Läste en artikel i Läraren (21.4.2016. Nr 7) om ergoterapeuten Tom-Stefan Witting som arbetar bland annat med neuromotorisk träning som kan hjälpa barn med inlärningssvårigheter. Witting stöder sig på teorier som utvecklats av en rysk psykolog, Svetlana Masgutova. Barn som har svårt att sitta stilla, rör sig eller rör något hela tiden, skriver klumpigt, faller av stolen mm kan i grunden ha motoriska svårigheter som uttrycker sig i oro och inlärningssvårigheter. Det är således inte fråga om ovilja att lära sig.
Witting har även hjälpt elitdrottare som som dragits med en återkommande skada som, enligt artikeln i Läraren, uppstått för att de inte utnyttjat sina muskler optimalt. Det är antagligen en av orsakerna och kanske grundorsaken, men jag har av egen erfarenhet med hästar upplevt att skadan som uppstått orsakar problem i andra muskelgrupper. Till exempel en häst som skadat högra benet börjar lägga tyngden på vänsterben varefter vänstra benet blir överansträngt, får fel rörelsemönster och småningom har ett nytt problem uppstått. Därför gäller det att hos hästar att kontrollera alla ben när hältan visar sig. Dessutom kan inte hästar tydligt visa att var det tar ont, men det problemet förekommer ibland hos oss människor också.
För människor har Witting skapat en metod att gå igenom barns motoriska färdigheter genom att be dem bl a flyga, rulla och åla. Witting kan av resultatet avläsa spänningar och behov av hjälp. Detta påminner om hästmassörers arbete. Massören går igenom hästen för hand, kollar rörelsemönster och rörlighet i kroppen. Hästar är precis som vi, ofta svagare på ena sidan av kroppen. Likaså är de stela i olika delar av kroppen. Som vi kan ana så är det inte så lätta att uppnå balanserad mjuk ridning om endera ryttaren eller hästen, eller bådadera, är stel/spänd/har smärtor !
Hur förhindra eller reparera detta? Svaret är förstås motion (som alltid) men det räcker inte med en träning inom en specifik gren. Vi rör oss alltför lite, även om vi idrottar. Undersökningar visar att hemmafruar på 1970-talet rörde sig mer i sin vardag än dagens elitfotbollsspelare!! (Läraren). Nu kommer vi till en av poängerna varför jag önskar att alla som kommer till Sagobacken mångsidigt sköter om djuren och gör något på gården! Vardagsmotion får inte underskattas! En annan poäng är sedan att vardagsmotionen kan förädlas genom kontroll av ergonomiska aspekter och mångsidighet, samt sinne. För att få ut positiva effekter kan sysslorna inte göras så att de går över vad kroppen tål. Jag fick mig en läxa förra sommaren när jag i min iver att få ridplanen klar lastade skottkärran full med sand och rev till. Skottkärran var så tung att jag inte fick den ur fläcken och i stället för att minska lasset beslöt mig för att rycka den ur startgropen vilket ledde till att senor och muskler brast i axeln.Jag tror inte att jag kom ihåg att använda mag-, ben- och ryggmuskler heller... Tyvärr lärde jag mig inte av en gång utan gjorde samma sak några månader senare! Antagligen skulle läkningen ha gått snabbare om jag använt förståndet, nu tog det ett år. Som läkaren sa, med din livsstil så är en lång läkningstid att vänta, men du blir nog frisk.
Månsidig användning av kroppen är viktig också för att lära muskler och nerver att samarbeta, för kroppen stänger av program som inte används. Det betyder att det inte går att kontrollera muskler som "sover". När man inte har kontroll över hela paketet börjar man kompensera med andra muskler vilket leder till spänningar, låsningar och värk och det är här som Witting vet hur starta programmet igen. Det är just denna mångsidiga användning av kroppen jag har som mål när jag har en stor skogshage till hästarna och det är speciellt viktigt att föl får gå i mångsidig terräng, även om det gör gott åt vuxna också! Nu ser vi resultatet när Mirella 4 år hoppar över trädgårdsbord, samt galopperar i skogen mellan stenar och stubbar. Klart jag tycker det är bra även om jag ibland får hjärtklappning i rädsla att hon skall skada sig. Jag kan ändå inte låta bli att dra paralleller till barnuppfostran. Det är så populärt idag att ha styrda hobbyn med fasta träningstider. Barn har sällan tid (får inte?) klättra i träd, rulla i snön och klotta i lera!
Avslutningsvis nämner Witting att kosten spelar en stor roll. Socker och vetemjöl är inflammationshöjande och inflammationer i nervsystemet kan leda till koncentrationssvårigheter.
Källa
Läraren 21.4.2016. Nr 7 s. 8