitä tehdä ja epätoivo valtaa meidät - saamme kuulla naapuritilalta yhteydenoton.
• Maanviljelijä on löytänyt kaksi valkoista koiraa hänen hylätystä siilosta. Hän on ollut huolissaan vesivahingoista kun on satanut valtavasti kaksi päivää, joten hän päättää lähteä kävelylle ja tarkista vaurioita ...  hän löytää ne siilon pohjalta, johon 1,5 m pudotus    
• Koirat eivät olisi koskaan päässeet itse ylös, jos hän ei olisi löytänyt niitä.
•  
•  

Isänpäivä

Isänpäivänä kutsumme isät tutustumaan tallitoimintaan!

Tallillamme käy monta ihana tytärtä ja poikaa. Nyt kutsumme isät ottamaan osaa lasten hevosharrastukseen. Aika monelle vanhemmalle on jalkapallokentän ja jääkiekkokaukalon katsomo ja pukuhuone tuttu, mutta kuinka moni on harjannut hevosta karsinassa, luonut lantaa, kantanut satulaa tai ratsastanut.

Hevosharrastus ei ole pelkkää hevosen selässä matkustelua, vaan siihen kuuluu hevosesta ja hevosen ympäristöstä huolehtiminen, ison eläimen kanssa kommunikointia, on oltava reilu ja selkeä, hallita monet tunteet, johtaa itseään jotta voi johtaa hevosta.  Näiden perusasioiden päälle rakennetaan muu osaaminen eri lajeissa sekä moninainen harrastaminen.

Nyt kutsumme isät ja kummisedät tutustumaan tallilaisten arkeen. Teemme yhdessä tallitöitä ja kokeilemme hevosten käsittelyä ja halukkat saavat kokeilla ratsastusta.

Tarjoamme isille kahvit tallihommien päätteeksi!

Miehet ja pojat ovat tervetulleita ratsutalleille!

Jostain poikiin on iskostunut että ratsastus on ponityttöjen hommaa. Silti maassamme on ollut ja on miespuolisia huippuratsastajia. Uusin huppu on kenttäratsastaja Elmo Jankari. Ennen Elmoa ratsastivat huipulla myös esteratsastajat Sebastian Numminen, Mikael Wahlman... kouluratsastaja Marko Björs.. joitakin mainitakseni.

Se asia on ainakin selvä että tallilla ei pääse helpolla. Työt ovat fyysisesti ja psyykkisesti haastavia mutta huiman palkitsevia. Hyvin hoidettu hevonen on kuin hyvin valmisteltu ja treenattu urheiljia. Se liikkuu kevyesti, pehmeästi ja rennosti, mielellään. Kun ihminen hoitaa hevosensa hyvin, hän voi myös pyytää työntekoa hyvillä mielin.

On jokapäiväiset työt kuten karsinoiden siivous, kottikärryjen tyhjennys, kuivikkeen hakeminen, vesiämpäreiden pesu ja täyttö, heinien jakaminen ja  ruokinta. Hevonen harjataan ennen työntekoa ja jos sen tekee kunnolla niin alkulämmityksestä käy. Satulat ovat erikokoisia ja painoisia, mutta mieti jos itse painat 25-35 kg ja  ja yrität punnertaa satulaa 145 säkäkorkean hevosen selkään. Suhteuta asia omaan painoosi :)

Rankan tallirupeaman jälkeen hevosten hieinien mutustelu kuulostaa musiikilta. Ihmisillekin tulee hyvää olo. Sitä kannattaa hetkeksi jäädä kuuntelemaan eikä hommien jälkeen syöksyä autolle ja kotiin.

Suomen ratsastajanliitto

SRL

RATSASTUSKYPÄRISTÄ ASIAA

EU-kommissio uusi ratsastuskypärästandardit 2014

Tavoitteena parempi

• kestävyys eri suunnilta putoamisessa ja kovalla voimalla
• vastus teräviä objekteja vasten
• sivusuoja sivulta tulevia iskuja vasten
• ja laajempi suokapinta-ala, joka ei häiritse kuuloa
• näkökenttä
• istuvuus, kypärä ei saa liikkua päässä

Cafe'hunden Luna i Ekenäs/Raseborg

Ekenäs är en centralort i Raseborgs stad i landskapet Nyland i Finland. 

Ekenäs var centralort för staden med samma namn, tills den slogs samman med Karis stad och Pojo kommun till en ny stad med namnet Raseborg årsskiftet 2008/09. 

Trots att det är tio år sedan är det svårt att kalla Ekenäs för Raseborg, ävenom Raseborg också är ert fint namn.

Café Gamla Stan

Vi besökte Café Gamla stan och hittade en caféhund i tjänst.

Balans i kropp och själ 2.

