Våren 2015 börjar vi sakteliga gå på dressyrträningar igen efter 10! års
 paus. Senast vi satsade var Tara 11 år, nu är hon 22 år. Klart att vi sporadiskt tränat, men det har hänt så mycket annat 
här under åren. Vi har båda fått skador och skavanker, mina två pojkar har blivit nästan vuxna, Tara har fem föl varav det yngsta håller på att ridas in, vi har bott på många stall, haft många drömmar... Det har hänt mycket i mitt personliga liv, många svängar, men nu är vi här. Min största dröm, att få hem Tara i eget stall har gått i uppfyllelse.
Nuförtiden tar uppvärmningen lite längre tid, sen jobbar
 vi till 100%, ger allt - och sen blir vi trötta ganska snabbt. Men vi 
satsar på kvalitet - inte kvantitet. Viktigaste är att livet känns normalt igen!
Blev du nyfiken på Tara? Läs mer 
här