När du mockat klart skjuter du skottkärran till gödselstacken. Du är uppvärmd av det fysisaka arbetet och vågar ta i så det känns i musklerna. Efter elva år på polika stall vet du hur det känns att skjuta den vråltunga skottkärran långa vägar, i brant uppförsbacke, ofta i form av ett par plankor, på halt underlag i mörker.Stora utmattningstestet var en kombination av dessa, tung uppförsbacke, hal gårdsplan, hala plankor och du tar en extra skjuts med alla dina krafter. Skottkärran hamnar i fel spår, glider av plankorn, faller på marken med all gödsel i snön. Du håller hårt i handtagen för du vill inte att skottkärran går omkull. Du halkar av skottkärrans tyngd och faller bredvid. Du stiger hastigt upp, svär så sjutton. Svärandet har ett syfte. Du laddar upp adrenalin för att orka ta itu med att lasta på nytt i total mörker. Du hoppas bara att stallägaren inte är en pedant och börja vråla om smutsig snö på marken. Du svär på nytt vid tanken.



"Mission accomplished". Ditt sinnestillstånd ändras på en tiondels sekund. Du samlar hästarnas matkoppar och börjar putsa dem noggrant. Att diska kopparna lyfter fram i positiva tankar. Du diskar noggrant. Det är en lyx du inte hinner med varje dag. Du sätter maten.Oroar dig lite för att den äldsta hästen kanske inte får tillräckligt med mat. Du funderar också på järnbrist och kommer ihåg att någon nämnt Cushings disease. Du vet inte riktigt vad du ska göra och bestämmer dig för att följa med situationen. Det gamla stoet ser tio år yngre ut på sommaren än på vintern, men du kan inte låta bli att tänka på om det är sista sommaren.



Du placerar kopparna i hästarnas boxar och ser på när hästarna går in i sina boxar Du känner tacksamhet över att de ser så välmående ut.

När hästarna äter fyller på vatten i hinkarna. Det blev inte som du tänkt med fungerande vattenautomater året runt. Två jular och nyår har det uppkommit en vattenkatastrof. Det har sprutat vatten ur ledningarna. Hästarna har blivit blöta, på golvet har det flutit 10-15 cm torvblandat vatten. Kallt ute. Som tur är din son ännu hemma när vattnet sprutar omkring. Om han hade nyårsplaner så skippar han dem nu. Katastrofen är ett faktum. Ni häller mer strö i boxarna, i gången och överallt för att vattnet ska sugas upp. Sen börjat lastandet och skottkärreruljansen. Efter fem lastade och tömda kottkärror tror du att du kommer att svimma. Blöta torven fastnar inte i grepet och snöspaden blir alltför tung. det finns inga alternativ, det är bara att fortsätta. Du tänker att vilken tur att jag i år fattade att inte åka någonstans eller bjuda gäster. Vad skulle då ha hänt? Efter tio skottkärror går du på det ökända adrenalinet. Hästarna kan bara inte bli ute en sån här kväll, både kallt och raketer.



Hur ska stallet bli torrt. Du kommer på den starka hundhårtorken, som får saker att falla från hyllorna. Den på golvet, sladden fastbunden så att den inte kastar sig runtomkring. Du hämtar egna hårtorken och placerar den strategiskt. Sen kommer du på batteriet, det kostar skjortan, men du har inget val. Sonen fortsätter att tömma, vid tjugo skottkärror tappar vi räkningen. Vi får allt vått bort, sätter vatten i hinkar, massor av torv för golvet har sugit smuts och tar in hästarna. Massor av hö så att värmeproduktionen i dem kommer igång. Puh!

Nästa dag ser du att blöta torven sprättat uppåt väggarna. I samma adrenalinsvep tvättar du dem, torkar med hundtorken och målar dem på nytt.

PUH Årets stalltvätt och målning,  check! < 

Balans i kropp och själ del 1

Tänk dig att du kommer till stallet. Du känner stallukten, hör hästarna smågnägga när de lägger märke till dig. Du fylls av glädje och tacksamhet över att dessa stora vilda djur lägger märke till dig och visar sin uppskattning. Du hälsar på dem med mjuk röst fylld av värme. Du har redan glömt all stress du kännt  under dagen i skola och jobb. Alla konflikter, problem och utmaningar du upplevt under dagen känns avlägsna och overkliga. De gäller inte dig och din häst.

Du går in i stallkammaren, hälsar på människorna där. Människor som någon gång var helt främmande, som nu blivit mer än ridkompisar. Ni har delat glädjeämnen, likasom känslor av misslyckande och rädsla. Ni känner varandra sist och slutligen mycket bättre än du i vardags tänker på. Du litar på dina ridkompisar när det krisar till sig. Ibland känner ni rivalitet, avundsjuka, mindervärde och högmod mot varandra. Ibland är det både medryttarens och de egna egenheterna som känns otroligt störande. Sluta kvida (gnälla), förklara dig, skylla på andra, hitta på vita lögner, tänker du. Jag står inte ut. Orkar inte höra! Oftast när du som högmodigast irriterar dig på andras svagheter, så går din koncentration till medryttaren och din häst känner det.

När din häst blir ensam (trots att du sitter på ryggen) så kan den bli osäker. Vad ska jag månne göra nu? Herregud, jag är ensam och utlämnad. Tänk om den där presenningen anfaller mig! Bäst att sticka, jag måste rädda oss! Någon måste ju göra något!

Det värsta och det bästa med hästar är att situationen lever hela tiden. Du lär dig hela tiden mer och mer. Du får mer erfarenhet och teoretiska kunskaper - men om du inte är fokuserad, faller du troligen av eller nästan faller, fäller bommen, blir påtrampad, missar ett moment... Du hålls ödmjuk och du ska hållas ödmjuk! Hästar är stora och snabba djur.

Du behöver en kombination av värme - koncentration - mjukhet - spänst och massiv självkontroll tillsammans med hästar. Vad än som händer, så behöver du vara den trygga flockmedlemmen. Hästen är oftast räddare än du.

Tillbaka till stallet. Du tar fram grepet och skottkärran. Samlar upp gödsel och urin, försöker spara på det torra underlaget så gott du kan. I längden är det en ekonomisk fråga som balanseras med hästens hälsa. Inte ens mockning är en enbart motorisk handling. Du tar hänsyn till att underlaget inte får damma, men inte heller vara vått eller alltför fuktigt. Du märker att torrt spån flyttats till hörnen när hästen rullat sig. Du skrapar det till mitten så att hästen kan lägga sig på nytt. Du minns historier om mössbon i boxhörn som inte städats ordentligt, om hästar som fastnat nära väggen när de rullat sig och hovar som hamnat under boxdörren. Du minns Taras första föl som stegrade sig i boxen och fastnade med hoven mellan vattenautomaten och boxväggen. Du minns hur du lugnade fölet, förberedde dig på att få en smäll i ansiktet av ett panikslaget föl, men visste att du måste agera själv. Att söka hjälp skulle ta för mycket tid, fölet skulle kunna rycka benet och skada det, tappa balansen eller vad som helst. Du samlar dig, tar tag i fölets kropp. Ställer dig väldigt nära för att en häftig rörelse inte ska få fart i sig. Du tar i hoven. Andas, spänner mage- rygg (korsetten), mjukar knän och spänner lår - kollar hovens ställning... just då kommer en jättetrevlig stallflicka förbi. Hon fattar genast att komma nära - ni lyfter fölet, buffar upp hoven och innan ni hunnit fatta vad som händer är fölet loss. Du kan inte låta bli att tänka på vilka men fölet kanske fått, kommer det att påverka senare? Fölet ser ändå ut att må bra. Inga problem.

Boxen är torr, du hämtar mera av torv. Du har använt torv, hamp pelletter, hampa, halm, sågspån mm. Allt har plus och minus. Du orkar inte engagera dig mer i saken just nu. Odlaren som ville ha torvblandad gödsel fick nej av miljöinspektören. Enligt henne kan hästgödsel innehålla havre, tilläggsfoder eller medicinrester. Inga risker får tas, även om stallägaren skulle  meddela att dessa inte använts på stallet. Ok, tänker du. Mina blommor duger det nog åt och storodlaren har ändå möjlighet att ta emot det. Jag fortsätter en tid med torv, men det är för fuktigt för hästarnas strålar efter två regniga år, så det är ingen långsiktig lösning.

Gödselmottagaren ger feedback om att jag bara lastat ett halvt lass. Det harmar, för jag hade inte tagit hänsyn till att torv är luftigt och sjunker ordentligt under transporten. Besluter mig för att tömma vartannat år. Besluter mig också för att testa en egen blandning med torvlager mot golvet, som jag tätar genom att trampa. På det sågspån och hampaspån. Inte pelletter mer! Hästarna trodde att de kommit till himlen och åt boxarna tomma under natten. Spånen gör boxen ljusare och torven suger urin bra.

Tillbaka till stallgården. Du planerar att låta gödseln brinna ordentligt och använda den till morotslandet. Hästarna kommer att få morötter från eget land. Klart att du planerar att odla potatis och annat också, men hästarna är det du tänker i första hand på. I andra hand lättar egna odlingar matbudgeten och i förlängningen behöver du ändå använda alla pengar till hästarnas utgifter.

Du har märkt hur "lantborna" tänker annorlunda. Själv har du levt med att ha en till tre hästar inackorderade i stall. Tuff ekonomi. Därefter lån och införskaffande av egen gård, stallbygge, ridplan, belysning, unghästar, nya sadlar, rastgårdar... Lån, lån. Lantborna har ofta ärvt sina gårdar. De kämpar med EU regler och sin ekonomi, men en ponny till barnen är piece of cake. Den går nu vid sidan om. Någon gammal ladugård finns, egen brunn, grannen odlar hö, sadel från loppis... En "stadsbo" tar risklån, känner ingen som kan hjälpa, hen behöver ritningar, byggmästare, grävmaskin, traktor, lastbil, timmerman, elektriker, rörmokare, ridtränare, hästmassör, hovslagare och veterinär,samt  hästen vaccineras och raspas.